Personer som dricker minst en sockersötad dryck om dagen kan ha mer än dubbelt så hög risk att drabbas av magsäckscancer. Det visar en ny amerikansk studie som för första gången påvisar ett samband mellan läsk och magsäckscancer. Forskarna betonar samtidigt att resultaten inte bevisar att läsk orsakar cancer.
Sockersötade drycker har länge förknippats med övervikt, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Nu kommer nya forskningsresultat som pekar på ytterligare en möjlig hälsorisk.
I studien, som publicerats i tidskriften Gastro Hep Advances, analyserade forskare uppgifter från mer än 112 000 personer som deltagit i två stora amerikanska långtidsstudier. Deltagarna rapporterade regelbundet sina mat- och dryckesvanor samtidigt som forskarna följde deras hälsa och sjukdomsutveckling. Mellan 1986 och 2022 konstaterades 278 fall av magsäckscancer bland deltagarna.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Personer som uppgav att de drack minst en sockersötad dryck om dagen – motsvarande minst 237 milliliter – hade 2,45 gånger så hög risk att utveckla magsäckscancer som personer som inte drack sådana drycker. Sambandet fanns hos både män och kvinnor. För kvinnor var den observerade risken ungefär tre gånger högre och för män ungefär dubbelt så hög.
LÄS ÄVEN: Konstgjorda sötningsmedel kan orsaka cancer, ge hjärtinfarkt – och göra dig dement
Det handlar enligt forskarna om drycker som exempelvis läsk, lemonad, sportdrycker och andra sockerhaltiga drycker. Något motsvarande samband kunde däremot inte identifieras för drycker sötade med artificiella sötningsmedel.
Forskarna är samtidigt försiktiga med slutsatserna. Studien är observationsbaserad och kan därför visa ett statistiskt samband men inte slå fast att det är själva läskkonsumtionen som orsakar cancer. Forskarna hade dessutom begränsad information om infektion med Helicobacter pylori, en bakterie som är en känd riskfaktor för magsäckscancer. Även andra bakomliggande faktorer kan därför ha påverkat resultaten.
En möjlig förklaring kan enligt forskarna vara att hög konsumtion av sockersötade drycker bidrar till viktuppgång, insulinresistens och inflammation. De nämner även hormonella förändringar, DNA-skador och förändringar i tarm- och magfloran som tänkbara mekanismer men understryker att den exakta biologiska mekanismen ännu inte är klarlagd.
Magsäckscancer är samtidigt en allvarlig sjukdom och är globalt den femte vanligaste orsaken till cancerdöd. Den nya studien innebär därför att ytterligare forskning behövs för att se om sambandet kan bekräftas i andra befolkningsgrupper.
Allt fler länder beskattar läsk
Forskningsresultaten kommer samtidigt som allt fler regeringar använder skatter för att försöka minska konsumtionen av sockersötade drycker. Världshälsoorganisationen WHO uppgav 2024 att 115 medlemsländer hade någon form av nationell skatt på sockersötade drycker. En internationell studie publicerad 2026 konstaterar att 64 länder införde sådana skatter under perioden 1990–2024.
Ett av de mest uppmärksammade exemplen är Mexiko som införde en skatt på sockersötade drycker 2014. Även Storbritannien och Sydafrika har infört skatter, där Storbritannien använder en modell som ger högre skatt för drycker med högre sockerhalt.
WHO framhåller att skatterna inte bara kan minska konsumtionen utan också få producenter att reformulera sina produkter och minska mängden socker.
Storbritanniens modell är särskilt intressant eftersom skatten utformades för att få producenterna att minska sockerhalten. Den så kallade Soft Drinks Industry Levy omfattar drycker från fem gram socker per 100 milliliter och har en högre skattenivå från åtta gram. Intäkterna i England används bland annat till satsningar på barns fysiska aktivitet och hälsosammare kost.
Det finns också exempel där skatteintäkterna används direkt för hälsoprogram. I Berkeley i Kalifornien infördes 2015 en skatt på sockersötade drycker. Intäkterna används bland annat till skolornas matlagnings- och trädgårdsprogram samt till lokala hälsoprojekt. Under 2026 och 2027 har omkring 2,3 miljoner dollar avsatts till sådana satsningar.
Berkeley är dessutom ett exempel på att skatten kan kombineras med satsningar på billigare eller mer tillgängliga hälsosamma alternativ. Tidigare utvärderingar har visat att försäljningen av sockersötade drycker minskat samtidigt som vattenförsäljningen ökat.
Förslag: dyrare läsk – billigare frukt och grönt
Att använda skatteintäkter från ohälsosamma produkter för att göra nyttigare mat billigare har också studerats. Forskare har bland annat modellerat system där en skatt på sockersötade drycker används för att finansiera subventioner på frukt och grönsaker.
En amerikansk studie fann att en kombination av en läskskatt och subventioner på frukt och grönsaker skulle kunna minska den ekonomiska belastningen för låginkomsthushåll. I den modell där frukt och grönsaker subventionerades med 50 procent skulle låginkomsthushållen som grupp få en ekonomisk nettovinst, även om effekten varierade mellan olika hushåll.
Liknande modeller har studerats i Kanada. En forskningsstudie jämförde bland annat en skatt på sockersötade drycker med en 20-procentig subvention på frukt och grönsaker och konstaterade att kombinationen kan ge både hälsomässiga och ekonomiska vinster.
Vad tycker du?
LÄS ÄVEN: Ultraprocessad mat kopplas till svåra tarmsjukdomar – läkare varnar för ökande risker
