En sjuksköterska på en akutmottagning i Berlin beskriver en arbetsmiljö där skjutningar, knivskador och hot från kriminella klanmiljöer blivit en återkommande del av vardagen. När en klanmedlem förs till sjukhus kan hela akutmottagningen spärras av och nyinskrivning av patienter stoppas i flera timmar.
Sjuksköterskan, som arbetar under pseudonymen Felix Wolf och har omkring tio års erfarenhet från akutsjukvården, berättar om situationen i en intervju med den tyska tidningen Welt. Han uppger att sjukhuset flera gånger i veckan tar emot patienter med skador efter skjutningar och knivattacker. Enligt honom syns inte alla sådana händelser i den officiella brottsstatistiken eftersom polisen inte alltid kontaktas vid exempelvis enklare knivskador.
Wolf uppger samtidigt att han upplever att gärningsmännen blir allt yngre. Han beskriver hur han behandlar 15- och 16-åringar som enligt honom vet exakt var de ska hugga för att orsaka så allvarliga skador som möjligt. Situationen blir särskilt säkerhetskänslig när en skadad person kopplas till någon av Berlins kriminella klanmiljöer.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Läkare alltmer utsatta för hot och våld
När vissa efternamn uppges ska sjukhuset enligt sjuksköterskan omedelbart kontakta polisen. I sådana fall kan mellan 15 och 20 polisfordon och stora styrkor skickas till platsen. Sjukhusområdet och i bland även omkringliggande gator spärras av medan polisen kontrollerar personer, säkrar bevis och utreder omständigheterna kring skjutningen eller knivattacken.
Konsekvensen blir enligt Wolf att akutmottagningen kan stängas för nya patienter under flera timmar. Samtidigt kan stora grupper av anhöriga dyka upp. Han beskriver situationer där uppemot 20, 30 eller 40 personer samlas utanför sjukhuset och uppträder aggressivt. Enligt sjuksköterskan används även Telegram-grupper för att snabbt mobilisera anhöriga.
Ingen namnskylt
Hotbilden har fått personalen att vidta egna säkerhetsåtgärder. Wolf uppger att han sedan flera år tillbaka inte bär namnskylt på akutmottagningen eftersom han inte vill kunna identifieras. Han beskriver också hur personalen anpassar bemanningen när unga män med koppling till arabisk klankriminalitet kommer in.
I sådana situationer försöker han bland annat se till att det finns en manlig sjuksköterska i teamet och undviker att placera kollegor med judiskt klingande efternamn i vissa fall.
LÄS ÄVEN: Vårdpersonal i Kalmar tränas i självförsvar: ”Personer tagit strypgrepp på kollegor”
Även risken för att en patient ska avlida på sjukhuset beskrivs som en särskild säkerhetsfråga. Wolf uppger att personalen fruktar vad som kan hända om en klanmedlem dör inne på kliniken, eftersom anhöriga då kan rikta sin ilska mot vårdpersonal, polis och annan räddningspersonal.
Sjukhusen har samtidigt begränsade resurser för egen bevakning och är därför i stor utsträckning beroende av polisen.

Byter jobb
Problemet är inte begränsat till enskilda sjukhus. Berlins myndigheter publicerade i juni årets lägesbild över klankriminaliteten i staden. Den visar att 685 personer vid årsskiftet bedömdes tillhöra klankriminalitet. Under 2025 registrerades 952 brott kopplade till 342 misstänkta personer inom denna kategori. Antalet registrerade brott ökade med tolv procent jämfört med året innan, medan antalet misstänkta ökade med 16 procent.
Sjuksköterskan betonar samtidigt att han inte vill göra problemen till en generell debatt om invandring. Hans kritik riktas framför allt mot den våldsamma klankriminaliteten och mot att vårdpersonal enligt honom tvingas anpassa sig efter en hotbild som de själva inte har skapat. Han är också kritisk till att vårdpersonal förväntas hantera allt fler farliga situationer genom deeskalering och självförsvarsträning.
Enligt Wolf bidrar utvecklingen till att personal lämnar akutsjukvården. Han uppskattar att många sjuksköterskor stannar inom akutsjukvården i högst fem eller sex år innan de söker sig vidare till andra delar av vården. Han beskriver därför våldet som ett problem som inte bara påverkar de enskilda anställdas säkerhet, utan även riskerar att försvaga sjukvårdens bemanning på längre sikt.
LÄS ÄVEN: Ambulansfacket larmar om klaner och ”lågskaligt krig” – vill ha beväpnade vakter





