En 96-årig kvinna på Åland har fått både sitt bankkort och sitt Bank-id spärrat av Handelsbanken. För att få tillgång till Bank-id igen har familjen fått beskedet att hon måste resa till ett bankkontor i Stockholm – trots att hennes läkare enligt sonen bedömer att en sådan resa kan äventyra hennes liv.

Fallet, som Dagens Nyheter, aktualiserar åter frågan om vilken makt de svenska bankerna har fått över människors möjligheter att sköta såväl sin ekonomi som grundläggande kontakter med myndigheter.

Yvonne De Geer Hancock är 96 år, pensionerad journalist och författare och har bott på Åland i fem år. Hon behöver rullator för att förflytta sig och har artros i fingrarna, vilket gör det svårt för henne att själv använda mobiltelefon.

Därför hjälper sonen Michael Hancock henne med bland annat räkningar och andra vardagliga ärenden.

Problemen började när hennes bankkort plötsligt slutade fungera. När sonen kontaktade Handelsbanken för att ta reda på vad som hänt ska kundtjänsten först ha frågat vad modern behövde 65 euro till.

– Jag tycker att det är integritetskränkande och jag fick ingen förklaring till vilka regler de ställde en sådan fråga. Hade det varit 65 000 euro så hade jag förstått det, säger Michael Hancock till DN.

Bank-id spärrades efter samtalet

Under kontakten med banken berättade sonen att han hade loggat in på moderns konto med hjälp av hennes Bank-id för att försöka ta reda på varför kortet inte fungerade.

Handelsbanken upplyste honom då om att någon annan inte får använda en kunds personliga Bank-id.

När familjen följande dag på nytt ringde banken tillsammans upptäckte de att även Bank-id hade spärrats.

– När vi gjorde det och skulle identifiera oss med hennes bank-id upptäckte jag att de utan att informera oss hade spärrat det. Och de har fortfarande inte på något sätt förklarat varför, säger Hancock.

Konsekvensen är enligt sonen att den 96-åriga kvinnan inte längre själv kan komma åt sina bankkonton eller identifiera sig digitalt hos exempelvis Skatteverket och Pensionsmyndigheten.

Hon ska ha varit kund hos Handelsbanken i minst 60 år.

Familjen uppger att beskedet från banken varit att ett nytt Bank-id kräver ett besök på ett bankkontor i Stockholm. Eftersom kvinnans pass dessutom har gått ut har möjligheten att legitimera sig på distans försvårats.

Sonen säger att han har diskuterat resan med moderns läkare.

– Jag har redan pratat med hennes läkare som har sagt att det är faktiskt groteskt om hon ska behöva göra en sådan resa, säger han.

Han har även skrivit om problemet i Nya Åland och pekat på hur dagens system kan slå särskilt hårt mot äldre och människor som redan befinner sig i ett digitalt utanförskap.

Banken: Måste skydda kunden

Handelsbanken vill med hänvisning till banksekretessen inte kommentera det enskilda fallet.

Banken framhåller samtidigt för DN att Bank-id och andra personliga säkerhetslösningar endast får användas av innehavaren.

”Om banken får kännedom om att någon annan än innehavaren använder kundens bank-id eller andra personliga säkerhetslösningar är vi skyldiga att agera. Eventuella begränsningar eller spärrar görs som en säkerhetsåtgärd för att skydda kunden och trygga kundens tillgångar”, skriver banken.

Handelsbanken uppger också att ett nytt Bank-id i vissa fall kan utfärdas på distans om kunden har en giltig id-handling.

Efter upprepade kontakter ska banken nu ha lovat att skicka ett nytt bankkort och fullmaktsblanketter så att sonen kan hjälpa sin mor med hennes bankärenden. Frågan om hur hon åter ska kunna få Bank-id är däremot fortfarande inte löst.

Bankerna har fått en central roll

Fallet är långt ifrån den enda gången frågor har väckts om bankernas stora makt över människors tillgång till det moderna samhällets grundläggande funktioner.

Bank-id började som en praktisk elektronisk legitimation för bankärenden men har med tiden blivit närmast en nyckel till det svenska samhället. Det används för att legitimera sig hos myndigheter, vården, försäkringsbolag, teleoperatörer och en lång rad privata företag.

Den som förlorar både bankkonto och Bank-id riskerar därför betydligt större konsekvenser än att enbart förlora kontakten med sin bank.

Samnytt har under flera år granskat denna utveckling.

I april publicerade Samnytt det omfattande reportaget ”Michael portades från banksystemet – ’Långsam statlig våldtäkt’”, om företagaren Michael Fridebäck som plötsligt stängdes ute från banksystemet.

Fridebäck berättade hur hans vardag och verksamhet på kort tid lamslogs när banktjänster försvann. Fallet ingick i Samnytts reportageserie om personer som fått sina konton och andra banktjänster avslutade.

I den andra delen av granskningen intervjuades ytterligare personer som uppgav att de stängts av från banker, däribland en person som enligt Samnytts reportage nekats banktjänster 116 gånger samt en tidigare Samnytt-medarbetare som blev av med sitt konto medan hon behandlades för cancer.

Tiotusentals konton avslutas

Problemet har även uppmärksammats politiskt.

Inför Sverigedemokraternas landsdagar 2025 skrev Samnytt om en motion av Kent Ekeroth som riktade in sig på bankernas växande roll som ”grindvakter” till samhället.

I artikeln hänvisades bland annat till uppgifter från Finansinspektionen om att antalet tvångsavslutade bankkonton hade ökat från omkring 45 000 år 2020 till omkring 60 000 år 2022.

En stor del av bankernas kontroller hänger samman med regler mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Samtidigt har kritiken handlat om att kunder i vissa fall upplever att de får mycket knapphändiga besked om varför konton avslutas och små möjligheter att få bankernas beslut omprövade.

I motionen föreslogs bland annat tydligare krav på banker att ange konkreta grunder när banktjänster avslutas, möjlighet till oberoende prövning samt starkare befogenheter för Finansinspektionen.

Där framfördes även tanken att tillgång till grundläggande banktjänster och elektronisk legitimation i ett genomdigitaliserat samhälle borde betraktas som en grundläggande samhällsfunktion.

”Bankväsendet måste reformeras”

Problematiken lyftes redan 2023 i Samnytt-ledaren ”Bankväsendet måste reformeras i grunden”.

Där konstaterades att kombinationen av ett allt mer kontantlöst samhälle och bankernas kontroll över både bankkonton och Bank-id ger ett fåtal privata företag ett mycket stort inflytande över enskildas möjligheter att delta i samhällslivet.

I artikeln uppmärksammades flera tidigare fall där privatpersoner, företag och medieaktörer fått sina konton avslutade.

Samnytt argumenterade då för att banker inte borde kunna stänga av kunder på godtyckliga grunder och att staten borde kunna garantera grundläggande betalnings- och identifieringstjänster för människor som annars riskerar att hamna utanför systemet.

Frågan har därefter blivit än mer aktuell i takt med att allt fler offentliga och privata tjänster kräver elektronisk identifiering.

När en 96-årig kvinna på Åland efter 60 år som bankkund nu plötsligt saknar fungerande bankkort och Bank-id blir problemet konkret: en säkerhetsåtgärd som banken säger sig vidta för att skydda kunden kan samtidigt innebära att samma kund i praktiken stängs ute från stora delar av sitt eget ekonomiska och digitala liv.