Upploppen i Frankrike fortsätter med mordbränder mot skolor, attacker mot poliser och tusentals gripanden. Kravallerna har nu spridit sig till grannlandet Belgien, samtidigt som allt fler röster varnar för inbördeskrig och pekar ut massinvandringen och den misslyckade integrationen som en grundorsak.
Våldsamheterna har pågått sedan mitten av september. De startade som skolblockader i Parisregionen med krav på fler lärare och bättre skollokaler, men har sedan dess spridits över hela landet och övergått i kravaller där grupper av ungdomar attackerat polis, anlagt bränder och vandaliserat egendom.
Enligt franska Europe 1 hade sammanlagt 6 877 personer tagits i polisförvar fram till den 11 oktober. Fler än 700 poliser och gendarmer uppges ha skadats, samtidigt som skolor utsatts för mordbränder och skadegörelse och butiker plundrats. Gripandesiffrorna avser hela den aktuella protestperioden och innebär inte att samtliga gripna har dömts för brott.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Våldet har blivit så omfattande att även det franska justitiedepartementet använder beteckningen violences urbaines, ungefär urbana våldsamheter eller förortsupplopp. I ett pressmeddelande den 5 oktober beskrev departementet allvarliga attacker mot både poliser och skolpersonal samt omfattande skador på skolbyggnader och offentlig egendom. Kostnaderna för återställandet uppskattades redan då till flera miljoner euro.
Skolor sätts i brand – poliser attackeras
Under början av oktober drabbades hundratals franska skolor av blockader som i flera fall övergick i upplopp. I Paris, Marseille, Lyon och flera andra städer har polisen genomfört omfattande insatser för att återställa ordningen.
Den 6 oktober greps 488 personer under en enda demonstrationsdag, medan 43 poliser och gendarmer rapporterades skadade. Enligt Euronews drabbades sammanlagt 891 gymnasieskolor under dagen.
Även under den gångna veckan har kravallerna fortsatt. Vid gymnasiet Hélène Boucher i Paris använde polisen tårgas för att skingra ungdomar som barrikaderat skolbyggnaden. Enligt AP hade över 6 600 personer gripits fram till den 8 oktober och hundratals skolor var fortfarande drabbade.
Våldet har inte enbart riktats mot polisen. Skolor, affärer och annan egendom har också angripits, vilket fått myndigheterna att varna för att personer utan koppling till de ursprungliga elevkraven utnyttjar situationen.
Våldsamma kravaller även i Belgien
Upploppen har fått motsvarigheter i grannlandet Belgien, där framför allt staden Liège drabbats av omfattande våld i samband med elevdemonstrationer.
I början av oktober samlades hundratals ungdomar för att protestera mot utbildningsreformer och besparingar. Protesterna övergick vid flera tillfällen i upplopp med sönderslagna butiksfönster, brinnande soptunnor och elsparkcyklar samt attacker mot polisen.
Enligt belgiska The Brussels Times tvingades polis och räddningstjänst ingripa i Liège den 6 oktober sedan ungdomar slagit sönder fönster vid en skola, tänt eld på föremål och kastat smällare. Polisen använde tårgas för att skingra folksamlingarna.
Den 7 oktober fortsatte kravallerna och fler än hundra personer greps i samband med protesterna. Ungdomar attackerade även butiker och polis, samtidigt som stadens myndigheter försökte begränsa folksamlingarna.
Den belgiska protestvågen har delvis andra bakomliggande orsaker än den franska. I den franskspråkiga delen av Belgien motsätter sig eleverna bland annat nedskärningar på 500 miljoner euro fram till 2029 och höjda universitetsavgifter.
Myndigheterna har däremot uppmärksammat likheterna i våldets utveckling. Den 8 oktober gick Belgiens inrikesminister Bernard Quintin längre och anklagade grupper med koppling till den vänsterextrema Antifa-miljön för att utnyttja protesterna.
– Vi vet att det finns en rörelse av Antifa-typ som är aktiv i Liège, sade han enligt The Brussels Times.
Ministern anklagade vuxna aktivister för att manipulera barn i syfte att sprida våldsamma politiska budskap. Den lokala polischefen uppgav samtidigt att allt fler av de personer som deltog i upploppen saknade koppling till skolorna.
Även i Bryssel utbröt våldsamheter den 9 oktober i samband med en större demonstration mot regeringens ekonomiska politik. Maskerade personer satte eld på föremål och attackerade polisen med stenar och fyrverkeripjäser, vilket fick polisen att använda vattenkanoner och tårgas. Enligt AP hade den våldsamma gruppen ingen konstaterad organisatorisk koppling till huvuddemonstrationen.
De belgiska kravallerna utgör således en parallell utveckling till händelserna i Frankrike. Någon gemensam organisation bakom våldet i de båda länderna har inte kunnat fastställas.
Fransk politiker: ”Början på inbördeskrig”
De fortsatta upploppen har fått flera franska politiker och samhällsdebattörer att varna för att konflikten handlar om betydligt mer än skolpolitik.
På söndagen den 11 oktober gick Nicolas Dupont-Aignan, partiledare för det nationalkonservativa Debout la France och tidigare presidentkandidat, ut med en varning om att landet riskerar inbördeskrig.
– Det här är inte längre en gymnasierörelse, det är början på urbana upplopp och inbördeskrig, sade han i en intervju med Europe 1, CNews och Les Echos. Uttalandet finns dokumenterat i den sända intervjun.
Dupont-Aignan anklagade regeringen för att ha låtit våldet eskalera trots att det enligt honom hade varit möjligt att stoppa skolblockaderna i ett tidigt skede.
– Jag tror att regeringen lät branden börja, sade han.
Han hänvisade till sin egen kommun Yerres, där han som borgmästare beordrat kommunpolisen att tidigt bevaka skolorna och förhindra blockader. Enligt Dupont-Aignan ingrep polisen mot nio personer, vilket han framhöll som exempel på att bestämda åtgärder hade kunnat förhindra en större våldsutveckling.
Han betonade att skolornas problem inte rättfärdigar upplopp och förstörelse.
Zemmour: ”Två Frankrike står mot varandra”
Reconquêtes partiledare Éric Zemmour, som kandiderar i presidentvalet 2027, pekar ut invandringen som kärnan i konflikten. I ett inlägg skriver han att man på en enda vecka kunnat se ”de två Frankrike som nu står mot varandra på vår mark”.
– Den andra Frankrike visar sedan några dagar ett helt annat ansikte i samband med lycéisternas demonstrationer, ständigt krävande, rentav hämndlysten och ofta våldsam: ett annat Frankrike, till stor del afrikanskt, arabiskt, muslimskt, som viftar med algeriska, marockanska eller palestinska flaggor, skriver Zemmour.
– Det eviga Frankrike mot det nya Frankrike, det blir drabbningen i presidentvalet 2027, fortsätter han.
Enligt Revue française krävde Zemmour också att de som bränt skolor ska straffas hårt och att deras föräldrar ska betala för skadorna, ”även om det innebär att man tar det från deras sociala bidrag”.
Även Laure Lavalette, talesperson för Rassemblement national, sade i en intervju med CNews den 1 oktober att ”det finns två Frankrike som drabbar samman”.
RN-ledaren Jordan Bardella skrev den 2 oktober på X att hela Frankrike sett ”bilderna av lärare, brandmän och poliser som lynchats utanför brinnande gymnasieskolor” och kallade det ”barbariska beteenden”.
Den franske författaren Charles Rojzman pekar i tidskriften Causeur på utländska flaggor i kortegerna och ungdomar i Beaugency som filmats när de sjunger en raplåt som hyllar terroristen Mohamed Merah och Bataclan-attacken. Åklagaren i Orléans har inlett en förundersökning om förhärligande av terrorism. Rojzman beskriver tecken på en ”intifada på franska” och frågar om skolrörelsen för vissa kan vara en generalrepetition inför ett inbördeskrig.
Trump anklagar massinvandringen och islam
Även USA:s president Donald Trump har kommenterat upploppen och direkt kopplat dem till Frankrikes invandringspolitik. Den 6 oktober skrev Trump på Truth Social att händelserna inte främst handlar om utbildningssystemet, utan om invandring och islam.
– Det som händer i Frankrike är inget annat än okontrollerad massinvandring, skrev han enligt AFP.
Trump hävdade vidare att upploppen handlar om att islam försöker ta över landet, snarare än om skolornas tillstånd.
Samtidigt har flera konservativa debattörer ifrågasatt om skolpolitiken kan förklara de våldsamma attackerna mot polis, räddningstjänst och samhällsinstitutioner.
En av dem är den amerikanske författaren och samhällsdebattören Jens Heycke, som i en analys den 3 oktober beskriver händelserna som ett resultat av flera decenniers misslyckad integration och eftergivenhet gentemot våldsamma grupper.
Heycke pekar bland annat på bilder och videoklipp där deltagare i upploppen bär algeriska och palestinska flaggor. Han menar att sådana uttryck, tillsammans med attackerna mot franska institutioner, visar på identitetskonflikter som går djupare än missnöjet med skolsystemet.
I sin analys beskriver han invandringspolitiken, segregation, hög ungdomsarbetslöshet och bristande assimilering som faktorer bakom de återkommande upploppen i Frankrike.
Extremvänstern anklagas för att utnyttja protesterna
En annan omstridd fråga gäller den franska yttervänsterns roll i protestvågen.
La France insoumise, LFI, under Jean-Luc Mélenchons ledning, har uttryckt starkt stöd för elevrörelsen. Kritiker anklagar partiet för att bidra till en politisk radikalisering av protesterna, samtidigt som partiets företrädare framhåller ungdomarnas rätt att demonstrera mot försämrade utbildningsvillkor.
Vid ett politiskt möte i Clermont-Ferrand den 11 oktober hyllade Mélenchon ungdomarnas mobilisering och föreslog att rösträttsåldern skulle sänkas till 16 år. Enligt AP beskrev han protesterna som ett uttryck för ungdomarnas politiska mognad.
Partiet har samtidigt kritiserat polisens agerande och krävt att regeringen ska lyssna på elevernas krav. Något ansvar för att organisera de våldsamma upploppen har inte fastställts.
I Belgien har däremot landets inrikesminister uttryckligen pekat ut vänsterextrema grupper som aktörer bakom delar av våldet, något som ytterligare förstärkt debatten om huruvida skolprotesterna utnyttjas av politiska grupper med andra syften.
Nya kravaller befaras
Trots tusentals gripanden och omfattande polisinsatser har de franska upploppen inte upphört. En ny aktionsdag är utlyst på tisdag den 13 oktober och de gula västarna har kallat till demonstrationer lördag den 17 oktober.
För president Emmanuel Macrons regering innebär utvecklingen en växande politisk belastning inför presidentvalet 2027. Oppositionen anklagar regeringen för att ha förlorat kontrollen över ordningsläget.
Att liknande kravaller nu också drabbat Belgien har gett debatten en internationell dimension.
