Frankrikes ekonomi har i det närmaste stannat av samtidigt som statsskulden skenar och räntekostnaderna för denna växer. Landets ekonomi- och finansminister varnar nu för att Frankrike riskerar att köra rakt in i väggen om inte omfattande besparingar genomförs. Samtidigt fortsätter regeringen att satsa mångmiljardbelopp på kriget i Ukraina. Marine Le Pen lovar att sätta stopp för det ekonomiska stödet om hon vinner nästa års presidentval – något som president Emmanuel Macron reagerar kraftigt mot.
Frankrike befinner sig i ett alltmer bekymmersamt ekonomiskt läge. Nya siffror från landets statistikmyndighet Insee visar att ekonomin krympte med 0,1 procent under årets tredje kvartal. Därmed har landet haft negativ tillväxt under två av årets tre första kvartal, medan ekonomin stått stilla under det återstående. Ekonomi- och finansminister Roland Lescure skräder inte orden när han beskriver situationen.
– Den franska ekonomin står stilla. Den måste komma igång igen, konstaterar han i en intervju med Franceinfo.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Ministern varnar samtidigt för vad som kan hända om parlamentet inte lyckas enas om regeringens föreslagna budgetåtgärder.
– Om vi inte genomför de budgetjusteringar som vi har föreslagit kommer vi att köra rakt in i väggen.
Enligt Lescure har sommarens extrema värme och kraftigt stigande energipriser bidragit till den negativa utvecklingen. Men problemen är betydligt mer djupgående än så.
Statsskulden närmar sig 120 procent av BNP
Frankrike har under lång tid levt över sina tillgångar och finansierat en betydande del av de offentliga utgifterna med lån. Enligt Insees senaste skuldstatistik uppgick den samlade offentliga skulden vid halvårsskiftet till närmare 3 600 miljarder euro, motsvarande omkring 119 procent av landets bruttonationalprodukt.
Det är en ökning från 115,7 procent vid utgången av 2025. Enbart under årets andra kvartal växte skulden med nästan 60 miljarder euro. Utvecklingen väntas dessutom fortsätta i samma riktning. I en rapport från det franska finansdepartementet i oktober beräknas skulden nå 119,3 procent av BNP vid årets slut och stiga ytterligare till 121,7 procent under 2027.
Därmed har Frankrike en statsskuld som är nästan dubbelt så hög som den gräns på 60 procent av BNP som fastställts i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Regelverket medger visserligen högre skuldsättning under förutsättning att skuldkvoten minskar i tillfredsställande takt, men i Frankrike går utvecklingen i motsatt riktning. Statsskulden fortsätter att växa och väntas enligt regeringens egna prognoser överstiga 120 procent av BNP under 2027.
LÄS ÄVEN: Frankrike röstar om massamnesti för illegala invandrare
Den växande skuldbördan innebär också att allt större delar av statsbudgeten måste användas till att betala räntor i stället för att finansiera offentlig verksamhet. Enligt den franska statens skuldförvaltning beräknas statens räntekostnader under 2026 uppgå till 62,6 miljarder euro, motsvarande omkring 680 miljarder svenska kronor. Det är dessutom en uppjustering från de 59,3 miljarder euro som tidigare budgeterats.
Regeringen vill spara 43 miljarder euro
Den franska regeringen försöker nu bromsa utvecklingen genom ett omfattande besparingsprogram. I budgetförslaget för 2027 ingår åtgärder motsvarande 43 miljarder euro, samtidigt som regeringen hoppas kunna pressa ned det offentliga underskottet till 5 procent av BNP.
Även om målet skulle uppnås innebär det att Frankrike fortsätter att låna stora belopp för att finansiera sina löpande utgifter. Regeringens möjligheter att få igenom besparingarna försvåras dessutom av det splittrade parlamentet. Frankrike har under de senaste åren präglats av återkommande budgetkriser, och även inför 2027 ser det svårt ut att samla en majoritet bakom regeringens ekonomiska politik.
Premiärminister Sébastien Lecornu kan därför tvingas använda konstitutionella möjligheter att driva igenom budgeten utan en vanlig parlamentsomröstning. Ett sådant förfarande skulle emellertid kunna utlösa en misstroendeomröstning och ytterligare fördjupa den politiska krisen.
Har satsat 26 miljarder euro på Ukraina
Samtidigt som den franska regeringen varnar för en ekonomisk kris och förbereder omfattande besparingar avser den att fortsätta finansiera Ukrainas krigsansträngningar mot Ryssland. Frankrike tillhör de största bidragsgivarna inom EU.
Enligt en sammanställning som Le Monde publicerade i september, baserad på statistik från det tyska Kielinstitutet, har Frankrikes samlade stöd till Ukraina sedan den ryska invasionen i februari 2022 uppgått till 26,2 miljarder euro.
Av detta utgjorde 7,9 miljarder euro direkt franskt stöd, medan resterande 18,3 miljarder euro avsåg Frankrikes andel av de gemensamma europeiska stödpaketen. Det innebär ett genomsnittligt stöd på omkring sex miljarder euro om året.
LÄS ÄVEN: Kaos i mångkulturella Frankrike – stadshus stormas och butiker plundras
Frankrike är därmed enligt sammanställningen den näst största bidragsgivaren bland EU:s medlemsländer när även stödet via EU räknas in. Tyskland har bidragit med över 50 miljarder euro.
Det franska stödet är dock inte obetydligt i ett land där regeringen samtidigt planerar nedskärningar i de offentliga utgifterna och där statens lånekostnader fortsätter att stiga. Enligt Le Mondes beräkningar motsvarar det årliga stödet till Ukraina omkring fyra procent av Frankrikes budgetunderskott för 2025. Ett stopp för stödet skulle inte vara tillräckligt för att lösa landets statsfinansiella problem men lindra dem.
Le Pen lovar stoppa miljardstödet
Frågan om Frankrikes fortsatta ekonomiska stöd till Ukraina har blivit en politisk stridsfråga inför presidentvalet våren 2027. Marine Le Pen, som företräder Nationell samling (Rassemblement National), RN, har meddelat att hon avser att stoppa det finansiella stödet till Ukraina om hon vinner valet.
Enligt hennes besked skulle utbetalningarna fortsätta under en övergångsperiod på sex månader efter ett maktskifte, för att därefter upphöra. Partiet motiverar sin hållning med Frankrikes alltmer ansträngda statsfinanser och behovet av att prioritera den egna befolkningen.
– Vi står bakom Ukraina, men inte på bekostnad av Frankrikes ekonomiska hälsa, vår skuldsättning och de skatter som fransmännen betalar, förklarade partiets talesperson Laurent Jacobelli i september. Han pekade samtidigt på de uppoffringar som fransmännen redan förväntas göra för att få ordning på ekonomin.
– I en tid när fransmännen uppmanas att göra uppoffringar när det gäller pensioner och sjukvård, när Frankrike står på randen till konkurs, kan vi inte riskera vårt lands framtid.
LÄS ÄVEN: Elon Musk ger sitt stöd till Marine Le Pen: ”Frankrikes sista hopp”
Uttalandena har väckt stark kritik från politiska motståndare som anklagar Nationell samling för att gå Rysslands ärenden. Från partiets sida framhålls i stället att Frankrikes egna ekonomiska problem måste ges företräde framför fortsatt finansiering av ett krig utanför landets gränser.
Macron: Ukrainas krig handlar om Frankrikes säkerhet
President Emmanuel Macron har reagerat kraftigt på Le Pens besked. Vid en presskonferens efter Europeiska rådets möte i Bryssel den 16 oktober förklarade han att ett avbrutet stöd till Ukraina skulle innebära ett allvarligt hot mot såväl Frankrikes som Europas säkerhet.
– Om Frankrike stöder Ukraina, precis som samtliga EU:s medlemsländer gör i dag, är det för att vi vet att vår egen säkerhet står på spel, sade Macron.
Han avvisade också argumentet att Frankrike skulle kunna förbättra sina statsfinanser genom att dra in stödet. Enligt presidenten skulle ett sådant beslut isolera Frankrike från dess europeiska samarbetspartner och signalera att landet inte längre var berett att bidra till Europas gemensamma säkerhet.
– Det är inte av välvilja som vi hjälper Ukraina. Det ligger i vårt intresse, framhöll Macron.
Presidenten anklagade också, utan att uttryckligen nämna Le Pen vid namn, politiker som vill avbryta finansieringen för att äventyra fransmännens säkerhet.
– Kapitulation är svaghet. Svaghet är fara.
Macron har samtidigt gjort klart att Frankrike avser att fortsätta och på flera områden intensifiera sitt stöd till Ukraina. Det handlar bland annat om ytterligare leveranser av robotar, drönarteknik och luftförsvar samt hjälp med satellitinformation och system för tidig varning.
Nya miljardbehov väntar
Frågan om finansieringen av Ukrainas krig har samtidigt blivit alltmer komplicerad för EU. Under toppmötet i oktober diskuterades bland annat Ukrainas behov av ytterligare 70 miljarder euro under 2027, utöver tidigare beslutade stödinsatser.
Macron framhöll att EU redan beslutat om ett lånepaket på 90 miljarder euro och att det i första hand gäller att få dessa pengar utbetalda. Han uteslöt emellertid inte ytterligare finansiering.
– Vi granskar naturligtvis alla ytterligare önskemål, förklarade presidenten.
Även det franska utrikesdepartementet har understrukit att stödet ska fortsätta så länge det bedöms nödvändigt.
