Italiens premiärminister Giorgia Meloni och Danmarks statsminister Mette Frederiksen går på måndagen ut med ett nytt gemensamt budskap om Europas framtid, säkerhet och värderingar. Utspelen kommer samtidigt som konflikten kring den spanska exklaven Ceuta fortsätter att skapa motsättningar mellan EU-länderna.

Meloni publicerade under måndagsmorgonen ett gemensamt budskap tillsammans med Frederiksen. ”Ett gemensamt budskap för Europa”, skriver Meloni och fortsätter: ”Tillsammans med Mette Frederiksen, Danmarks statsminister, delar vi några reflektioner kring Europas framtid, dess medborgares säkerhet och behovet av att försvara våra värderingar och vår livsstil.”

Duon konstaterar att respekt för EU-ländernas lagar måste gå hand i hand med respekt för europeiska värderingar och att båda är stolta över det kristna kulturella arvet i Europa som man vill skydda.

Det nya initiativet kommer bara dagar efter att Meloni och Frederiksen samlade stöd för en betydligt bredare europeisk linje i migrationsfrågan. Den 1 augusti undertecknade 22 EU-länder ett gemensamt brev där de krävde ett snabbt och samordnat agerande efter den dramatiska utvecklingen i Ceuta.

LÄS ÄVEN: Spaniens vänsterregering hotar regioner med åklagare om de vägrar ta emot illegala Ceuta-migranter

Länderna efterlyste bland annat förstärkta yttre gränser, effektivare återvändanden och åtgärder mot människosmuggling. De öppnade också för att tillfälligt återinföra gränskontroller när det bedöms nödvändigt.

Brevet blev samtidigt en direkt utmaning mot Spaniens premiärminister Pedro Sánchez. I brevet pekade de 22 länderna även på att nationella beslut om amnesti för personer som befinner sig illegalt i Europa kan fungera som en pullfaktor för ytterligare illegal migration.

Ceuta blev gnistan

Bakgrunden är den dramatiska migrantkrisen i Ceuta i slutet av juli. Tiotusentals människor tog sig från Marocko till den spanska exklaven i Nordafrika på mycket kort tid. Spanska myndigheter har angett omkring 50 000 ankomster, medan lokala myndigheter tidigare talade om omkring 60 000.

Ett stort antal återvände därefter till Marocko, men händelserna ledde till omfattande politisk och diplomatisk turbulens. Sánchez regering har hävdat att krisen bland annat utnyttjades av människosmugglare och kriminella nätverk.

Bryssel har samtidigt betonat att det inte har konstaterats något fortsatt migrationsflöde från Ceuta till det spanska fastlandet eller vidare till andra EU-länder och att särskilda kontroller gäller för personer som lämnar de spanska exklaverna Ceuta och Melilla.

LÄS ÄVEN: Migrantstormningen kan sätta stopp för EU:s fria rörlighet: ”Invasion”

För Meloni och hennes europeiska allierade har krisen däremot blivit ett exempel på vad de anser vara en svaghet i Europas gemensamma gränsskydd. Italien återinförde därför kontroller för resande från Spanien och hänvisade till säkerhetsrisker efter Ceuta-krisen.

Spanien svarade genom att införa motsvarande kontroller för resande från Italien. De spanska kontrollerna ska enligt Madrid gälla till den 7 september, medan Italiens åtgärder åtminstone inledningsvis skulle gälla till den 15 augusti.

Sánchez i centrum för kritiken

En annan central del av konflikten är den amnesti som Sánchez regering genomfört. Spanien öppnade tidigare i år för att ge omkring en halv miljon så kallade papperslösa migranter möjlighet att få laglig status. När ansökningstiden löpte ut hade enligt den spanska regeringen mer än en miljon personer sökt att omfattas av systemet.

Sánchez har försvarat politiken med att Spanien behöver arbetskraft och att migration måste hanteras på ett ordnat sätt. Den italienska regeringen har däremot hävdat att signalen från en sådan politik kan bidra till ökad illegal migration.

Utrikesminister Antonio Tajani kritiserade redan i samband med Ceuta-krisen den spanska politiken och menade att den riskerar att skapa incitament för människosmuggling och ytterligare migration.

Sánchez slog tillbaka mot kritiken och hänvisade bland annat till Frontex statistik. Han pekade på att Italien mellan 2021 och 2026 hade registrerat omkring 478 600 irreguljära inresor, jämfört med omkring 234 760 via Spanien. Den spanske premiärministern hävdade därför att andra EU-länder inte borde använda Ceuta-krisen för att angripa landet.

Flera länder tog Melonis sida

Meloni och Frederiksen fick stöd från flera europeiska regeringar. Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) uppmanade Spanien att snabbt återta kontrollen över situationen och uppfylla sina åtaganden inom Schengensamarbetet.

Finlands inrikesminister Mari Rantanen gick ännu längre och menade att EU-länderna borde stödja Italiens linje om att kunna stänga ute Spanien från Schengensamarbetet om gränsskyddet inte fungerade.

Även Polens Donald Tusk krävde att Spanien skulle agera för att Schengen ska kunna fungera. Tyskland, Frankrike, Österrike och Portugal vidtog eller övervägde samtidigt olika former av förstärkta gränskontroller eller andra åtgärder med anledning av utvecklingen. Den franske presidenten Emmanuel Macron uttryckte solidaritet med Spanien men förstärkte samtidigt den franska gränsberedskapen.

EU-kommissionen har däremot försökt hålla ihop medlemsländerna och framhållit att Spanien och Marocko samarbetat för att få migranter tillbaka över gränsen. Kommissionen har också betonat att Marocko finns på EU:s lista över säkra ursprungsländer, vilket underlättar återvändanden.

Konflikten har därmed utvecklats från en regional gränskris till en större europeisk strid om migrationspolitiken. På ena sidan står Sánchez regering, som försvarar sin regulariseringspolitik och betonar Spaniens samarbete med Marocko. På den andra finns Meloni, Frederiksen och en växande grupp europeiska regeringar som vill se hårdare yttre gränskontroller, effektivare återvändanden och färre nationella åtgärder som de menar kan uppmuntra till illegal migration.

Dagens gemensamma utspel från Meloni och Frederiksen visar att samarbetet mellan de två premiärministrarna nu sträcker sig längre än den akuta Ceuta-krisen – till en bredare diskussion om vilken riktning Europa ska ta när det gäller säkerhet, migration och europeiska värderingar.

LÄS ÄVEN: MP-toppen om kritik mot vuxna arabiska män som stormar EU: ”Obefintlig empati”