Italiens premiärminister Giorgia Meloni trappar upp sin migrations- och integrationspolitik inför nästa års val. Regeringen förbereder ett förbud mot heltäckande slöjor i skolorna och vill samtidigt införa ett tak för hur många utländska elever som får gå i samma klass.
Förslagen presenterades av Meloni på söndagen vid ett arrangemang för ungdomsförbundet till hennes parti Italiens bröder, Fratelli d’Italia (FdI). Enligt premiärministern kommer ett lagförslag snart att läggas fram för regeringen.
Enligt Reuters ska reglerna innebära ett tak för antalet utländska elever i varje klass. Det ska dessutom införas krav på italienskundervisning för föräldrar till utländska elever som har stora svårigheter att integreras i det italienska skolsystemet. Reuters rapporterar också att burka och niqab ska förbjudas i skolorna.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Meloni och Frederiksen i gemensamt utspel: ”Försvaret av våra värderingar”
Meloni motiverar åtgärderna med integrationsproblem. Hon har tidigare betonat att nyanlända måste lära sig italienska och förstå landets kultur och lagar. Det nya förslaget innebär samtidigt en tydligare inriktning mot att förhindra att skolklasser får en mycket hög andel elever med utländsk bakgrund.
Förslaget kommer inför ett valår där migration väntas bli en av de centrala politiska frågorna. Italiens nästa parlamentsval ska hållas 2027. Meloni har de senaste veckorna avfärdat spekulationer om ett tidigare val och sagt att hon vill sitta kvar till mandatperiodens slut hösten 2027.
Längsta regeringen sedan andra världskriget
Meloni har samtidigt redan skrivit in sig i italiensk politisk historia. I september passerade hennes regering rekordet för den längsta sammanhängande regeringen i den italienska republikens historia efter andra världskriget.
Det tidigare rekordet tillhörde Silvio Berlusconis andra regering, som satt i 1 412 dagar. Melonis regering, som tillträdde i oktober 2022, passerade den gränsen i början av september.
Regeringens långa överlevnad är särskilt anmärkningsvärd i ett land som under efterkrigstiden haft en lång rad regeringsskiften. Meloni har själv lyft fram stabiliteten som en central framgång för koalitionen.
Fortfarande största parti
Trots att regeringen möter kritik är Melonis Fratelli d’Italia fortfarande Italiens största parti i opinionsmätningarna.
I YouTrends mätning för Sky TG24, genomförd 31 augusti–3 september, fick FdI 26,5 procent mot 22,2 procent för oppositionspartiet Partito Democratico. Femstjärnerörelsen fick 12,6 procent.
Samtidigt har en ny utmanare dykt upp på högerkanten. Roberto Vannaccis nya parti Futuro Nazionale fick 7,9 procent i samma mätning och gick därmed förbi Silvio Berlusconis tidigare parti Forza Italia, som låg på 7,1 procent. Lega fick 4,4 procent.
I YouTrends senaste sammanvägda mätning från mitten av september låg FdI på 26,9 procent medan Futuro Nazionale och Forza Italia låg på omkring 7,6 procent vardera.
Vannaccis framgångar innebär därmed en ny konkurrens på Melonis politiska högerkant inför valet. Den tidigare generalen har byggt upp ett parti som ligger betydligt längre åt höger i flera frågor och som enligt mätningarna redan har fått ett betydande väljarstöd.
Blandad bild av Melonis popularitet
Samtidigt är bilden av Melonis popularitet mer blandad än partiets förstaplats i opinionen kan antyda.
I YouTrends septembermätning gav 36 procent ett positivt omdöme om Meloni-regeringens arbete, medan 59 procent var negativa. 53 procent ansåg dessutom att Italien utvecklas i fel riktning medan 31 procent ansåg att landet går i rätt riktning.
Det betyder att regeringen fortfarande har ett starkt partipolitiskt stöd samtidigt som en majoritet av de tillfrågade i denna mätning var kritiska till regeringens arbete.
Inför valet 2027 står Meloni därför inför ett dubbelt läge: hennes parti är fortsatt störst och regeringen har överlevt längre än någon annan italiensk efterkrigsregering, men högerblocket utsätts samtidigt för konkurrens från Vannaccis nya parti och regeringen har inte ett lika starkt stöd i bredare opinionsfrågor.
Meloni har själv sagt att hon vill sitta kvar mandatperioden ut. Det innebär att nästa års val blir det första ordinarie parlamentsvalet sedan hon tog makten 2022 och ett test på om den politiska stabilitet hon byggt upp också kan omsättas i fortsatt stöd vid valurnorna.





