Ukrainas tidigare överbefälhavare: Ryssland har motmedel mot nästan alla västliga vapen

Ukraina har näst intill tömt arsenalen av moderna västliga vapensystem som står till landets förfogande – och Ryssland har lyckats utveckla motåtgärder mot så gott som samtliga. Det hävdar Ukrainas tidigare överbefälhavare Valerij Zaluzjnyj, som pekar på hur bland annat det amerikanska raketartilleriet HIMARS gick från att vara avgörande på slagfältet till att snabbt förlora det mesta av sin effektivitet. Enligt Zaluzjnyj visar utvecklingen att Nato måste tänka om i grunden kring hur moderna krig förs.

Ukrainas tidigare överbefälhavare och nuvarande ambassadör i Storbritannien, Valerij Zaluzjnyj, ger en dyster bild av den tekniska kapprustningen mellan Ukraina och Ryssland, något som uppmärksammas av ukrainska medier.

I uttalanden till journalister i Kiev konstaterar han att Ukraina under kriget har fått möjlighet att använda i stort sett hela den arsenal av moderna konventionella vapensystem som landets västliga partners kunnat ställa till förfogande.

Men den ryska militären har, enligt Zaluzjnyj, gång på gång lyckats anpassa sig.

– År 2026 hade Ukraina redan använt praktiskt taget alla typer av vapen, med undantag för Tomahawk-robotar, kärnvapen, hangarfartyg och F-35-plan som finns i Natos arsenal, säger han.

Därefter kommer hans kärva slutsats.

– Resurserna är uttömda. Ryssland har hittat motåtgärder mot allt detta.

Zaluzjnyj slår i uttalandena uttryckligen fast att Ryssland har lyckats hitta en specifik motåtgärd mot i princip alla vapensystem som satts in mot angriparen.

HIMARS – från genombrott till problem

Som ett av de tydligaste exemplen lyfter Zaluzjnyj fram det amerikanska raketartillerisystemet HIMARS.

När systemen började användas av Ukraina 2022 fick de stor betydelse genom möjligheten att med hög precision angripa ryska ammunitionslager, ledningscentraler och andra mål långt bakom fronten.

– Det var HIMARS som befriade Chersonregionen, säger han.

Han framhåller samtidigt ukrainska Bohdana-pjäser och franska Caesar-haubitsar som viktiga för flera andra operationer nära Svarta havet.

LÄS ÄVEN: EU-länderna börjar få slut på luftvärn – till Ukraina

Men enligt Zaluzjnyj illustrerar just HIMARS också hur snabbt ett tekniskt övertag kan försvinna i det pågående kriget.

Den tidigare ukrainska överbefälhavaren säger att systemet redan omkring en månad efter de framgångsrika insatserna hade blivit så hårt påverkat av ryska motåtgärder att dess användbarhet kraftigt begränsades. HIMARS förvandlades till något som i praktiken var omöjligt att använda, berättar han.

Det betyder inte att HIMARS bokstavligen försvunnit från slagfältet eller helt har upphört att användas. Zaluzjnyjs poäng är att den ursprungliga effekten av ett nytt vapensystem snabbt kan reduceras när motståndaren utvecklar elektronisk krigföring, störning, nya taktiker och andra motmedel.

Ständig kapplöpning mellan vapen och motvapen

För Zaluzjnyj är utvecklingen inte unik för HIMARS. Han beskriver den som en grundläggande princip för militärvetenskapen – ett nytt vapen introduceras, nya metoder för att använda vapnet utvecklas – och därefter följer motståndarens försök att neutralisera fördelen.

Den tekniska utvecklingen skapar därför inget permanent övertag. Tvärtom blir innovation och motinnovation en ständig kapplöpning där tidigare framgångsrika system riskerar att snabbt förlora en betydande del av sitt värde.

Det är denna process Zaluzjnyj menar att Ukraina och Ryssland nu har drivit mycket långt. Kyiv Post sammanfattar hans slutsats som att Ryssland har utvecklat motåtgärder mot nästan alla större Natovapen som Ukraina har använt under kriget.

– De ukrainska väpnade styrkorna har nått en helt annan nivå. Nato har inget annat val än att övergå till helt nya standarder, säger Zaluzjnyj.

Menar att Nato har hamnat efter

Uttalandena följer på Zaluzjnyjs uppmärksammade kritik mot Nato tidigare i augusti, då han hävdade att alliansens militära doktriner inte längre motsvarar verkligheten på det moderna slagfältet.

Den tidigare överbefälhavaren menade då att Nato i betydande utsträckning fortfarande bygger sin krigföring på principer med rötter i andra världskriget, medan kriget i Ukraina har präglats av en extremt snabb utveckling inom bland annat drönare, elektronisk krigföring, sensorer och precisionsvapen.

LÄS ÄVEN: Ukrainas tidigare överbefälhavare: “Krävs 12 år för att Nato ens ska nå hälften av Rysslands kapacitet”

Zaluzjnyj gick så långt som att uppskatta att Nato skulle kunna behöva omkring tolv år för att genomföra en omställning och nå ens hälften av den förmåga som Ryssland i dag har utvecklat för denna typ av krigföring.

Samtidigt har han betonat att Ukraina fortfarande är beroende av avancerad västlig teknologi, bland annat inom luft- och robotförsvar och rymdbaserade militära system.

Vill se ett förändrat Nato

Zaluzjnyjs tidigare besked att Ukraina ”aldrig” kommer att bli medlem i Nato väckte kraftiga reaktioner. Ukrainas utrikesdepartement uppgav senare att uttalandet hade ryckts ur sitt sammanhang och betonade att medlemskap i militäralliansen fortfarande är ett strategiskt mål för landet.

Nu försöker Zaluzjnyj nyansera sin ståndpunkt. Han beskriver sig fortfarande som en stark anhängare av Nato och påminner om att han själv drev på Ukrainas övergång till Natostandarder redan före den fullskaliga ryska invasionen. Problemet är enligt honom att kriget har förändrats snabbare än militäralliansen.

LÄS ÄVEN: Tysklands varning: Storkrig i Europa före 2029 när Ryssland rustar vid Natos gräns

Hans resonemang innebär en omvändning av den traditionella frågan om när Ukraina kommer att vara redo för Nato – enligt Zaluzjnyj måste Nato först förändras för att bli redo för ett Ukraina vars väpnade styrkor har samlat erfarenheter från ett högteknologiskt storkrig som inget Natoland har genomgått.

– Först då kommer Nato att vara redo för Ukrainas anslutning, säger han.

Zaluzjnyj har samtidigt återkommande argumenterat för att Europa kan behöva bygga upp nya säkerhetsstrukturer anpassade till de erfarenheter som dragits i Ukraina. I sina senaste uttalanden upprepar han tanken på ett ”helt nytt säkerhetsblock” som ett möjligt svar på hur snabbt den moderna krigföringen förändras.

LÄS ÄVEN: Forskaren: Svenska medier och politiker vilseleder med propaganda om Ukraina-kriget