Svenska kyrkan attackerar SD i valet: “Människors lika värde hotas”

Mitt under valåret går Jenny Ludvigson, kyrkoherde i Kafjärdens församling utanför Eskilstuna, öppet ut mot Sverigedemokraterna med budskapet ”SD nej tack!” – ett ställningstagande som också sprids via församlingens officiella plattform. Ludvigson har tidigare beskrivit sig själv som aktivist och sagt att det är kyrkans uppgift att ge sig på orättvisor i samhället. När Samnytt vill veta var gränsen går mellan prästämbete, aktivism och ren partipolitik vägrar Ludvigson att svara på frågor.

Svenska kyrkan gör en åtskillnad mellan kyrkans samhällspolitiska engagemang och ren partipolitik. Inom kyrkan finns en uttalad principdebatt om att kyrkan ska stå fri från partipolitisk styrning.

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK) skriver på Svenska kyrkans egen webbplats att kyrkan bör ”stå fri från partipolitiken” och att dess uppgift är att förkunna evangeliet och betjäna medlemmarna – ”inte att påverka dem i en viss partipolitisk riktning”.

Svenska kyrkan centralt betonar samtidigt att kyrkan kan och ska uttala sig i samhällsfrågor och beskriver sig i den meningen som politisk. Just därför aktualiserar Ludvigsons ”SD nej tack!” en annan fråga – var går gränsen mellan kyrkans samhällsengagemang och direkt opinionsbildning mot ett specifikt riksdagsparti?

Inför valet i september går kyrkoherden Jenny Ludvigson i Kafjärdens församling öppet till attack mot Sveriges näst största parti.

”SD nej tack!”, skriver hon.

LÄS ÄVEN: ”Pride har blivit Sveriges nya Gud” – skolavslutning med Prideflaggor och kondomer till barnen

Det handlar inte om att Ludvigson privat berättar vilket parti hon själv tänker rösta på. Hennes politiska ställningstagande har också lyfts på Kafjärdens församlings officiella Facebooksida, där hon presenteras i sin roll som kyrkoherde.

Därmed uppstår en fråga som Svenska kyrkan hittills inte velat svara på i en intervju med Samnytt – hur går det ihop med kyrkans påstådda partipolitiska obundenhet?

LÄS ÄVEN: Är Svenska kyrkan politiserad? Så svarar riksdagsledamöterna

I sitt inlägg går Ludvigson till angrepp mot Sverigedemokraternas politik och kopplar samtidigt sitt politiska ställningstagande direkt till sin kristna tro och sitt prästämbete.

Hon skriver bland annat att hon vill ha ett Sverige byggt på ”medmänsklighet, solidaritet och människovärde”. Hon nöjer sig inte heller med att framföra kritik mot ett enskilt politiskt förslag. Det är partiet som sådant hon säger nej till.

Och hon gör det med uttrycklig hänvisning till sin roll som präst: ”Som kristen, människa och präst kan jag inte vara tyst.”

LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan mellan tro och politik – en växande konflikt

Under en pågående valrörelse blir budskapet svårt att skilja från vanlig politisk opinionsbildning. Ett namngivet riksdagsparti pekas uttryckligen ut och avvisas av en kyrkoherde under ett valår.

”Jag tänker inte svara på några frågor, inte från dig i alla fall”

Samnytt har sökt kyrkoherden Jenny Ludvigson för en intervju. Vi ville bland annat veta hur hon skiljer sitt agerande från partipolitisk opinionsbildning, om det är lämpligt att använda en församlings officiella kommunikationskanaler för att ta avstånd från ett specifikt parti och hur hon tror att kyrkans SD-röstande medlemmar uppfattar budskapet.

Vi ville också ställa en enkel kontrollfråga – hade det varit lika acceptabelt om en annan kyrkoherde mitt under valrörelsen skrivit ”Socialdemokraterna nej tack!” på sin församlings Facebooksida?

LÄS ÄVEN: Svenska kyrkans beslut: Präster måste viga samkönade par

Efter ett antal försök får vi tag i kyrkoherden.

Du gick ju ut och skrev på Kafjärdens församlings sida på Facebook, ”SD, nej tack!” Var tycker du att gränsen går mellan att vara kyrkoherde och stå för Svenska kyrkans budskap och rent partipolitiska budskap, nu under valåret?

– Jag kan tyvärr inte svara på några frågor, så är det.

Det ser ju ganska illa ut om du inte vill svara på några frågor kring detta…

– Nej, det gör det inte. Och jag tänker inte svara på några frågor, inte från dig i alla fall.

Varför då?

– Du, jag ska precis få ett besök här, så jag har ingen möjlighet. Tack.

Därefter avslutar Ludvigson samtalet.

Svenska kyrkan duckar kärnfrågan

Samnytt har därför sökt Svenska kyrkan högre upp i organisationen. Biskopen i Strängnäs stift har sökts, liksom stiftets kommunikatörer och presstjänst. Inte heller där har Samnytt fått någon ansvarig företrädare att ställa upp på intervju.

SE ÄVEN: VIDEO: Svenska kyrkans transpräst predikar i Pride-kläder

Till slut kommer ett kort skriftligt svar från Svenska kyrkans pressekreterare Martin Larsson:

Präster inom Svenska kyrkan har samma möjlighet och rättighet som alla andra medborgare att engagera sig politiskt på olika nivåer. Det finns inget i kyrkans regelverk som begränsar ett sådant engagemang. Präster finns ju också både historiskt och i nutid representerade över hela partispektrat. Skulle något i deras ställningstaganden kunna ifrågasättas utifrån de vigningslöften de avgett så hanteras det av domkapitlet i det stift prästen tillhör.

– Svenska kyrkans svar

Men det var inte det Samnytt frågade om. Att en präst, precis som andra svenska medborgare, har rätt att rösta, vara politiskt engagerad och uttrycka politiska åsikter har inte ifrågasatts.

Frågan gäller vad som händer när politiken flyttar in i prästämbetet och på församlingens officiella plattformar. Den frågan besvarar Svenska kyrkan inte.

SD-företrädare överväger anmälan till domkapitlet

Ronnie Nilsson är ordförande för Sverigedemokraternas kyrkoförbund och engagerad i Svenska kyrkan på nationell nivå. Han sitter bland annat i kyrkomötet och deltar i en arbetsgrupp om demokratifrågor och Svenska kyrkans framtid.

När Samnytt berättar för Nilsson om Jenny Ludvigsons utspel reagerar han kraftigt. Han understryker att han inte har några invändningar mot att präster har politiska åsikter som privatpersoner – men menar att gränsen passeras när en kyrkoherde använder sin offentliga roll och församlingens plattform för att ta ställning mot ett parti.

– Jag tycker det är helt olämpligt om man gör detta i ett offentligt sammanhang. Vad man gör privat, alltså som privatperson utanför sin tjänst, det må vara upp till var och en, säger han till Samnytt.

Nilsson menar att agerandet blir särskilt problematiskt eftersom Svenska kyrkan själv genomför demokratiska val där Sverigedemokraterna är representerade. En kyrkoherde som öppet tar ställning mot en av de deltagande politiska krafterna riskerar enligt honom att undergräva förtroendet för kyrkans egen demokratiska process.

– När man tar den ställningen så har man på något sätt underminerat demokratin, säger han.

LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan anordnar ”Sorgmarsch för klimatet”

Han pekar också på motsättningen mellan Ludvigsons budskap och Svenska kyrkans återkommande tal om öppenhet och allas lika värde.

– Är alla de som röstar på SD inte välkomna i Svenska kyrkan som medlemmar, frågar han.

Nilsson reagerar även på Ludvigsons tidigare uttalande om att Jesus var en ”sann aktivist”. Han beskriver kopplingen mellan Jesus och dagens partipolitiska konflikt som märklig och menar att Bibelns berättelser snarare visar en Jesus som inte gjorde skillnad på människor utifrån grupptillhörighet.

Så pass allvarligt ser Nilsson på Ludvigsons agerande att han under intervjun väcker frågan om saken borde anmälas till domkapitlet för prövning.

”Jesus var inte partipolitiker utan Guds son och världens frälsare”

Samnytt kontaktar även Daniel Engström, som är vice ordförande för Sverigedemokrater i Svenska kyrkan (SD-SK) och gruppledare för organisationen i kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Han representerar Lunds stift och är därmed en av SD-SK:s ledande nationella företrädare i kyrkopolitiska och teologiska frågor.

Svenska kyrkan säger att den är opolitisk och framför allt inte partipolitiskt engagerad. Tycker du att det finns ett problem när en kyrkoherde inför sin församling så tydligt tar avstånd från ett parti under ett valår?

– Ja, det gör det. För det första har man inte förstått sin egen roll. Man har inte heller förstått vilken lära och vilken kyrka man tillhör.

Engström hänvisar till den lutherska tvåregementsläran, där det världsliga och det andliga hålls isär. Politikområden som migration, kriminalitet och skola hör enligt honom till politikernas ansvar, medan prästens uppgift är att förkunna den kristna tron och föra människor närmare Gud.

LÄS ÄVEN: Prästen likställer Hamas med kristna abortmotståndare: ”Fundamentalister finns överallt”

Han menar därför att Ludvigson blandar ihop rollerna när hon som kyrkoherde tar ställning mot SD. Vad en präst tycker privat är en annan sak, understryker han, men ämbetet innebär ett särskilt ansvar.

Och han pekar samtidigt på att SD självt framhåller kristendomens betydelse för Sverige och beskriver Ludvigsons agerande som ytterligare ett exempel på en vänsterorienterad tendens inom kyrkan.

Samnytt har gjort flera reportage om Svenska kyrkan och möter återkommande samma politiska slagsida åt vänster. Samtidigt duckar kyrkan frågor om politiseringen. Hur stort är det här problemet inom Svenska kyrkan?

– Detta är ett fruktansvärt stort problem i Svenska kyrkan som Svenska kyrkan själv inte begriper.

Engström menar att politiseringen är ett betydligt större problem än enskilda prästers uttalanden. Han kopplar Svenska kyrkans medlemstapp till en upplevd vänsterorientering och hävdar att människor i stället söker sig till katolska och ortodoxa kyrkor, där de enligt honom upplever ett större fokus på kristen lära än på dagspolitiska frågor.

LÄS ÄVEN: Kristna hittar hem i ortodoxa kyrkan: ”Svenska kyrkan känns mindre kristen”

Bakom utvecklingen ser han ett långvarigt socialdemokratiskt inflytande som, enligt honom, successivt gjort Svenska kyrkan mer sekulär och politiserad.

Om en kyrkoherde hade gått ut med Svenska kyrkans logotyp på sin församlings hemsida eller i sociala medier och skrivit ”Socialdemokraterna nej tack!” – vad tror du att reaktionen hade blivit?

– Nu kan man bara spekulera, men jag tror att det hade blivit en fruktansvärt stor press på den företrädaren. Han går vidare:

– Troligtvis hade kyrkorådet – som också ansvarar för anställningar – sett till att den här personen hade fått lämna sin tjänst. Det hade inte varit någon nåd. Det är jag väldigt övertygad om.

Ludvigsons privata åsikt eller kyrkans plattform?

Skillnaden är central. Jenny Ludvigson hade kunnat skriva ”SD nej tack!” som privatperson på sin privata plattform utan att Kafjärdens församling behövde förknippas med budskapet.

Men när hennes politiska ställningstagande sprids genom församlingens officiella kanal förändras situationen. Då är det inte längre bara Jenny Ludvigson, privatpersonen, som kommunicerar. Avsändaren är också en del av Svenska kyrkan.

Och Ludvigson själv gör heller ingen tydlig åtskillnad mellan sitt politiska ställningstagande och prästämbetet. Tvärtom åberopar hon uttryckligen sin roll som präst när hon förklarar varför hon anser sig tvungen att säga ifrån.

Det är just den gränsdragningen Samnytt velat diskutera med Svenska kyrkan. Någon intervju har kyrkan inte velat ge.

Ludvigson har samtidigt återkommande beskrivit sig som utsatt – inte minst för att hon är kvinna. Hon säger att hon måste prestera mer än manliga kollegor och pekar på att hennes make, även han kyrkoherde, aldrig blivit hotad eller anmäld.

Själv berättar hon om hot, anmälningar och sexuella närmanden – och kopplar utsattheten till sitt kön.

”Stolt aktivist”

Det är heller inte första gången Ludvigson hamnar i diskussioner om aktivism och prästämbete. Hon har tidigare deltagit i en offentlig demonstration mot företaget Senior Materials planerade utsläpp av metylenklorid. Efter demonstrationen anmäldes hon och anklagades bland annat för deltagande i ”politiska protestaktioner” och ”medverkan i organiserade aktivistgrupper”.

Ludvigson själv har inga problem med beskrivningen aktivist. Tvärtom.

”Att bli kallad för aktivist tar jag som en komplimang. Jesus var ju själv en sann aktivist”, har hon sagt till Eskilstuna-Kuriren.

Hon fortsätter med att beskriva sitt uppdrag som att i Jesu efterföljd vara ”präst, herde och röst för dem som annars inte blir hörda”.

I samma intervju är hon ännu tydligare med hur hon ser på kyrkans roll i samhällsdebatten: ”Jag sticker ut, jag är färgstark och säger min mening. Orättvisor i samhället ger jag mig på, det är vår kyrkas uppgift.”

Det väcker ytterligare en fråga. Vem avgör vilka politiska uppfattningar som utgör de ”orättvisor” som kyrkan ska ge sig på? Ludvigsons hänvisning till Jesus är särskilt intressant eftersom hon använder den för att legitimera sin egen aktivism.

En kyrka för alla – oavsett politisk hemvist?

Svenska kyrkans svar om prästers medborgerliga rättigheter berör inte frågan om hur ett partipolitiskt ställningstagande på en församlings officiella plattform påverkar de egna medlemmarna.

Svenska kyrkan har medlemmar med vitt skilda politiska uppfattningar. Bland dem finns också väljare som röstar på Sverigedemokraterna och som nu kan mötas av budskapet ”SD nej tack!” från en kyrkoherde på församlingens egen plattform.

Samnytt har därför velat veta om Svenska kyrkan anser att Ludvigsons agerande är förenligt med kyrkans partipolitiska obundenhet – och om bedömningen hade varit densamma om en kyrkoherde under valrörelsen exempelvis skrivit ”Socialdemokraterna nej tack!” på sin församlings officiella plattform.

Biskopen i Strängnäs stift var på semester när Samnytt sökte honom. Inte heller stiftets presstjänst eller kommunikatör Marlene Antonsson har haft tid att besvara den frågan.

Svenska kyrkan har däremot klargjort att präster har samma rätt som andra medborgare att vara politiskt engagerade. Något svar på var gränsen går mellan en prästs privata politiska engagemang och partipolitisk opinionsbildning genom församlingens officiella kanaler har Samnytt inte fått.

Det är alltså inte Jenny Ludvigsons rätt att ha politiska åsikter som är oklar. Det som fortfarande saknar svar är hur Svenska kyrkan ser på att dessa åsikter förs ut i hennes roll som kyrkoherde och genom församlingens egen plattform.

LÄS ÄVEN: Terrorforskaren varnar: Svenska kyrkan legitimerar islamism