Hur kommer det sig att svenska skattebetalare tvingas försörja tredje världen-medborgare som har flyttat till Sverige, bosatt sig i så kallade utsatta områden, och år efter år – trots att man ofta är i arbetsför ålder – lever på bidrag? Den frågar ställer Östgötapartiet i samband med att man presenterar en djupgående granskning av hur illa det verkligen är ställt på bidragsfronten i Norrköpings kommun.
Antalet personer i Sverige som någon gång under 2025 fick försörjningsstöd, det som tidigare kallades socialbidrag, var 247 000 stycken. Det visar den senaste årsstatistiken från Socialstyrelsen som publicerades i juni.
Totalt fick omkring 142 000 hushåll ekonomiskt bistånd under året och kommunerna betalade sammanlagt ut drygt 11,2 miljarder kronor.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Av de omkring 247 000 biståndsmottagarna var 73 000 barn. Bland de vuxna mottagarna var cirka 57 procent utrikes födda. Det motsvarar ungefär 99 000 vuxna utrikes födda biståndsmottagare, räknat på Socialstyrelsens avrundade uppgifter.
LÄS ÄVEN: Regeringen ska sänka socialbidraget för stora familjer
Andelen innebär samtidigt att utrikes födda är tydligt överrepresenterade bland de vuxna mottagarna av ekonomiskt bistånd jämfört med deras andel av den vuxna befolkningen. Socialstyrelsen redovisar statistiken efter bland annat födelseland och skiljer uttryckligen mellan inrikes och utrikes födda.
På lokal nivå är skillnaderna stora, där kommuner med större andel invandrare också har fler som försörjer sig på bidrag. Malmö hade högst andel i landet med 4,6 procent, medan Vellinge hade lägst med 0,4 procent.
Lokalparti granskar
I Norrköping finns sedan 2022 det lokala partiet Östgötapartiet som fokuserar på att prioritera de kommunala kärnverksamheterna genom att skära ner på sådant kommunen inte bör syssla med. Man placerar sig varken till höger eller vänster och väljer i stället att vara pragmatiska och satsa på det man kallar sunt förnuft. Samtidigt medger partiet att man inspirerats av Örebropartiet och dess partiledare Markus Allard.
Tidigare har Östgötapartiet granskat hur det ser ut på SFI i Norrköping och kunnat konstatera att det fungerar allt annat än väl.
LÄS ÄVEN: Granskning avslöjar SFI-fiaskot: ”Måste återvända till sina hemländer”
Nu har man granskat socialbidragen i kommunen och lanserat en interaktiv karta där alla detaljer framgår med uppgifter som demografi, inkomster, inbetalningar till den gemensamma kassan samt uttag. Uppgifternas baseras på uppgifter från SCB och gäller 2024.

I ett videoklipp förklarar partiledare Okan Karakas närmare detaljer och konstaterar att de verkliga kostnaderna ligger på mycket högre nivåer.
– Hur vi än vrider och vänder på det här så är det bäddat för total jävla katastrof, säger Karakas och tillägger att de invandrare som bestämt sig för att leva på bidrag måste tillbaka till sina hemländer.
Prioritering av skattepengar
Till Samnytt berättar Okan Karakas att idén till kartan uppstod efter att man internt pratat om att man ville förstå den demografiska sammansättningen i kommunen plus att han själv har ett intresse för statistik.
– Anledningen till varför vi vill förstå hur demografin ser ut är bland annat för att folk i partiet, och många andra i allmänhet, länge har haft en intuition om att alla inte bär sin egen vikt i ekonomin, särskilt bland invandare som är i arbetsför ålder, säger han till Samnytt.
– Det här blir naturligtvis ett stort problem när man samtidigt får vittnesmål från anställda i Norrköpings kommun att kärnverksamheten systematiskt underfinansieras med argumenten om att det ”inte finns pengar”, detta i en kommun som redan drar in massor med skatteintäkter varje år. Uppenbarligen så finns det massor med pengar, men frågan är i slutändan hur dessa prioriteras.
LÄS ÄVEN: AVSLÖJAR: Fick ÖVER hundratusen i socialbidrag på en enda månad
När kartan blev klar var det först ett internt material liksom mycket annat de gör i partiet som aldrig ser dagens ljus. Men i det här fallet landade de till slut i att det ändå kan finnas ett allmänintresse i att folk får insyn i hur det ser ut i olika bostadsområden.
– Och kanske hjälper det vårt parti med en publicering som INTE kommer från akademin, journalister, kommunen själv eller något av de åtta stora drakarna som styr Norrköpings kommun – det kommer från ett lokalparti utan något som helst mandat någonstans men som trots allt, med sina mycket knappa resurser, lyckas gräva fram saker av stort allmänintresse om vår kommun.
– Här har vi uppenbarligen landat rätt i vår publicering och att det visst finns ett stort allmänintresse givet reaktionerna på klippet.
Vad vill då partiet göra åt problematiken?
Sätta språkkrav för rätt till ersättningar och bidrag
– Man ska visa att man är villig att bli en del av det svenska samhället, annars finns det ingen anledning för det svenska samhället att slösa skattemedel på vederbörande. Därför anser vi att bidrag och ersättningar ska villkoras med att man också genomför eller har genomfört en godkänd SFI-utbildning.
– Naturligtvis ska man anstränga sig minst lika mycket (om inte mer) när man har avslutat sin SFI-utbildning, detta genom att stå till arbetsmarknadens förfogande och med alla till buds stående medel göra sig anställningsbar eller på annat sätt produktiv och därmed bära sin egen vikt i ekonomin.
SFI ska börja dokumentera varför deltagare avbryter sina studier, inte bara att ett avbrott har skett
– Detta ska dokumenteras i det verksamhetssystem som används inom SFI här i Norrköping (något som jag har fått information om är fullt möjligt). Naturligtvis ska avbrottsorsaker och anteckningarna direktrapporteras till biståndshandläggare i kommunen, det kan till exempel utgöra ett av flera underlag till ett avslag på en biståndsansökan när man visar att man inte tar sin språkutveckling på största allvar och inte heller deltar på det som man har anvisats till.
Stimulera återvandring
– På olika sätt försvåra för de som kommit till Sverige och som satt i system att leva på bidrag år efter år. Här vill vi även utgöra ett stöd till Migrationsverket vid framtida vandelsprövningar genom att på eget initiativ lämna in information som ligger vissa personer till last.
– Några tänkbara scenarier är: invandare som länge har levt på ersättningar från det offentliga och som inte har tagit sitt ansvar att försöka bli en del av samhället, de som myglat till sig bidrag, satt i system att aldrig bli färdiga med SFI, de som är kriminella, och personer som i övrigt som har en livsföring som kan ligga samhället till last på annat sätt.

Kartlägg fuskare
– Norrköpings kommun hade för ett tag sedan kommunala spanare som samlade bevis för att upptäcka bidragsbrott men detta avbröts i samband med att Vänsterpartiet i Norrköping polisanmälde kommunen. Eftersom vi har fri bevisföring i Sverige så vill vi införa detta igen och ha fokus på de som vi misstänker fuskar och som enkelt kan utvisas från landet.
– På så vis skulle vi till exempel kunna komma åt fuskare som på pappret skiljer sig från sin partner, som därefter ansöker om ekonomiskt bistånd (alltså socialbidrag) och därmed beviljas individuellt stöd var för sig för sin försörjning och varsin lägenhet, men som i praktiken fortfarande bor ihop och ovanpå det hela hyr ut ena bostaden svart till andra och får in ytterligare pengar på det allmännas bekostnad. Det blir även en besparing för svenska skattebetalare att slippa dessa fuskare.
Övrigt om statistik: SCB måste dela upp pensionsbeloppet i DeSO
– Man måste få se en mer finindelad redovisning av pensionsbeloppet i DeSO-tabellerna. Här vore det bra om man exempelvis kunde se hur mycket som utgör intjänad pension och hur mycket som är garantipension, detta för att få en bättre bild över hur uttaget av garantipensionen ser ut i de olika områdena.
Övrigt om statistik: Individdata
– Det hade varit intressant att i övrigt få möjlighet att behandla individdata för personer som bor i våra mest utsatta områden, att vi på individnivå ska kunna sammanställa mycket mer information om personerna som till exempel bor i Hageby och därmed få en ännu bättre bild över den demografiska sammansättningen.
– Detta skulle i praktiken kräva att man stiftar lagar som möjliggör för myndigheter att inte omfattas av sekretess vid utlämnande av data som gäller databearbetning om personer bosatta i så kallade utsatta områden. Detta skulle därmed göra det möjligt att sammanställa information från socialtjänst, skola, SFI, kanske till och med statliga myndigheter för att ge oss en bättre helhetsbild.
Utsatta områden
Polisen beskriver ett utsatt område som en geografiskt avgränsad plats med låg socioekonomisk status och kriminell påverkan på lokalsamhället. Det kan bland annat handla om öppen narkotikahandel, rekrytering av barn och unga till kriminalitet, våld och hot samt en låg benägenhet bland boende att anmäla brott eller medverka i rättsprocesser. I områdena kan den kriminella påverkan dessutom göra det svårare för polisen att fullfölja sitt uppdrag utan att anpassa sitt arbetssätt.
I polisens senaste nationella lägesbild, som publicerades i december 2025, finns 65 utsatta områden i Sverige. Av dessa klassas 46 som utsatta områden och 19 som särskilt utsatta områden, vilket är den högsta graden i polisens nuvarande klassificering. Den tidigare kategorin ”riskområde” har tagits bort. Ökningen från 59 områden 2023 till 65 beror till stor del på att flera tidigare större områden har delats upp i mindre geografiska områden, snarare än på en kraftig faktisk försämring.
I Norrköping finns två områden på polisens lista: Hageby och Navestad, båda klassade som utsatta områden. Ingen del av Norrköping är klassad som särskilt utsatt. Klockaretorpet, som tidigare fanns på polisens lista, är inte längre klassat som utsatt område.
LÄS ÄVEN: Rödgrön kommun trotsar riksdagsbeslut om försörjningsstöd





