EU-kommissionen vill att varje medlemsland ska se till att storföretagens nya bilar nästan bara är elbilar eller bilar med mycket låga utsläpp. För Sverige sätts ribban bland de högsta i hela unionen, med 90 procent redan från 2030. Även regeringen är kritisk och ifrågasätter de bindande målen. De ansvariga ledamöterna i EU-parlamentet ville skärpa det ännu mer, men nu kan kraven i stället bli frivilliga.
Förslaget kallas förordningen om rena företagsfordon och lades fram av kommissionen i december förra året. Det gäller nya personbilar och skåpbilar som registreras av stora företag, alltså bolag med fler än 250 anställda och en omsättning på minst 50 miljoner euro.
Mindre företag undantas. I Sverige berörs omkring 1 600 bolag, enligt en beräkning från Trafikanalys som regeringen har redovisat för riksdagen. Av dem har knappt 400 inte en enda bil registrerad.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Företagen står för en stor del av bilköpen. Enligt kommissionen registreras omkring 60 procent av alla nya personbilar i EU av företag, och för skåpbilar är andelen runt 90 procent.
LÄS ÄVEN: Nya EU-regler ger chockhöjd bilskatt i Sverige
Kraven skiljer sig mellan länderna och bygger på hur stark ekonomi länderna har. Sverige hamnar i toppgruppen tillsammans med bland annat Danmark, Nederländerna och Belgien.
Siffrorna är redan uträknade
Från 2030 ska enligt förslaget 90 procent av storföretagens nya personbilar i Sverige vara utsläppsfria eller utsläppssnåla. Minst 58 procent ska då vara helt utsläppsfria, i praktiken elbilar.
Med utsläppssnål menas en bil som släpper ut högst 50 gram koldioxid per kilometer. Från 2035 skärps kravet till 95 procent, och då ska samtliga vara helt utsläppsfria.
LÄS ÄVEN: EU-topparna fast på laddstationen – får nu känna av sin egen elbilspolitik
För skåpbilar är målet 52 procent från 2030, varav 47 procent utsläppsfria. Även där blir kravet 95 procent från 2035. Sverige är ett av nio länder som får de hårdaste kraven, medan andra länder klarar sig med mellan 56 och 80 procent elbilar år 2035.
Den som minns den sovjetiska planekonomin känner igen upplägget. Där slog femårsplaner fast långt i förväg vad som skulle produceras. Här är det en tabell från Bryssel som anger hur stor andel av de svenska storföretagens nya bilar som ska vara el- eller utsläppssnåla år 2030 och 2035.
Inga pengar till bensinbilar
Formellt är det länderna som ska nå målen, och varje regering får själv välja hur. Kommissionen nämner till exempel skattelättnader, lägre vägavgifter och bättre möjligheter att ladda och parkera.
LÄS ÄVEN: Fossilfri fordonsflotta 2030 – ännu en politisk fantasi
Men förslaget sätter också gränser för vad länderna får göra. Från 2028 får de bara ge ekonomiskt stöd till företagsbilar som är utsläppsfria eller utsläppssnåla, och bilarna ska dessutom vara tillverkade i EU. Vad som räknas som tillverkat i EU ska kommissionen enligt förslaget få bestämma.
Om reglerna även gäller skatter kan de enligt regeringen tvinga fram ändringar i svenska skatteregler. Ett exempel är det sänkta förmånsvärdet för miljöbilar.
Regeringen: Går längre än nödvändigt
I en faktapromemoria till riksdagen ifrågasätter regeringen fler bindande nationella mål. Den varnar för att de kan göra klimatarbetet dyrare och missgynna länder som redan har gått före.
Regeringen anser också att förslaget strider mot principen om att EU inte ska göra mer än vad som behövs. Förslaget går med sina bindande regler ”utöver vad som är nödvändigt”, skriver regeringen.
LÄS ÄVEN: Tysk studie sågar EU:s klimatpolitik för bilar – elbilar inte klimatneutrala
Kommissionen räknar själv med att notan i EU landar på mellan 62 och 109 miljarder euro under åren 2029 till 2050. Samtidigt bedömer den att nyttan blir något större.
Ledamöterna ville skärpa ännu mer
I EU-parlamentet hanteras förslaget av miljöutskottet och transportutskottet tillsammans. De två ansvariga ledamöterna, en tysk och en fransk socialdemokrat, ville gå längre än kommissionen.
I sitt utkast från maj höjer de kravet på helt utsläppsfria bilar år 2030 för hela EU från 45 till 54 procent. Från 2035 vill de bara räkna helt utsläppsfria bilar.
Länder med stark ekonomi får hårdare krav och Sverige hamnar i toppen. Med ledamöternas skärpning skulle 70 procent av de svenska storföretagens nya bilar behöva vara helt utsläppsfria redan 2030, mot 58 procent i kommissionens förslag. Från 2035 skulle kravet vara 99 procent.
Utskotten röstar onsdag den 4 november klockan 15, visar dagordningen. Då tar de två utskotten ställning till parlamentets linje och det är där kraven kan göras om till frivilliga mål.
Men tvånget kan bli tandlöst
Bakom kulisserna har motståndet vuxit. Enligt tyska medier har den kristdemokratiska och konservativa partigruppen EPP fått med sig den socialdemokratiska gruppen S&D och den liberala gruppen Renew Europe på att göra målen frivilliga.
Kvoterna blir i så fall mål som länderna bara ska sträva mot, och den som missar dem straffas inte. Tidningen Automobilwoche skriver att kvoterna i praktiken är borta.
Enligt branschorganisationen Clecat vill grupperna däremot behålla regeln om att stöd bara får gå till bilar tillverkade i EU. Även Tyskland och Frankrike vill att målen bara ska vara vägledande.
I ministerrådet finns ännu ingen gemensam linje, och flera länder, bland dem Italien och Polen, vill enligt Clecat att förslaget dras tillbaka helt.
EU-kommissionen har inte sagt något offentligt om att backa. På sin egen webbplats kallar den fortfarande målen tvingande för medlemsländerna.
Om uppgörelsen står sig har Bryssel alltså räknat ut exakt hur många elbilar svenska storföretag ska köpa, för att sedan säga att det är frivilligt.
Efter utskottens omröstning på onsdag röstar hela parlamentet i slutet av året. Sedan ska parlamentet, medlemsländerna och kommissionen förhandla fram den slutliga lagen.
LÄS ÄVEN: Europas farliga illusioner om energi, klimat och fossila bränslen
Bryssel vill bestämma vilka bilar företagen köper. Regeringen ser stora svårigheter
