För några år sedan värderades fritidshuset utanför Västervik till omkring 1,4 miljoner kronor. Sedan kom de 200 meter höga vindkraftverken till Lervik. När huset skulle säljas hade många spekulanter tappat intresset, någon budgivning blev det aldrig och slutpriset stannade på knappt en miljon. Fastighetsmäklaren Anders Gustafsson, som själv förmedlade huset, uppskattar värdeminskningen till omkring 40 procent.
Samnytt berättade nyligen om de boende kring vindpark Lervik utanför Hjorted i Västerviks kommun. Sju 200 meter höga vindkraftverk har rests i området, och flera närboende vittnade om buller, blinkande ljus och en boendemiljö som förändrats i grunden.
Kjell-Åke Arvidsson har fem av verken inom en kilometer från sin föräldragård. Det närmaste står omkring 650 meter från huset. Han ville då inte uppskatta värdeminskningen i procent, men sade att fastighetsvärdet ”helt uppenbart” påverkats.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Nu har Samnytt gått vidare och talat med två fastighetsmäklare om vad som faktiskt händer med värdet på hus som hamnar intill vindkraftverk. Och i Lervik finns ett konkret exempel.
Många spekulanter vände
Anders Gustafsson är fastighetsmäklare på Svensk Fastighetsförmedling i Västervik och har själv förmedlat en fastighet vid Lervik. Han konstaterar att det är svårt att sätta en generell procentsats på vindkraftens påverkan – men att den är negativ råder det enligt honom ingen tvekan om.
Hur påverkas egentligen värdet på en villa eller gård när stora vindkraftverk byggs i närheten?
– Det är svårt att prata siffror naturligtvis, men visst påverkar det negativt. Alla som har varit i närheten av ett sådant där vet att det låter en del från dem, absolut.
LÄs ÄVEN: Fem vindkraftsjättar runt Kjell-Åkes släktgård: ”En jävla katastrof”
Fastigheten Gustafsson förmedlade var ett enklare fritidshus. Några år tidigare hade han värderat det till omkring 1,4 miljoner kronor. När huset senare skulle säljas, efter vindkraftsetableringen, sattes utgångspriset till 1,1 miljoner. Slutpriset blev knappt en miljon kronor.
– Det drog ner 300 000 i utgångspriset och så fick vi inte riktigt en miljon.
Men det mest slående var enligt Gustafsson inte bara slutpriset. Många av spekulanterna ville inte ens vara med.
– Det var rätt många som var där och tittade som tackade nej helt och hållet.
Någon budgivning blev det heller aldrig.
– Det var inte flera stycken som ville försöka och bjuda, utan det var en person som lade det budet helt enkelt.
En del potentiella köpare kom enligt Gustafsson aldrig så långt som till visningen. De kunde upptäcka vindkraftverken redan på bilder eller genom att undersöka området på karttjänster och därefter välja bort fastigheten.
”Vi är där kring 40 procent”
När Samnytt frågar Gustafsson specifikt om Kjell-Åke Arvidssons situation – fem verk inom en kilometer och det närmaste omkring 650 meter bort – visar det sig att fastigheten Gustafsson tidigare beskrivit ligger just vid Lervik.
– Det var precis där jag sålde det huset som jag pratade om.
Från fastigheten syntes enligt Gustafsson ett par av vindkraftverken. De stod inte alldeles intill huset, men de gick att höra när vinden låg på. Han återkommer därefter till skillnaden mellan den tidigare värderingen på omkring 1,4 miljoner och försäljningen för knappt en miljon.
Vad pratar vi om för värdeminskning?
– Det är 40 procent.
40 procent?
– Vi är där i trakterna i alla fall.
Det är en betydligt större effekt än den genomsnittliga prisnedgång som framkommit i svensk forskning. Professorerna Hans Westlund och Mats Wilhelmsson har analyserat över 600 000 svenska fastighetsaffärer mellan 2005 och 2018.
Deras studie visar en värdeminskning på omkring 10–15 procent för bostäder inom två kilometer från vindkraftverk. Effekten minskar därefter med avståndet. Gustafssons exempel visar samtidigt varför ett genomsnitt inte behöver motsvara utfallet för en enskild fastighet.
LÄS ÄVEN: Professor varnar: Finsk vindkraft kan bli värdelös – Sverige på väg åt samma håll
Fritidshus särskilt utsatta
Peter Jangeby, som Samnytt intervjuade i Lervik, resonerade på liknande sätt. Han bor omkring 1,3 kilometer från närmaste verk och har själv funderat på att flytta.
– Om jag åker ut på landet och tittar på ett hus och sedan möts jag av den här bilden, då kommer jag bara att vända på vägen och åka hem igen.
Det är också den mekanism Gustafsson beskriver från sin försäljning. För fritidshus och lantställen kan problemet enligt honom bli särskilt stort, eftersom den som söker sig ut på landet ofta gör det just för naturen och lugnet.
Drabbas den typen av fastigheter hårdare än en vanlig villa?
– Jo, så är det. Om man vill komma ut i skogen ibland, plocka svamp och lite bär och ha det så lugnt som man kan – absolut, då väljer man något annat.
Gustafsson pekar också på ett annat problem – osäkerheten innan en vindkraftspark ens är byggd.
– Jag har svårt att se att det är många som lägger ett par miljoner på att köpa hus där det eventuellt ska byggas eller där det blir en projektering, när man inte alls vet hur mycket det stör.
När verken väl står där kan köparen åtminstone åka dit och bilda sig en egen uppfattning.
– När de väl är uppe, då har man fakta om hur mycket det stör. Det är bara att lyssna.
LÄS ÄVEN: Vindkraftverkets buller plågade byn – nu ska det rivas
Gustafsson pekar också på att en visning dagtid inte alltid ger hela bilden av hur vindkraftverken påverkar boendemiljön.
De röda hinderljusen och de vita som blinkar från verken nattetid syns av naturliga skäl inte när spekulanten besöker fastigheten på dagen – trots att just ljusen kan vara en del av den påverkan som den blivande köparen senare får leva med.
Mäklare i Ludvika: ”Betydligt svårare att sälja”
Samnytt har även talat med Mats Hansson, fastighetsmäklare på Fastighetsbyrån i Ludvika, som arbetar på marknaden i Ludvika och Smedjebacken. Hansson har lång erfarenhet av fastighetsförmedling och arbetar bland annat med villor, fritidshus och lantbruksfastigheter.
Det blir betydligt svårare att sälja. Framför allt när det är på planeringsstadiet, då är det lite kalla handen på det. Då vet de inte om det blir vindkraft. Hur kommer den att se ut? Hur kommer den att påverka mig?
Mats Hansson, fastighetsmäklare
Även Hansson bekräftar att närliggande vindkraft kan påverka fastighetsvärdet, men han är betydligt försiktigare än Gustafsson med att sätta en generell procentsiffra.
– Man kan inte säga att det är 10, 20 eller 30 procent. Det går inte.
Enligt Hansson spelar bland annat ljud, ljus och avstånd stor roll. Ligger verken en eller två kilometer bort bedömer han att påverkan normalt är mindre, medan omkring 500 meter kan göra större skillnad.
Blir fastigheten svårare att sälja?
– Det blir betydligt svårare att sälja.
Han säger att det finns köpare som helt enkelt backar. Särskilt problematisk kan perioden vara när en vindkraftspark fortfarande befinner sig på planeringsstadiet.
– Framför allt när det är på planeringsstadiet, då är det lite kalla handen på det.
Spekulanterna vet då varken om verken faktiskt kommer att byggas eller exakt hur de kommer att påverka bostaden.
– Då vet de inte om det blir vindkraft. Hur kommer den att se ut? Hur kommer den att påverka mig?
Värdet halverades för Sven och Görel
Problemet är inte nytt. Samnytt har tidigare berättat om Sven och Görel Willén i Resmoren i Smedjebackens kommun. När de köpte sin fastighet var den enligt paret värderad till omkring tre miljoner kronor.
LÄS ÄVEN: Hotet från vindkraften halverade värdet på Svens och Görels hus
När vindkraft planerades ungefär en kilometer från bostaden gjordes en ny värdering – och enligt paret hade värdet då sjunkit till omkring 1,5 miljoner kronor, en halvering.
När vi tar upp fallet med Hansson känner han inte igen just den dramatiska värdeförändringen.
Har du hört talas om den typen av dramatiska värdepåverkan?
– Nej, det har jag inte.
Han vill därför inte uttala sig om just Willéns fastighet. Däremot är han tydlig med den generella riktningen. Hansson tror också att fritidshus kan vara särskilt känsliga eftersom köparen i högre grad söker natur, utsikt och lugn.
– Det låter ju helt logiskt.
LÄS ÄVEN: Vindkraftsindustrin attackerar alternativmedier: Sprider rysk desinformation att vindkraft är dåligt
Vem får betala?
Den kanske känsligaste frågan är vem som får bära kostnaden när en markägare upplåter sin mark för vindkraft, samtidigt som värdet på omkringliggande fastigheter påverkas.
Hansson bedömer att förlusten i praktiken huvudsakligen hamnar hos fastighetsägaren.
Vem får egentligen bära den ekonomiska förlusten?
– Jag tror att merparten landar på den som äger fastigheten.
Gustafsson pekar på samma problem. Affären görs mellan vindkraftsbolaget och den markägare som upplåter marken, medan konsekvenserna kan spridas till andra fastigheter.
– Den markägare som har verken på sin mark påverkar många andra mindre fastigheter runt omkring.
Gustafsson säger också att han hört om ersättningssystem i andra europeiska länder och konstaterar att staten inte betalar någon motsvarande ersättning direkt till drabbade fastighetsägare i Sverige.
LÄS ÄVEN: Vindkraften går trögt – nu ska svenskarna mutas att acceptera snurrorna
Sedan den 1 juli 2026 finns däremot ett nytt svenskt system med vindkraftsersättning för närboende vid nya vindkraftsetableringar. Det är inte staten som betalar. Ersättningen kommer från vindkraftsanläggningens verksamhetsutövare och gäller ägare av bostadsbyggnader inom nio verkshöjder.
De är ju stora. De är jävligt stora. Att jämföra med Eiffeltornet, det säger en del.
Anders Gustafsson, fastighetsmäklare
Ersättningen blir större ju närmare verket bostaden ligger. Reglerna gäller nya anläggningar – i huvudsak sådana vars miljötillstånd vinner laga kraft efter den 1 juli 2026 samt vissa anläggningar som fått kommunal tillstyrkan efter den 6 november 2025.
De innebär därför inte någon generell rätt till ersättning för alla som sedan tidigare bor vid svenska vindkraftverk.
Nästa generation: 300 meter
Samtidigt blir vindkraftverken allt högre. De sju verken i Lervik är 200 meter från marken till högsta vingspetsen. Men 300-metersverk är inte längre bara en framtidsspekulation.
I juli gav regeringen tillstånd till högst 85 vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 300 meter vid Hästliden i Markbygden utanför Piteå.
När Samnytt tar upp utvecklingen med Gustafsson reagerar han på dimensionerna.
– De är ju stora. De är jävligt stora. Att jämföra med Eiffeltornet [330 meter, med antenn, red. anm.], det säger en del.
Vad skulle ännu högre verk kunna innebära?
Gustafsson vill inte sätta någon procentsiffra på värdepåverkan från 300-metersverk. Däremot konstaterar han att högre verk blir synliga över ett större område.
– Då syns de ju från ett längre avstånd naturligtvis. Det påverkar nog flera.
Det finns alltså inget underlag i intervjun för att säga att ett 300 meter högt verk skulle sänka ett husvärde med exempelvis 40 eller 50 procent.
Men Gustafssons egen erfarenhet från Lervik visar vad som kan hända redan vid dagens 200-metersverk – spekulanter försvinner, budgivningen kan utebli och slutpriset kan hamna långt under en tidigare värdering.
Fritidshuset vid Lervik hade några år tidigare värderats till omkring 1,4 miljoner kronor. Efter vindkraftsetableringen hade värdet alltså nästan halverats.
