Svenska hushåll går mot valet med betydligt starkare ekonomi än under inflationskrisens värsta år. Reallönerna stiger, räntorna har kommit ned och hushållens disponibla inkomster har återhämtat sig kraftigt.

Enligt SEB:s privatekonom Américo Fernández ligger den reala disponibla inkomsten nu på den högsta nivå som hittills uppmätts.

Utvecklingen står i tydlig kontrast till situationen efter valet 2022. Då sköt inflationen i höjden samtidigt som Riksbanken snabbt höjde räntan. Svenska hushåll, som i stor utsträckning har bolån med kort räntebindningstid, drabbades särskilt hårt.

Riksbankschef Erik Thedéen konstaterade tidigare i år att svenska hushåll under höginflationsåren fick se både sina reala inkomster och konsumtion pressas hårdare än hushåll i många andra länder.

Nu har utvecklingen vänt.

Köpkraften tillbaka

Riksbanken bedömer att hushållens köpkraft har stärkts av stigande reallöner sedan 2023 och att de reala disponibla inkomsterna fortsätter att öka under 2026.

Även ny statistik från SCB visar förbättringen. Den inflationsjusterade disponibla medianinkomsten steg under årets tre första månader med mellan 2,9 och 3,6 procent jämfört med motsvarande månader förra året.

Thedéen beskriver situationen som att hushållen åter fått en tydligt starkare köpkraft. Förutom högre inkomster har även skattesänkningar bidragit till utvecklingen, enligt honom.

SEB:s Fernández pekar samtidigt på att det inte enbart handlar om finanspolitiken. Riksbankens räntesänkningar har haft stor betydelse, eftersom lägre räntor både minskar hushållens kostnader och ökar utrymmet för konsumtion.

Räntesmällen klingar av

Svenska hushåll är ovanligt räntekänsliga eftersom en stor andel av bolånen har kort bindningstid. När styrräntan steg efter 2022 slog det därför snabbt mot hushållens ekonomi. När räntorna nu har fallit sker effekten åt andra hållet.

Fernández framhåller också att arbetsmarknaden hållit emot bättre än befarat. Trots en svag krona, geopolitisk oro och flera år av svag konjunktur har stora svenska företag inte genomfört varsel i den omfattning som hade kunnat förvärra hushållens situation ytterligare.

Nordeas privatekonom Anders Stenkrona beskriver läget inför årets val som klart bättre än för fyra år sedan. Kombinationen av lägre inflation, lägre räntor och stigande reallöner gör enligt honom att hushållen i dag har betydligt större ekonomiska marginaler.

Svenskarna har sparat

Ytterligare en skillnad mot 2022 är hushållens sparande.

Under de ekonomiskt osäkra åren har många svenskar dragit ned på konsumtionen och byggt upp större buffertar. Stenkrona bedömer därför att många hushåll står bättre rustade även om ekonomin skulle utsättas för nya störningar.

Det betyder samtidigt att bilden inte är densamma för alla. Högt skuldsatta hushåll och grupper med små ekonomiska marginaler kan fortfarande vara pressade. Riksbanken har också varnat för att hushållens höga skuldsättning gör Sverige känsligt för framtida ränteuppgångar.

Men på aggregerad nivå är utvecklingen tydlig: hushållens ekonomi har stärkts betydligt sedan inflationskrisen.

Fernández bedömer därför att det inte finns något generellt behov av stora nya stöd till hushållen. Om inflationen förblir låg samtidigt som lönerna fortsätter att stiga kommer köpkraften dessutom att förbättras ytterligare utan nya åtgärder.

Valet den 13 september sker därmed i ett ekonomiskt läge som skiljer sig markant från det som rådde under mandatperiodens första år – med lägre inflation, lägre räntor och hushållsinkomster som åter befinner sig på rekordnivåer.