Teologen och forskaren Sameh Egyptson har gått igenom dokument från 1990-talet fram till 2024 som enligt honom visar en långvarig politisk kontinuitet i Socialdemokraternas stöd till moskéetableringar. Materialet sträcker sig från kontakter mellan Sveriges muslimska råd och Socialdemokraterna inför valet 1994 till uttalanden från Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård (S) om behovet av fler moskéer.

Sameh Egyptson, teologie doktor i interreligiösa relationer och riksdagskandidat för KD, har under flera år granskat relationerna mellan Socialdemokraterna, Broderskapsrörelsen – numera Socialdemokrater för tro och solidaritet – och muslimska organisationer.

I en ny del av sin dokumentationsserie riktar han in sig på en fråga som han menar återkommer under mer än tre decennier: etableringen av moskéer och andra muslimska institutioner.

Enligt Egyptsons genomgång finns frågan med redan i kontakter inför riksdagsvalet 1994. Företrädare för Sveriges muslimska råd, SMR, beskrev då kontakter med Socialdemokraterna och hur organisationens lokala föreningar informerats om ett beslut att stödja partiet i valet.

Efter valet framfördes också politiska förväntningar på Socialdemokraterna. Egyptson understryker att dokumenten visar vad SMR:s företrädare själva hävdade om sin betydelse för valresultatet – inte hur många röster mobiliseringen faktiskt gav.

S-kontakt om moské redan 1994

Samma år finns enligt materialet en mer konkret koppling till ett moskébygge i Stockholm. Den 10 oktober 1994 skrev det socialdemokratiska kommunalrådet Monica Andersson till Ola Johansson inom Broderskapsrörelsen efter en tidigare kontakt från denne.

LÄS ÄVEN: Jomshof om moskéexpansionen i Sverige: ”Islam är nog den farligaste kraft västvärlden någonsin stått inför”

– Jag delar Din uppfattning om att det är angeläget att moskébygget kommer igång så snart som möjligt, skrev Andersson.

Hon konstaterade också att alla partier utom Ny demokrati stod bakom detaljplanen och avslutade med att hon räknade med att moskébygget snart skulle komma igång. Kontakten ägde rum fem år innan samarbetet mellan Broderskapsrörelsen och Sveriges muslimska råd formaliserades 1999.

LÄS ÄVEN: Chocksiffror: 4200% ökning av moskéer i Sverige – på mindre än 25 år

Egyptson pekar därefter på flera kommunala beslut i Stockholm under 2000-talet. Han framhåller samtidigt att ett senare beslut till stöd för en moské inte i sig bevisar att beslutet fattades på grund av 1999 års överenskommelse.

Däremot menar han att besluten kan användas för att studera om den politiska inriktningen fortsatte.

Mark till moskéer i Skärholmen, Rinkeby och Tensta

I Skärholmen tog bland andra socialdemokratiska politiker 2006 initiativ till att möjliggöra en moské. Året därpå fick exploateringskontoret i uppdrag att leta lämplig mark och 2009 anvisades mark inom Skärholmen 2:1 till Skärholmens islamiska kulturförening för ”moské med tillhörande samlingslokaler”.

År 2010 behandlades sedan en markanvisning till Islamiska förbundet i Järva för en moské i Rinkeby. Socialdemokraternas representanter lade ett eget förslag där de uttryckligen skrev:

– Vi socialdemokrater ser positivt på planerna att bygga en moské i Rinkeby.

Partiet reserverade sig mot majoritetens beslut, men inte därför att man motsatte sig moskén. Tvärtom innehöll Socialdemokraternas eget förslag ett uttryckligt stöd för bygget.

Två år senare, 2012, anvisades mark i Tensta till Stiftelsen Stockholms Stora Moské. Socialdemokraterna stod tillsammans med bland andra M, FP, C och MP bakom beslutet. Egyptson poängterar därför att detta inte var ett exklusivt socialdemokratiskt projekt, men ser beslutet som ännu ett exempel på att S fortsatte stödja konkreta moskéetableringar.

Wanngård: ”Självklart behöver vi bygga fler moskéer”

Egyptson följer tidslinjen ända fram till november 2024. Vid ett besök i Tensta uttalade sig Stockholms finansborgarråd Karin Wanngård (S) om behovet av moskéer.

– Vi har otaliga kyrkor men inte alls lika många moskéer, sade hon.

– Så självklart behöver vi bygga fler moskéer så länge det behövs för att man ska kunna utöva sin religion.

Egyptson betonar även här att uttalandet inte bevisar att Wanngård skulle ha verkställt någon överenskommelse från 1999. Däremot menar han att det är relevant för frågan om politisk kontinuitet: när upphörde i så fall den politiska inriktning som fanns under det tidigare samarbetet?

Kopplar moskéer till islamistisk institutionsbyggnad

I sin doktorsavhandling Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige behandlar Egyptson bland annat den inflytelserike islamiske teologen Yusuf al-Qaradawis syn på muslimska minoriteters etablering i väst.

Egyptson beskriver där en strategi som omfattar uppbyggnaden av egna institutioner, där bland annat moskéer, skolor, vårdinrättningar och kulturcentra ingår. Han understryker dock att detta inte innebär att varje moské är en del av en islamistisk strategi eller att svenska socialdemokratiska politiker har eftersträvat de övriga institutioner som behandlas i avhandlingen.

LÄS ÄVEN: Jomshofs islambok toppar försäljningslistorna

Hans poäng är i stället att moskéer inom den ideologiska strategi han studerat kan utgöra en del av en bredare institutionell infrastruktur, och att politiskt deltagande och samarbete med etablerade aktörer kan användas för att underlätta etableringen av sådana institutioner.

Vill ha svar från Socialdemokraterna

Egyptson sammanfattar sin dokumentation som en tidslinje från muslimska organisationsföreträdares politiska krav och kontakter med Socialdemokraterna 1994, via Broderskapsrörelsens moskékontakter samma år och den formaliserade relationen 1999, till markanvisningarna under 2000-talet och Wanngårds uttalande 2024.

LÄS ÄVEN: Socialdemokrat besökte Tensta: ”Självklart behöver vi bygga fler moskéer”

Han är samtidigt tydlig med vad materialet enligt honom inte visar. Dokumenten bevisar inte att varje socialdemokratiskt beslut om moskéer efter 1999 var ett resultat av överenskommelsen med Sveriges muslimska råd. För att belägga ett sådant direkt orsakssamband skulle ytterligare dokumentation krävas.

Däremot anser Egyptson att materialet visar en dokumenterbar kontinuitet i själva sakfrågan. Han vill därför att Socialdemokraterna svarar på när överenskommelsen med Sveriges muslimska råd formellt upphörde, vilka åtaganden som då upphörde och om partiet betraktar dagens stöd till moskéetableringar som helt fristående från de relationer och den politik som utvecklades under 1990-talet.

”Jag publicerar dokumenten för att läsaren själv ska kunna granska dem, följa tidslinjen och bedöma vad de visar”, skriver Egyptson.

LÄS ÄVEN: Efter valet kom ansökan – nu anklagas S för hemlig moskéuppgörelse