I snart fem år har Europa skickat vapen till Ukraina och nu börjar lagren sina. Samtidigt ökar behovet av luftvärn inför vintern, när Ryssland väntas trappa upp sina robotattacker. Ukraina behöver fler Patriotrobotar, men systemen blir snabbt måltavlor när de sätts in. Tyskland, en av Ukrainas viktigaste stödgivare, säger nu att landet börjar nå gränsen för vad det kan skicka utan att äventyra sitt eget försvar.
Ukraina behöver hundratals Patriotrobotar för att förstärka sitt luftförsvar inför en väntad rysk vinteroffensiv. Men samtidigt som efterfrågan ökar i Europa har marknaden pressats från ytterligare ett håll.
Kriget mellan USA, Israel och Iran har kraftigt ökat behovet av luftvärn i Mellanöstern, där även flera länder i regionen har utsatts för attacker. Resultatet är en växande konkurrens om ett begränsat antal robotar.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Flera av Europas länder har skickat stora mängder militärt stöd till Ukraina sedan den fullskaliga invasionen inleddes, men deras egna lager har samtidigt krympt. Nu måste regeringarna väga Ukrainas akuta behov mot kravet att själva kunna försvara sina länder och leva upp till sina åtaganden inom Nato.
Ukraina behöver framför allt PAC-3- och PAC-2-robotar till Patriot. De är några av de få vapen som kan stoppa de ballistiska robotar som Ryssland regelbundet avfyrar mot Ukraina.
LÄS ÄVEN: Ukrainas luftvärn pressas – Nato söker akut lösning samtidigt som EU öppnar miljardkran
Andra luftvärnssystem kan användas mot bland annat drönare och kryssningsrobotar, ofta till en lägre kostnad, men de är inte ett lika effektivt svar på de ballistiska hoten.
Ukrainas tidigare försvarsminister Mykhailo Fedorov beskrev nyligen skillnaden mellan behovet och det stöd som faktiskt kommer in.
– Under de senaste månaderna avfyrar Ryssland fler robotar mot oss på en vecka än vad vi får från våra partner på flera månader, sa han i förra veckan.
Tyskland har börjat nå gränsen
Tyskland har varit en av Ukrainas viktigaste europeiska militära stödgivare och har redan överfört både Patriot-system och robotar. Men det tyska försvarsdepartementet måste samtidigt se till att den egna försvarsförmågan inte urholkas.
Landet behöver behålla tillräckliga lager för sitt eget luftförsvar och för att kunna uppfylla sina åtaganden inom Nato. Det innebär att den tyska regeringen inte längre kan se sina egna lager som en obegränsad källa till ytterligare stöd.
Efter Natos toppmöte i Ankara i juli beskrev brigadgeneral Jürgen Schrödl, en högt uppsatt tjänsteman vid det tyska försvarsdepartementet, situationen som alltmer pressad.
– Vi når verkligen våra gränser här, sa han vid ett möte i Berlin och fortsatte:
– Vi måste också säkerställa vårt eget skydd.
Tyskland och flera nordeuropeiska länder har därför börjat vända sig till andra EU-länder för att uppmana dem att undersöka vilka militära resurser och ekonomiska medel som fortfarande kan frigöras till Ukraina.
För flera länder handlar det dock om en svår balansgång. De stater som ligger närmast Ryssland har själva ett starkt behov av luftförsvar och är ofta mindre benägna att lämna ifrån sig de Patriotrobotar som finns kvar.
Norge: ”Inte hållbart”
Norges försvarsminister Tore O. Sandvik menar att ansvaret inte kan fortsätta vila på ett begränsat antal länder.
– Jag tror inte att det är hållbart för Europa på lång sikt, sa han till Politico. POLITICO.
LÄS ÄVEN: Sverige köper luftvärn till Ukraina för 2,1 miljarder
USA har själv brist på robotar
Samtidigt går det inte att lösa Patriotbristen i Europa utan att ta hänsyn till USA. De flesta PAC-3-robotarna tillverkas i USA, vilket gör den amerikanska administrationen central för både försäljning och framtida produktionsavtal.
När Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffade USA:s president Donald Trump förra månaden var Patriotrobotarna en av de viktigaste frågorna på bordet. Enligt en högt uppsatt ukrainsk tjänsteman med insyn i samtalen var Patriotrobotarna den centrala frågan vid mötet.
LÄS ÄVEN: Svenska ÖB läxar upp Trump: Kriga mindre i Iran och mer i Ukraina
Vid Natos toppmöte i Ankara skapade Trump först förhoppningar om att Ukraina skulle kunna få tillverka amerikanskt utvecklade Patriotrobotar på licens. På längre sikt skulle en sådan lösning kunna minska Ukrainas beroende av amerikanska leveranser och samtidigt ge landet möjlighet att bygga upp en mer självständig försörjning.
Men någon snabb effekt skulle det inte ge. USA:s Nato-ambassadör Matthew Whitaker sade efter toppmötet att ett produktionsavtal inte skulle kunna lösa situationen inför vintern.
En ukrainsk tjänsteman med insyn i diskussionerna berättade för Politico att USA:s roll som avgörande.
– Allt beror på USA och bristen på politisk vilja att hjälpa påverkar alla andra. Den amerikanska administrationen kunde ha hjälpt till, men de gör inte det. Och som ett resultat har det varit svårt med alla andra.
LÄS ÄVEN: Sveriges regering: Ukrainska män får inte fly – de ska kämpa och vinna mot Ryssland
