Valdeltagandet i svenska utsatta områden steg markant i årets riksdagsval. En ny kartläggning av 75 valdistrikt visar att deltagandet ökade från 54,9 procent 2022 till 61,1 procent 2026, en uppgång med 6,2 procentenheter.
Ökningen var dessutom mycket bred. I 69 av de 75 valdistrikt som gick att jämföra direkt mellan valen deltog en större andel väljare än för fyra år sedan, rapporterar SVT Nyheter som gjort kartläggningen med hjälp av polisens geografiska avgränsningar och officiella data från Valmyndigheten.
Tillbaka mot nivån före raset 2022
Trots uppgången innebär resultatet inte något historiskt rekord. I de jämförbara områdena låg valdeltagandet på 63,6 procent redan 2018, innan det föll kraftigt till 54,9 procent i valet 2022.
Årets 61,1 procent innebär därmed snarare en återhämtning mot den tidigare nivån än ett helt nytt fenomen. Samtidigt ligger deltagandet fortfarande långt under rikssnittet på 84,9 procent.
Skillnaden mot 2022 är ändå stor nog för att motsvara många ytterligare avgivna röster i de berörda områdena. För att avgöra hur dessa röster fördelades mellan partierna krävs däremot en separat analys av varje valdistrikts resultat.
De detaljerade valresultaten och rådata finns hos Valmyndigheten, som publicerar resultat, valdeltagande, personröster och geografiska data på valdistriktsnivå.
Flera möjliga förklaringar
Forskare som intervjuats av SVT pekar på flera möjliga orsaker till ökningen. Kommuner och ideella föreningar har arbetat aktivt för att få fler att rösta, samtidigt som även politiska partier och religiösa organisationer mobiliserat väljare i vissa områden.
Statsvetare pekar också på att frågor som migration, medborgarskap och konflikterna i Mellanöstern kan ha gjort valet särskilt angeläget för vissa väljare. Samtidigt kan fler möjligheter till förtidsröstning och praktiska mobiliseringsinsatser ha bidragit.
Det går däremot inte att utifrån valdeltagandet avgöra vilka grupper som stod för ökningen eller hur de röstade. Den typen av slutsatser kräver ytterligare data, och resultat på områdesnivå kan inte automatiskt översättas till individuella röstmönster.
75 distrikt kunde jämföras över tid
SVT identifierade totalt 151 valdistrikt där minst 90 procent av ytan ligger inom områden som polisen klassificerar som utsatta eller särskilt utsatta. Eftersom valdistriktsgränser förändrats mellan valen gick dock bara 75 av dessa att jämföra direkt mellan 2018, 2022 och 2026.
Det gör också att siffrorna inte omfattar samtliga utsatta områden i landet. De visar däremot ett tydligt mönster i de valdistrikt där geografiska jämförelser är möjliga över tid.
Nästa steg är därför att gå ned på samma 75 distrikt och jämföra faktiska röstetal, inte bara partiernas procentandelar. Då går det att se vilka partier som faktiskt ökade eller minskade i antal röster när fler människor deltog, utan att dra slutsatser om hur enskilda individer röstat.
