Efter Viktor Orbáns fall har den nya ungerska regeringen inlett en omfattande utrensning av det gamla maktsystemet. Grundlagsändringar stoppar Orbán från att återvända, erfarna Fidesz-politiker kan förbjudas att sitta kvar i parlamentet och landets president har avsatts i förtid. Samtidigt har Ungern snabbt lagt om sin politik i flera av de frågor där Orbán tidigare utmanade Bryssel. Den brittiska tidningen UnHerd beskriver utvecklingen som att Europa har ”erövrat Ungern” – och anklagar EU för dubbla måttstockar när den nya, Brysselvänliga regeringen monterar ned sina motståndares makt.
Det är den brittiska skribenten och UnHerd-kolumnisten Thomas Fazi som i en längre analys beskriver vad som hänt i Ungern sedan Péter Magyar och hans parti Tisza tog makten efter Viktor Orbán.
Artikeln publicerades den 6 augusti under rubriken ”How Europe conquered Hungary”, med underrubriken ”Liberal authoritarianism is on the move”. Fazis tes är att den nya regeringen inte nöjer sig med att förändra Orbáns politik, utan försöker bygga om det politiska systemet på ett sätt som gör det mycket svårt för Fidesz och Orbán att någonsin återkomma till makten.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Den nya regeringens offensiv går under namnet ”Operation Purgatory” och består enligt UnHerd av både administrativa åtgärder och långtgående förändringar av den ungerska grundlagen.
Grundlagsändring stoppar Orbán för livet
En av de mest långtgående förändringarna är grundlagens 16:e tillägg. Där införs en maximal sammanlagd mandatperiod på åtta år, motsvarande två mandatperioder, för den ungerska premiärministern.
Regeln gäller retroaktivt. Eftersom Viktor Orbán redan har varit premiärminister i sammanlagt omkring 20 år innebär förändringen att han personligen är förhindrad från att någonsin bli regeringschef igen.
UnHerd beskriver bestämmelsen som så direkt riktad mot den tidigare premiärministern att kritiker har börjat kalla den ”Lex Orbán”.
LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”Ungern visar vänsterns antidemokratiska värderingar”
Fazi ifrågasätter dessutom själva principen bakom begränsningen. Mandatperiodsbegränsningar förekommer för presidenter i många länder, men är betydligt ovanligare i parlamentariska demokratier där regeringschefen är beroende av stöd från en majoritet i parlamentet.
Konsekvensen blir i praktiken att ungerska väljare inte längre kan återföra Orbán till posten som premiärminister oavsett vilket stöd han eller Fidesz skulle få i framtiden.
Veteranpolitiker förbjuds sitta kvar
Men förändringarna stannar inte vid Orbán. Genom grundlagens 17:e tillägg införs också en gräns på tolv år för hur länge en person får vara ledamot av det ungerska parlamentet. Även denna bestämmelse slår framför allt mot den gamla politiska oppositionen.
Fidesz och dess allierade KDNP har varit centrala aktörer i ungersk politik under flera årtionden och riskerar enligt UnHerd att förlora stora delar av sina mest erfarna politiker. Ingen av de nuvarande ledamöterna från regeringspartiet Tisza berörs däremot av begränsningen.
Fazi konstaterar samtidigt att förändringen inte enbart drabbar högern. Även flera veteraner inom den ungerska vänstern riskerar att diskvalificeras från framtida parlamentariskt arbete. Resultatet är enligt honom att en mycket stor del av den gamla politiska klassen försvinner på en gång.
Presidenten avsattes genom grundlagsändring
Än mer uppseendeväckande är behandlingen av Ungerns tidigare president Tamás Sulyok. Sulyok valdes av parlamentet i februari 2024 och hans mandatperiod skulle egentligen ha löpt fram till 2029. Efter Tiszas valseger anklagade Magyar honom för att vara en politisk förlängning av Orbán och krävde hans avgång. När Sulyok vägrade hade regeringen enligt den befintliga grundlagen kunnat försöka avsätta honom genom ett särskilt riksrättsliknande förfarande.
I stället löstes frågan genom att regeringsmajoriteten ändrade själva grundlagen. I ett av tilläggen slogs helt enkelt fast att den sittande presidentens mandatperiod skulle upphöra samma dag.
LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”När EU-vänner monterar ned rättsstaten blir svenska medier plötsligt tysta”
UnHerd beskriver tillvägagångssättet som ”Lex Sulyok” och konstaterar att ingen tidigare ungersk regering gått så långt som att avlägsna en sittande president på detta sätt. Till och med Amnesty International i Ungern riktade enligt UnHerd kritik mot processen. Sulyok vände sig också till Europarådets Venedigkommission, som granskar konstitutionella frågor och rättsstatliga principer.
Något avgörande kom dock inte före avsättningen. Kommissionens prövning väntas enligt artikeln först senare under året.
Även författningsdomstolen förändras
Den nya regeringen har också riktat in sig på rättsväsendets institutioner.
En obligatorisk pensionsålder på 70 år återinförs för domarna i författningsdomstolen. Enligt UnHerd innebär detta att domstolens ordförande och ytterligare tre domare tvingas lämna. Därmed får Magyars regering möjlighet att redan under sin första mandatperiod kraftigt förändra domstolens sammansättning.
Samtidigt skapas en ny myndighet med uppgift att spåra och återkräva offentliga tillgångar som påstås ha hanterats eller använts olagligt under den tidigare regeringen.
Problemet, enligt Fazi, är inte att misstänkt korruption utreds utan att den nya myndighetens uppdrag specifikt riktas mot den tidigare Fidesz-regeringen trots att Ungern redan har andra institutioner som kan utreda brott och korruption.
Den tidigare gröna partiledaren András Schiffer, som citeras av UnHerd, hävdar att syftet är att genom rättsprocesser och offentliga utredningar göra det politiskt omöjligt för Fidesz att konkurrera om makten.
Public service stoppades – tillslag mot Fidesz
De konstitutionella förändringarna är samtidigt bara en del av vad UnHerd beskriver som en större offensiv mot Orbáns gamla maktapparat.
Den nya regeringen har bland annat stoppat nyhetsverksamheten inom landets statliga public service-medier. Institutioner med kopplingar till den tidigare regeringen, däribland Mathias Corvinus Collegium och Danube Institute, har också drabbats.
Dessutom har myndigheterna genomfört ett tillslag mot lokaler där Fidesz servrar fanns. Databaser beslagtogs och partiets webbplats slogs enligt UnHerd ut.
LÄS ÄVEN: Liberal diktatur är också diktatur
Fidesz och Orbán har därför anklagat Magyarregeringen för att avveckla maktdelningen, attackera oberoende institutioner och använda statsapparaten för att förfölja oppositionen.
Ironin, konstaterar Fazi, är att anklagelserna till stor del är desamma som EU och Orbáns kritiker riktade mot Fidesz under dess tid vid makten.
Skillnaden, menar Fazi, är att den nya regeringen gått längre på vissa områden än vad Orbán gjorde. Framför allt pekar han på avsättningen av presidenten och regler som direkt hindrar namngivna eller tydligt identifierbara politiska motståndare från att återkomma till makten.
Ungerns utrikespolitik läggs om
Samtidigt som den gamla politiska strukturen monteras ned har Ungerns tidigare konfliktlinje gentemot EU snabbt börjat försvinna.
Orbán gjorde under sin regeringstid Ungern till ett av de EU-länder som tydligast motsatte sig delar av unionens politik gentemot Ryssland och Ukraina. Den nya regeringen har gått i motsatt riktning.
Magyar har enligt UnHerd hävt Ungerns veto mot den europeiska fredsfaciliteten, European Peace Facility, genom vilken EU-länder ersätts för bland annat vapen som skickats till Ukraina. Ungern motsätter sig inte längre heller att medlemskapsförhandlingar mellan Ukraina och EU inleds. Magyar har dessutom signalerat att Ungern inte längre ska använda sitt veto för att blockera ytterligare sanktioner mot Ryssland.
Parallellt väntas regeringen successivt minska beroendet av rysk olja och gas och avveckla delar av Orbáns ekonomiska politik, däribland prisregleringar och energisubventioner.
EU frigjorde tio miljarder euro
Det är framför allt EU:s agerande efter maktskiftet som ligger bakom den hårda slutsatsen i UnHerds artikel. Under Orbáns regering höll Bryssel inne stora summor EU-medel med hänvisning till problem kring rättsstaten och demokratiska institutioner. Efter regeringsskiftet har omkring tio miljarder euro i tidigare blockerade medel frigjorts, enligt UnHerd.
För Fazi blir kontrasten särskilt påtaglig eftersom den nya regeringen samtidigt genomför åtgärder som enligt honom är minst lika problematiska utifrån de rättsstatliga principer som EU tidigare åberopade mot Orbán.
Han pekar även på hur delar av den liberala ungerska juristkåren ändrat inställning efter regeringsskiftet.
I en text i den juridiska publikationen Verfassungsblog har exempelvis avsättningen av presidenten försvarats som ett exceptionellt men acceptabelt steg, eftersom den nya majoriteten anses försöka bygga en ny statsordning som står bakom EU:s grundläggande värden.
För Fazi illustrerar det en grundläggande motsägelse: ingrepp i rättsstatens normala spelregler kan accepteras när de sker i syfte att försvara vad som samtidigt betecknas som rättsstat och EU-värderingar.
Jämför med Polen
UnHerd drar också paralleller till Polen efter att Donald Tusks EU-vänliga koalition tog makten 2023.
Även där hamnade den nya regeringen i hårda konflikter om bland annat public service och rättsväsendet när institutioner som byggts upp under den tidigare PiS-regeringen skulle tas över eller förändras.
LÄS ÄVEN: Tystnaden om den polska vänsterregeringens övergrepp mot media är talande
Trots kontroverserna förändrades EU:s relation med Warszawa snabbt och tidigare blockerade EU-medel frigjordes.
Fazi menar att samma mönster nu går att se i Ungern: när en regering befinner sig i konflikt med Bryssel bedöms institutionella övertramp mycket hårt, medan betydligt större tolerans visas när en EU-vänlig regering använder extraordinära metoder för att montera ned den tidigare regeringens system.
LÄS ÄVEN: Reportage: Polens nya premiärminister eftersträvar absolut makt
”Europa erövrade Ungern”
Det är mot den bakgrunden UnHerd kommer fram till artikelns provokativa slutsats.
Enligt Fazi handlar utvecklingen inte bara om att Viktor Orbán har förlorat ett val och ersatts av en regering med en annan politik.
Den nya politiska ordningen håller enligt honom på att byggas så att Orbáns tidigare EU-kritiska linje blir svår att återupprätta även om opinionen åter skulle svänga.
Orbán själv förbjuds att återvända som premiärminister. Många av hans mest erfarna parlamentariker riskerar att försvinna. Författningsdomstolen förändras. Institutioner kopplade till den gamla regeringen avvecklas eller utsätts för utredningar. Samtidigt anpassas den ekonomiska politiken, Rysslandspolitiken och Ukrainapolitiken till den linje som länge drivits från Bryssel.
Det är därför Fazi beskriver det som att EU inte bara lyckats besegra sin kanske mest besvärliga medlemsstat politiskt, utan säkrat att samma motstånd inte enkelt ska kunna återuppstå.
UnHerd sammanfattar utvecklingen med formuleringen att EU tycks vilja ”straffa den rebelliska kolonin” genom att se till att den aldrig kan göra uppror igen.
Det är en starkt slutsats men de förändringar som ligger till grund för den – Orbáns livslånga spärr från premiärministerposten, tidsgränsen för parlamentariker, presidentens förtida avsättning, förändringarna i författningsdomstolen och den snabba omläggningen av Ungerns EU- och Ukrainapolitik – är samtidigt kärnan i den utveckling som den brittiska tidningen nu uppmärksammar.
