Mejlen är många, långa och fulla av hänvisningar till lagtext. Allt fler kommuner vittnar om en flod av begäranden om allmänna handlingar som ofta verkar vara skrivna med hjälp av AI, och på flera håll hinner förvaltningarna inte med. Men rätten att begära ut handlingar är också medborgarnas och journalisternas viktigaste verktyg för att granska makten, och frågan är nu var gränsen ska gå.
Det senaste halvåret har kommunerna fått in allt fler och allt mer komplicerade förfrågningar om att få ta del av allmänna handlingar. Det visar en rundringning som Dagens Samhälle har gjort.
Begärandena kan gälla nästan vad som helst, från upphandlingar och bygglov till skolfrågor, politiska beslut och ärenden inom socialtjänsten. Ofta ger de intryck av att vara skrivna med AI.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Vi håller på att drunkna och är förtvivlade, säger Jenny Hagesjö, chefsjurist i Jönköpings kommun, till tidningen.
LÄS ÄVEN: Bonden blev politiker och jagade på kommunens tjänstemän – nu åtalas han
I granskningen förekommer också uttrycket ”missbruk av offentlighetsprincipen”. Tidningen tar även upp ett enda mejl med 29 punkter och berättar att möten har fått ställas in.
Andra kommuner försöker i stället hitta sätt att hantera trycket. Uppsalas chefsjurist redogör i artikeln för var kommunen drar gränsen, och manuell maskering med tuschpenna beskrivs som en tidstjuv som är på väg bort.
Trettio anställda i Örebro
Örebro är ett exempel på samma utveckling. I augusti och början av september fick en av kommunens förvaltningar in en begäran om handlingar, undertecknad av en firma, rapporterade Nerikes Allehanda i oktober.
Firman ville ha ut material om vissa områden i kommunen, bland annat miljötekniska undersökningar, deponier och fyllnadsmassor, fastighetsöverlåtelser och markanvisningar. Den efterfrågade också politiska beslut och arkivhandlingar flera decennier bakåt i tiden.
LÄS ÄVEN: AI-forskaren varnar: 50 procents risk att artificiell intelligens utplånar mänskligheten
Omfattningen var så stor att runt 30 medarbetare under tio dagar i september lade mellan en och fem timmar om dagen på att ta fram materialet. Kort efter att handlingarna lämnats ut kom ett nytt mejl.
– Svaren var tydligt AI-genererade. Det kändes som att det inte alltid låg en person bakom, sa Erik Blohm, förvaltningsdirektör i Örebro kommun, till NA.
Arbetet gick ut över annan myndighetsutövning, och bland annat miljötillsynen fick stå tillbaka. Blohm liknade det vid en belastningsattack, men konstaterade samtidigt att allt är tillåtet enligt lagen. Långa mejl fulla av lagparagrafer. Örebro fick sätta runt 30 anställda på jobbet.
Sedan den 11 september erbjuder kommunen i stället den som begärt handlingarna att ta del av dem på plats, och först därefter kan nya handlingar begäras ut. Ingen har kommit, och sedan mitten av september ligger arbetet på paus.
LÄS ÄVEN: Kristerssons AI-användning sågas: ”Vi röstade inte på ChatGPT”
Även teknik- och serviceförvaltningen och kommunledningsförvaltningen har fått begäranden av liknande omfattning. Kommunens jurister bedömer att hanteringen är förenlig med lagen.
Kommunen vet inte om det rör sig om en medveten överbelastningsattack. I samråd med säkerhetsavdelningen beslutade man att inte polisanmäla, eftersom utlämnandet inte bedöms vara någon säkerhetsrisk.
En grundlagsskyddad rätt
Rätten att ta del av allmänna handlingar står i tryckfrihetsförordningen, som är en av Sveriges grundlagar. Den som begär ut handlingar får vara anonym och behöver inte förklara varför, och myndigheten ska pröva begäran skyndsamt.
Riksdagens ombudsmän har kritiserat kommuner som dragit ut på tiden. Bollnäs kommun fick kritik av JO för att det tog ungefär tre och en halv månad att lämna ut en del av de handlingar som en person hade begärt.
Samtidigt har JO slagit fast att en myndighet som får en mycket omfattande begäran bör kontakta den som frågar. På så sätt kan begäran avgränsas och handläggningen gå snabbare.
LÄS ÄVEN: Myndighet får extra pengar – ska bekämpa AI-desinformation
För medborgare och journalister är offentlighetsprincipen det främsta verktyget för att granska hur kommuner och myndigheter sköter sig. Med AI kan vem som helst formulera en juridiskt korrekt begäran på några sekunder, vilket kan gynna både seriösa granskare och den som vill belasta en förvaltning.
Regeringen gav i september en särskild utredare i uppdrag att se över hur offentlighetsprincipen ska tillämpas när myndigheterna själva använder AI. Utredningen gäller myndigheternas egen användning av tekniken, inte AI-skrivna begäranden från allmänheten.
Det finns också kommuner som prövar AI åt andra hållet. Lidingö stad har tillsammans med Integritetsskyddsmyndigheten tagit fram en AI-tjänst som föreslår vad som ska maskeras i handlingar, där en handläggare fattar det slutliga beslutet.
LÄS ÄVEN: VIDEOBEVIS: Myndighetspersonal tränas i medborgarförakt
