En kvinnlig kriminalvårdare hade bestämt sig för att sluta. Men innan hon lämnade sitt jobb på Norrtäljeanstalten skulle hon bli en central del i en mutskandal där mobiltelefoner i miniformat smugglades in till tungt gängkriminella. Nu rullas ett händelseförlopp upp som blottlägger hur relationer, manipulation och pengar kan underminera säkerheten på Sveriges mest bevakade fängelser.
Det började med en till synes märklig Google-sökning. Den 21 september skrev den kvinnliga kriminalvårdaren, som är i 30-årsåldern, in en fråga om metallföremål kan ge utslag i en säkerhetsbåge om de förvaras inne i kroppen. Drygt en månad senare slog polisen till mot hennes bostad.
Vid det laget hade utredare under en längre tid avlyssnat både henne, en manlig kollega och flera intagna med kopplingar till grov organiserad invandringsrelaterad brottslighet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
En av kontakterna i hennes telefon ledde till en intagen man från Göteborg – beskriven av personal som både karismatisk och skicklig på att påverka sin omgivning.
– Han är ju charmig så, han försöker charma och det försöker alla klienter med tjejer, säger en kriminalvårdare i förhör.
Samma kollega menar att taktiken varit framgångsrik hos kvinnan som djupt kärat ner sig i den gängkriminelle mannen.
Mobiltelefoner i miniatyrformat
Trots strikt kontroll började flera intagna plötsligt kunna kommunicera fritt – ringa samtal och ta emot meddelanden utan övervakning. Det handlade inte om vanliga mobiltelefoner, utan extremt små enheter – knappt större än en halv penna – enkla att gömma i en cellmiljö.
Utredningen visar att telefonerna köptes i Göteborg och skickades till Stockholm. Men för att få in dem på anstalten krävdes mer än bara planering. Kvinnan litade inte på att de skulle passera säkerhetskontrollen obemärkt.
Hon bar därför en bh med metallbygel, vilket gjorde att larmet i kontrollbågen kunde förklaras bort. När hon visiterades skedde kontrollen ytligt – och hon släpptes in.
Senare berättar hon att hon gömt telefonerna inne i sin kropp – i snippan – och plockat ut dem först inne på arbetsplatsen, där de överlämnades till en kollega. Kort därefter började telefonerna koppla upp sig mot mobilnätet kring anstalten.
Ett nätverk växer fram
Åklagaren Oskar Edvardsson har väckt åtal mot åtta personer i härvan. Den kvinnliga kriminalvårdaren dömdes senare för grovt tagande av muta och grovt tjänstefel. Enligt utredningen fick hon minst 32 000 kronor.
LÄS MER: Åtal: Gängledare mutade kriminalvårdare på anstalt
Hennes manlige kollega dömdes för liknande brott, efter att ha tagit emot pengar och hjälpt till att föra telefonerna vidare. Bakom mutorna pekas flera personer ut – däribland gängledaren Eddie Jobe, en central figur i konflikterna i Biskopsgården i Göteborg.
Order från utlandet
Avlyssnade samtal visar hur smugglingen styrdes även utanför murarna.
I ett av samtalen hörs Eddie Jobe säga: ”Men jag tänker bara, broder, låt de här betala henne så att inte hon blir besviken, du vet…”
Kort därefter greps han i Wien i Österrike, misstänkt för ett äldre mordfall. Nyheten om gripandet spreds snabbt – och väckte förvirring bland hans kontakter.
”Bror, för det första, vad gör han i Österrike? … Jag trodde han var i Mexiko”, säger en person i ett avlyssnat samtal.
Livet på insidan – gränser suddas ut
Inne på anstalten beskrivs en arbetsmiljö där gränserna mellan personal och intagna i vissa fall blivit otydliga. Den manlige kriminalvårdaren uppges ha haft ett särskilt nära samarbete med vissa intagna och kallade sitt arbetssätt ”tillitsbaserat”.
Själv hävdade han att pengarna han tagit emot gällde planer på en framtida affärsverksamhet.
– Jag stänger liksom inga portar eftersom jag också är intresserad och vill tjäna pengar och göra ett bra liv för mig själv.
För den kvinnliga kollegan var situationen mer komplex. Hon uppger att hon känt sig utanför på arbetsplatsen och samtidigt haft problem privat.
Dessutom berättar hon om trakasserier från intagna – bland annat grovt kränkande teckningar. Inget av detta polisanmäldes dock.
”Till slut orkade jag inte säga nej”
Strax före sommaren 2025 sade kvinnan upp sig. Men innan hon slutade tog hon det avgörande steget. I förhör beskriver hon hur den intagne mannen upprepade gånger bett henne om hjälp – och hur hennes motstånd till slut bröts ned.
– Och till slut så orkade jag inte säga nej mer. Så jag sa okej.
På frågan om varför svarar hon att det handlat om ”vänskap, kontakt och samhörighet” med intagna gängkriminella.
Brott som fortsatte bakom lås och bom
Polisens avlyssning visar att telefonerna användes till mer än vardagliga samtal. Diskussioner om narkotikahandel, nya brottsplaner och hur nätverkets inflytande skulle stärkas förekommer i materialet.
Flera av de intagna som haft tillgång till telefonerna beskrivs som högt uppsatta i den kriminella hierarkin, Där finns bland annat Semir Hasooni, som redan avtjänar livstids fängelse.
Domarna
Tingsrätten dömde samtliga inblandade till fängelsestraff. Den kvinnliga kriminalvårdaren fick ett år och tre månader. Hennes kollega dömdes till ett år och nio månader.
Eddie Jobe fick nio månader för sin roll i mutbrotten. Övriga inblandade dömdes till kortare straff.
Sprickor i systemet
Fallet har på nytt satt strålkastarljuset på hur sårbara kriminalvårdens säkerhetssystem kan vara – även på landets mest bevakade anstalter. När relationer blir för nära och lojaliteter förskjuts kan kontrollen snabbt förloras.
I det aktuella räckte det med att dupera en person på insidan för att öppna dörren. Fallet är bara det senaste i raden där kriminalvårdare – ofta kvinnliga sådana – inlett relationer med fångar och börjat göra tjänster åt dem.
