INTERVJU • EU signalerar en mjukare syn på jordbrukets metanutsläpp. Samtidigt pågår en konflikt inom den svenska mjölknäringen. Sveriges Mjölkbönders ordförande Claes Jonsson säger till Samnytt att nästan ingen bonde vill använda det omdebatterade fodertillskottet Bovaer och riktar skarp kritik mot Arla och LRF. Arla betonar å sin sida att Bovaer inte används i Sverige i dag, men utesluter inte en framtida användning om rätt förutsättningar finns.

Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder, menar att det största trycket på bönderna inte längre kommer från Bryssel.

– Det är så många som har kört in sig i det här med klimatomställning och verkligen tror att kor är negativa för klimatet. Det finns många tjänstemän inom olika organisationer, inte minst LRF och Arla, säger han till Samnytt.

Enligt Jonsson har stora resurser lagts på klimatberäkningar, klimatprogram och olika ersättningssystem kopplade till jordbrukets utsläpp.

– Om vi skulle få en förändring där kor inte längre ses som ett klimatproblem, då faller mycket av det arbete som byggts upp kring de här modellerna, säger han och fortsätter:

– Då förlorar de sina jobb.

LÄS ÄVEN: EU kan ändra synen på kors metanutsläpp – Bovaer kan gynnas

Preparatet beskrivs som kostsamt. Hur påverkar det mjölkbönderna?

– Det kan ju ha något med de EU-bidrag som delas ut till dem som använder de här preparaten, för de är fruktansvärt dyra. Jonsson fortsätter:

– Det handlar ju om kända kemikalier, så varför de ska vara så dyra för dem som använder dem, det fattar inte jag. Det är ju bara en ny blandning, vad jag vet.

Kan det finnas ett incitament för de företag som tillverkar de här kemikalierna att driva på?

– Ja, någon vill helt enkelt tjäna pengar.

Att välja det minst onda

Bovaer är ett fodertillskott som utvecklats för att minska kornas metanutsläpp. Produkten har fått stor uppmärksamhet internationellt, inte minst efter att konsumenter i flera länder uppmanat till bojkott av mejeriprodukter från kor som utfodrats med preparatet.

Kor på bete norr om Stockholm. Foto: Jonas Andersson

Det omdebatterade fodertillskottet har blivit en symbol för klimatdebatten kring mjölkproduktionen. Tillskottet är utvecklat för att minska metanutsläppen från kor och används redan i Danmark.

I Sverige är motståndet enligt Jonsson betydande.

– Ingen vill använda det, säger han.

LÄS ÄVEN: Så säger mejerierna om Bovaer

Samtidigt beskriver han hur många bönder ändå kan känna sig tvingade att acceptera sådana lösningar om alternativen innebär sämre ekonomi.

– De flesta accepterar nog att använda det eftersom alternativet kan vara sämre. Att vi får sämre betalt för mjölken eller tvingas göra andra åtgärder. Då väljer man det minsta onda, säger mjölkbonden.

Han pekar också på utvecklingen i Danmark, där större mjölkgårdar ska minska sina metanutsläpp och där metanreducerande fodertillskott lyfts fram som ett av verktygen.

LÄS ÄVEN: Minskad matproduktion och ”grön omställning” – är det butikernas fel att matpriserna skenar?

Claes Jonsson uppmanar samtidigt konsumenterna att välja svenska mejeriprodukter. Han menar att svenska mjölkbönder i dag inte använder Bovaer och att den som vill undvika produkter från kor som utfodrats med metanreducerande fodertillskott därför bör köpa svensk mjölk.

Det är så förbannat korkat så det finns inte ord. Jag tycker varenda normalt tänkande människa borde kunna förstå hur dumt det är att anklaga ett djur för att förstöra klimatet genom sin naturliga matsmältning.

Claes Jonsson, ordförande Sveriges Mjölkbönder

Samtidigt framhåller han att debatten kring Bovaer även riskerar att skada Arlas varumärke, eftersom många konsumenter inte känner till skillnaden mellan svensk och dansk produktion.

Arlas varumärke och Bovaers kemiska namn.

En del menar att klimatfokusen gör att man är beredd att tillåta fler kemikalier och miljögifter i våra livsmedel, håller du med om det?

– Ja, det har vi ju bevis på, för vi såg vad som hände i Danmark med Bovaer där. Och tyvärr har inte danskarna tagit sitt förnuft till fånga och ändrat detta ännu. Han går vidare:

– De har haft stora bekymmer med sina djur.

LÄS ÄVEN: Kor kollapsar av klimatfodret Bovaer i Danmark – oron sprider sig till Sverige

Kritisk mot synen på kor

Jonsson är samtidigt mycket kritisk till hur metanutsläpp från kor behandlas i klimatpolitiken.

Vad är den största missuppfattningen om kor och metanutsläpp?

– Det är så förbannat korkat så det finns inte ord. Jag tycker varenda normalt tänkande människa borde kunna förstå hur dumt det är att anklaga ett djur för att förstöra klimatet genom sin naturliga matsmältning.

LÄS ÄVEN: Producent betalade för studie som visar att kontroversiell klimat-kemikalie till mjölkkor är säker

Han beskriver metanet som en del av ett naturligt kretslopp och ifrågasätter varför kor plötsligt pekas ut som ett klimatproblem.

– Om kor förstörde klimatet, varför gjorde de inte det för hundra år sedan eller för tusentals år sedan? säger han.

Samtidigt konstaterar han att antalet mjölkkor i Sverige har halverats sedan 1980- och 1990-talet, samtidigt som produktiviteten har ökat.

Mjölkkor och mjölkbönder i början av 1900-talet. Foto: Faksimil Youtube

– Jag tycker att det är en bedrift av dem som lurat i folk det här.

Kallar du det ett bedrägeri?

– Ja, det är ett bedrägeri, för vore det inte det så hade klimatet förstörts för länge sedan.

Arla: ”Inga projekt i Sverige”

Samnytt sökte även Gustav Kämpe, mjölkbonde och styrelseledamot i Arla, för en intervju. Han avbokade den planerade intervjun men skickade ett skriftligt svar.

Att Arla valde att inte ställa upp på en intervju innebär också att flera frågor förblir obesvarade. Samnytt fick därför ingen möjlighet att ställa följdfrågor om varför bolaget fortsatt ser metanreducerande fodertillskott som ett möjligt verktyg, hur man ser på kritiken från delar av mjölkbönderna eller under vilka förutsättningar Bovaer skulle kunna bli aktuellt i Sverige.

Enligt Kämpe arbetar Arla med flera olika åtgärder för att minska klimatpåverkan från mjölkproduktionen och ser fodertillskott som ett av flera möjliga verktyg. Han betonar samtidigt att Arla inte har några projekt i Sverige där Bovaer används i dag.

”I Sverige har vi i nuläget inga projekt för användning av metanreducerande preparatet som till exempel Bovaer.”

Samtidigt utesluter han inte att sådana lösningar kan bli aktuella längre fram.

”Om fodertillsatser ska användas framöver behöver det finnas en ekonomisk hållbar modell.”

LÄS ÄVEN: Arla matar kor med metandämpande tillsats utvecklat av Bill Gates

Han framhåller också att eventuella framtida åtgärder måste vara säkra för djuren och värna mjölkens kvalitet och livsmedelssäkerheten för konsumenterna.

Sveriges mjölkbönders ordförande Claes Jonsson och Arlas förtroendevalde styrelseledamot Gustav Kämpe. Foto: Faksimil Facebook

Att Arla valde att inte ställa upp på en intervju innebär också att flera frågor förblir obesvarade. Samnytt fick därför ingen möjlighet att ställa följdfrågor om varför bolaget fortsatt ser metanreducerande fodertillskott som ett möjligt verktyg, hur man ser på kritiken från delar av mjölkbönderna eller under vilka förutsättningar Bovaer skulle kunna bli aktuellt i Sverige.

”Vi behöver lika villkor”

På frågan om vad politikerna borde göra för svensk mjölkproduktion efterlyser Claes Jonsson framför allt konkurrens på lika villkor.

– Det enkla svaret är lika villkor. Det gäller skatter, lagar som till exempel beteskrav och övriga regler och administration. Vi behöver politiker, både i Sverige och inom EU, som står upp för vårt lantbruk. Det upplever jag inte att vi har fullt ut i dag, säger han.

LÄS ÄVEN: Larmet: Snart ingen mjölkproduktion kvar i norra Sverige

Frågan om metanutsläpp och metanreducerande fodertillskott väntas få ökad betydelse när EU under de kommande åren förhandlar om framtidens jordbrukspolitik och hur klimatpåverkan från animalieproduktionen ska beräknas.

SAMNYTT PLUS

Stötta modig journalistik

Under många år har Samnytt rapporterat om sådant som många andra medier väljer att tona ned, utelämna eller inte rapportera om alls. Med ditt stöd kan vi fortsätta granska, rapportera och utveckla vår journalistik.

Din prenumeration gör skillnad.
Varje ny prenumerant hjälper oss att fortsätta leverera den journalistik som gjort Samnytt till en av Sveriges största alternativa nyhetssajter.
Teckna årsprenumeration
50 % rabatt just nu
Eller ge ett valfritt stöd via Swish

123 083 33 50