Kampen mot torvbrytningen har tagit en ny vändning. Aktivister från Återställ Våtmarker har spridit stora mängder vall- och solrosfrön över torvmassor vid Grimsås mosse i Tranemo kommun. Aktionen är tänkt att göra den brutna torven obrukbar men kan samtidigt bli dyr för aktivisterna. Företaget Neova har uppgett att förorenade torvmassor kan leda till skadeståndskrav på miljonbelopp.
Grimsås mosse har under flera år varit en central konfliktpunkt mellan torvindustrin och Återställ Våtmarker. Neova har tillstånd att bryta torv på området, medan aktivistgruppen kräver att brytningen stoppas och att mossen i stället ska skyddas och återställas.
Under sommaren har aktivisterna bland annat hindrat arbetsmaskiner, klättrat upp på grävmaskiner och försökt försvåra arbetet genom att ingripa mot diken och annan infrastruktur.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Årets fröaktion går ut på att sprida frön över den torv som redan brutits upp. Enligt Återställ Våtmarker har omkring 100 kilo vall- och solrosfrön spridits över området. Aktivisterna hoppas att växtligheten ska göra torven svårare eller omöjlig att sälja. Gruppen har samtidigt uppmanat sympatisörer att bidra ekonomiskt till inköp av ytterligare fröer.
LÄS ÄVEN: Klimatextremister saboterar torvbrytning – klättrar på maskinerna
Neova menar däremot att åtgärden kan få betydande ekonomiska konsekvenser. Om torven måste hanteras eller kasseras på grund av främmande fröer kan kostnaderna bli mycket stora. I början av augusti uppgav företaget att ett kontaminerat lager hade värderats till mer än en miljon kronor och att aktivister misstänktes för grov skadegörelse.
Konflikten handlar i grunden om våtmarkernas klimatnytta. När våtmarker dräneras och torven utsätts för luft bryts det organiska materialet ned och koldioxid kan frigöras. Återställ Våtmarker har därför gjort kravet på återvätning och stopp för ny torvbrytning till sin huvudfråga. Gruppen beskriver torven som ett fossilt material och vill att fler utdikade våtmarker ska återställas.
Stoppade ambulans på utryckning
Men metoderna har gjort organisationen betydligt mer omstridd än traditionella miljöorganisationer. Återställ Våtmarker blev särskilt känt genom upprepade vägblockader, där aktivister satte sig på körbanor under rusningstrafik. I vissa fall har de limmat fast sig i asfalten.
Aktionen på E4:an i Solna i augusti 2022 skapade långa köer och stoppade trafiken. En ambulans under utryckning försenades med omkring tio minuter.
Blockaden ledde till åtal för bland annat sabotage. Tingsrätten dömde aktivisterna för sabotage och ohörsamhet mot ordningsmakten, men hovrätten friade dem senare från sabotage. Riksåklagaren tog frågan vidare till Högsta domstolen, som sommaren 2025 fastställde att den aktuella vägblockaden inte utgjorde sabotage.
HD konstaterade att den tidsbegränsade demonstrationen inte nådde upp till den nivå av angrepp mot vitala samhällsintressen som krävs för sabotage. Däremot kvarstod domarna för ohörsamhet mot ordningsmakten.
Domen innebar alltså inte att vägblockader blev lagliga. Den slog fast att just den aktuella blockaden inte kunde bedömas som sabotage. Aktivister kan fortfarande göra sig skyldiga till andra brott genom att exempelvis vägra följa polisens order eller på annat sätt bryta mot trafik- och ordningsregler.
Omfattade sabotageaktioner
Återställ Våtmarkers aktioner har också riktats mot andra platser och verksamheter. Aktivister har bland annat tagit sig in på scener och direktsända evenemang, däribland Melodifestivalen, och demonstrerat i samband med politiska arrangemang. Strategin har varit att skapa störningar som får stor uppmärksamhet och därmed flytta klimatfrågan högre upp på den politiska dagordningen.
Konsekvenserna har blivit betydande även rättsligt. En kartläggning från 2023 visade att 52 personer kopplade till Återställ Våtmarker då hade dömts för sammanlagt 105 brott efter protestaktioner. De vanligaste brotten var ohörsamhet mot ordningsmakten och sabotage. De sammanlagda böterna översteg 400 000 kronor.
Samtidigt har flera aktivister fått betydligt hårdare påföljder för aktioner på själva Grimsås mosse. I juli 2025 dömdes 17 personer efter protesterna mot Neovas torvbrytning. Samtliga dömdes för egenmäktigt förfarande. Två fick dessutom fängelse i två månader, medan övriga dömdes till dagsböter och i vissa fall villkorlig dom. I domarna ingick även fall av olaga intrång, skadegörelse och våldsamt motstånd.
