Med bara en dryg månad kvar till valet står riksdagen inför en omröstning avseende regeringens och Sverigedemokraternas stora straffrättsreform där bland annat slopat så kallad mängdrabatt ingår. Det kan dock bli svårt att gå igenom då oppositionen föredrar status quo och vill fortsätta ge brottslingar rabatt på sina straff.

Det har blivit en av valrörelsens mest laddade rättspolitiska strider. På torsdag ska riksdagen rösta om regeringens omfattande straffrättsreform där en av de mest omdebatterade delarna är att den nuvarande mängdrabatten vid flerfaldig brottslighet ska avskaffas.

Regeringen vill att varje brott ska få betydligt större genomslag när det sammanlagda straffet bestäms. I dag får det första eller allvarligaste brottet störst betydelse medan straffvärdet för ytterligare brott successivt reduceras. Regeringens modell innebär att de tre allvarligaste brotten som utgångspunkt ska räknas med sitt fulla straffvärde.

LÄS ÄVEN: Magdalena Andersson poserar med gängkriminell

Tidöpartierna har gjort reformen till en central del av sin kriminalpolitik. Regeringen har beskrivit omläggningen som den största reformen av det svenska straffsystemet sedan brottsbalkens införande och hävdar att dagens system leder till straff som inte tillräckligt väl speglar den samlade brottslighetens allvar. Reformen väntas innebära fler och längre fängelsestraff.

Men inför torsdagens omröstning är regeringsunderlaget inte säkert. Socialdemokraterna och övriga oppositionspartier försöker stoppa propositionen genom en gemensam reservation. S rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho beskriver läget som mycket jämnt.

Hoppas på liberaler

Oppositionens förhoppning är att någon eller några liberaler ska välja att rösta mot regeringens linje. Att frågan kan bli särskilt känslig för Liberalerna beror bland annat på att partiet tidigare under sommaren hamnat i ett liknande läge kring regeringens förslag om fängelse för 13-åringar.

Det förslaget drogs tillbaka efter att flera L-ledamöter enligt uppgift planerat att rösta nej. Oppositionen hoppas nu på en upprepning. Liberalernas partiledare Simona Mohamsson säger dock att hon är lugn inför omröstningen. Hon har samtidigt inte frågat samtliga ledamöter exakt hur de tänker rösta.

Eftersom riksdagens kvittningssystem inte gäller i den aktuella omröstningen kan även frånvaro få betydelse. En sjuk eller frånvarande ledamot kan därför i ett mycket jämnt läge påverka resultatet.

S har eget förslag

Socialdemokraterna säger att även de vill minska eller avskaffa mängdrabatten, men motsätter sig regeringens breda modell. S vill i stället prioritera vissa brottstyper, däribland sexualbrott, och kopplar frågan till utbyggnaden av Kriminalvården.

Partiet menar att regeringens reform riskerar att leda till en kraftig ökning av antalet fängelsedömda utan att det finns tillräckligt med platser.

Detta är ett relativt nytt politiskt besked. S presenterade sin aktuella inriktning den 7 augusti, alltså bara några dagar före den kommande omröstningen.

Fängelseplatserna central fråga

Frågan om Kriminalvårdens kapacitet har blivit ett av oppositionens viktigaste argument mot regeringens reform. Regeringen är medveten om att en omläggning av straffsystemet kommer att kräva en kraftig utbyggnad av Kriminalvården.

I april beskrev regeringen reformen som en del av en större omläggning där fler och längre fängelsestraff ska kunna genomföras i takt med att myndighetens kapacitet byggs ut. Regeringens proposition från juli anger därför att reformen ska kunna införas i takt med att Kriminalvården expanderar och har möjlighet att ta emot fler intagna.

LÄS ÄVEN: S-topp i möte med gängkriminella

Det är just denna ordning Socialdemokraterna ifrågasätter. Partiet vill bygga ut anstalter och häkten snabbare och har samtidigt argumenterat för att straffreformer måste gå hand i hand med den faktiska kapaciteten inom Kriminalvården. S:s egen kriminalvårdspolitik, senast uppdaterad den 27 april, bygger på en kraftig utbyggnad av antalet platser.

M lovar fortsatt hård linje

Moderaterna har samtidigt trappat upp frågan inför valet. Partiet har lovat att mängdrabatten ska vara helt avskaffad senast 2030. Det beskedet kom förra veckan och är därmed färskare än flera av de äldre uttalanden som präglat debatten under våren och försommaren.

Moderaterna håller fast vid att den nuvarande ordningen behöver ersättas med ett system där upprepad brottslighet får ett betydligt större genomslag i straffmätningen.

För regeringen handlar torsdagens omröstning därför inte bara om en teknisk förändring av straffmätningen. Ett nederlag skulle innebära ett politiskt bakslag för en av Tidöpartiernas mest profilerade kriminalpolitiska reformer.

Samtidigt innebär ett eventuellt nej inte automatiskt att mängdrabatten blir kvar för all framtid. Socialdemokraterna har själva öppnat för förändringar, men vill gå en annan väg än regeringen.

Det är därmed regeringens modell, snarare än själva principen att mängdrabatten kan förändras, som står i centrum för torsdagens dramatiska omröstning. Med en osäker majoritet kan några få frånvarande eller avvikande riksdagsledamöter – framför allt från Liberalerna – komma att avgöra frågan.

LÄS ÄVEN: S vill slopa mängdrabatten – och röstar nej när chansen kommer