Nästan hälften av småföretagarna är motsträviga till lagkrav på digitala fakturor när svenska företag handlar med varandra. Samtidigt undersöker regeringen om Skatteverket ska erhålla tillgång till data om företagens transaktioner i realtid – trots att EU inte kräver att Sverige inför ett sådant system för inrikes handel.

En ny undersökning från Företagarna visar ett stort motstånd mot att göra elektronisk fakturering obligatorisk även vid affärer mellan svenska företag. Undersökningen genomfördes i september och omfattar cirka 1 200 av organisationens medlemsföretag.

Nästan hälften av de tillfrågade är negativa till ett lagkrav, medan knappt var fjärde är positiv. Många företag använder fortfarande faktureringslösningar som inte skulle uppfylla de nya tekniska kraven. Endast 43 procent säger att de använder e-faktura i någon omfattning, medan 84 procent använder pdf-fakturor eller andra elektroniska format som inte klassas som e-faktura. En fjärdedel använder även pappersfakturor.

Företagen har kunnat ange flera faktureringssätt, vilket förklarar varför andelarna totalt sett överstiger 100 procent. Bland dem som redan använder e-fakturor sker det dessutom i mindre än hälften av affärerna för sex av tio företag.

Bakgrunden är en omfattande förändring av EU momssystem, som på sikt ska innebära att uppgifter om vissa affärer mellan företag rapporteras automatiskt till skattemyndigheterna. Sverige överväger nu att gå längre än EU obligatoriska regler.

Skatteverket ska få uppgifter direkt

De nya EU-reglerna, som går under namnet VAT in the Digital Age (VIDA), innebär att företag som bedriver viss gränsöverskridande handel inom EU från den 1 juli 2030 måste använda elektroniska fakturor i ett standardiserat format.

Det handlar inte om vanliga pdf-fakturor som skickas via mejl, utan om digitala dokument där uppgifterna är strukturerade så att ekonomisystem kan behandla dem automatiskt. Samtidigt ska uppgifter om de berörda transaktionerna skickas till skattemyndigheterna i realtid eller nära realtid.

Enligt Skatteverket innebär förändringen att myndigheten kommer att få uppgifter om berörda gränsöverskridande affärer i samband med faktureringen. Informationen ska även kunna utbytas mellan EU-ländernas skattemyndigheter för att upptäcka misstänkta momsbedrägerier.

Men EU:s beslut innebär inte att svenska företag måste använda samma system när de handlar med andra företag inom Sverige. Medlemsländerna får själva avgöra om de vill införa motsvarande nationella krav.

Trots det har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att undersöka om både obligatorisk e-fakturering och digital rapportering ska införas även för inhemska transaktioner. Uppdraget framgår av kommittédirektivet från februari i år.

Utredaren ska också analysera hur Skatteverket ska få använda uppgifterna och vilka kostnader som kan uppstå för företag och myndigheter. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2027. Något beslut om att införa kraven för inhemsk handel har ännu inte fattats.

Företagarna varnar för fler påtvingade regler

Motståndet i Företagarnas undersökning handlar bland annat om att många mindre verksamheter inte anser sig behöva de mer avancerade faktureringssystemen.

Bland de vanligaste förklaringarna till att företag inte använder e-faktura finns att de skickar för få fakturor för att det ska vara motiverat, att kunderna inte efterfrågar lösningen och att den befintliga faktureringen redan fungerar bra.

Organisationens uppfattning är att företag själva bör få avgöra vilket faktureringssätt som passar deras verksamhet, utifrån kundernas önskemål och de avtal som ingåtts. Man motsätter sig därför att staten inför generella krav som går längre än EU obligatoriska regler.

För ett mindre företag med få fakturor kan ett nytt system innebära kostnader för programvara, tekniska anpassningar och förändrade administrativa rutiner. Hur stora merkostnaderna skulle bli är dock ännu inte fastställt, eftersom utredningen inte har presenterat något färdigt förslag.

Momsbedrägerier inom Sverige

Från myndighetshåll finns samtidigt ett starkt intresse av att införa den digitala rapporteringen även nationellt.

Skatteverket har tidigare beskrivit hur kriminella nätverk använder företag och falska fakturor för att försöka få ut pengar ur momssystemet. Under 2024 stoppade myndigheten enligt egna uppgifter felaktiga momsutbetalningar på sammanlagt 534 miljoner kronor.

Myndigheten har framhållit att digital rapportering av inhemska transaktioner skulle kunna försvåra sådana upplägg, eftersom fakturauppgifter då skulle bli tillgängliga för kontroll betydligt tidigare än i dag.