I årtionden hyllades Flamman i Malmö för att hålla barn och ungdomar med invandrarbakgrund borta från gängkriminalitet. Organisationen prisbelönades, besöktes av blivande och sittande statsministrar och fick över 130 miljoner kronor i offentliga bidrag. Nu misstänks två av männen bakom verksamheten själva för omfattande organiserad ekonomisk brottslighet – däribland 193 fall av grov förskingring.
Vid sjutiden på tisdagsmorgonen slog myndigheterna till. I en samordnad insats beskriven som en ”gryningsräd” greps Flammans grundare Juan Paez och verksamhetschef Rafi Farouq. På fredagen begärs de båda häktade.
Det är en närmast total omkastning av den bild som under årtionden omgav Flamman. Organisationen har presenterat sig som en trygg punkt för barn och ungdomar i Malmös utsatta invandrarområden och har bland annat påstått sig arbeta mot gängrekrytering, kriminalitet och våldsbejakande extremism.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Nu misstänker åklagaren i stället att de båda cheferna under fem års tid gjort sig skyldiga till en omfattande serie ekonomiska brott med ett upplägg som bakom fasaden varit en del av den organiserade kriminalitet man utgett sig för att vara en motkraft till.
Enligt häktningsframställningarna rör det sig om 193 fall av grov förskingring, fem fall av grovt bokföringsbrott och fem fall av försvårande av skattekontroll. Brottsmisstankarna gäller perioden 2020–2025, enligt Sydsvenskan.
Från föredöme till brottsmisstankar
Flamman grundades på Kroksbäck 1997 och byggde under åren upp ett omfattande nät av verksamheter och projekt för barn och unga. Organisationen profilerade sig som att arbeta med invandrarungdomar på väg in i kriminalitet, avhopparverksamhet, våldsbejakande extremism och spelberoende.
Malmö stad ingick också formella samarbeten med Flamman kring förebyggande arbete för ungdomar i riskzonen för kriminalitet. Pengarna kom nästan uteslutande från det offentliga, från skattebetalarna.
Enligt Sydsvenskans kartläggning har Flamman genom åren fått över 130 skattemiljoner kronor från kommuner och statliga myndigheter. Organisationens ekonomi var till 99,9 procent bidragsfinansierad.
LÄS ÄVEN: Driver ungdomsgård för skattepengar – tjänar miljoner
Bland de stora finansiärerna finns Malmö stad och Allmänna arvsfonden. Bara under 2019 redovisades drygt 14,7 miljoner kronor från Arvsfonden till Flamman Ungdomarnas Hus och dess projekt, och staten beskrev senare Flammans Safe Space-verksamhet som ett projekt för att motverka muslimsk radikalisering och stärka demokratin.
Framgångssagan belönades också med priser. År 2007 fick Flamman Malmö stads mångfalds- och integrationspris. Föreningen uppger även att den belönats av Stiftelsen för respekt och med utmärkelsen Årets eldsjäl. Senare tilldelades Flamman Årets föreningsinsats och utsågs 2023 till Årets förening för insatserna under 2022.
Malmö stad motiverade det senare priset med att föreningen hade gjort skillnad för barn och unga med invandrarbakgrund och arbetat för ”trygghet, öppenhet och samverkan”.
Hyllades av politiker och medier
Flamman fick under åren besök av en lång rad politiker och makthavare. Bland dem fanns Stefan Löfven (S) och Ulf Kristersson (M), den förstnämnde i egenskap av statsminister, den senare när han fortfarande var oppositionsledare och statsministerkandidat.
När Kristersson besökte verksamheten under valrörelsen 2018 beskrev Aftonbladet Flamman som en ”berömd ungdomsgård” som lyckats hålla gängen borta och blivit en fristad i ett utsatt invandrarområde. Kristersson spelade pingis med ungdomarna och diskuterade bland annat gängkriminalitet med Rafi Farouq.
Även public service återkom regelbundet till Flamman. SVT intervjuade Farouq om ungdomsbrottslighet redan 2013 och rapporterade senare om föreningens avhopparverksamhet. Sveriges Radio har använt honom som expert om barn och unga i kriminella nätverk.
Flamman hade med andra ord under lång tid en ställning som etablerad samarbetspartner och sakkunnig – samtidigt som miljonbeloppen fortsatte att strömma in från skattebetalarna.
Så sent som våren 2024 rapporterade SVT om hur Flamman hjälpte våldsutsatta familjer, och i november samma år berättade P4 Malmöhus att organisationen skulle hjälpa biblioteket Garaget att åter öppna efter hot och problem med narkotikahandel.
Sydsvenskan började gräva
Fasaden började spricka i december 2024. Sydsvenskan avslöjade då att Farouq och Paez personligen haft mycket höga inkomster från den i princip helt offentligt finansierade verksamheten.
Bakom inkomsterna fanns bland annat en rörlig ersättningsmodell. Den som lyckades dra in nya projekt och skattebidrag till Flamman kunde själv få kraftigt höjd ersättning.
Farouq hade under åren 2017–2024 taxerade årsinkomster på mellan 1,2 och 2,2 miljoner kronor. Paez hade 2024 en årsinkomst på omkring 1,3 miljoner kronor och året dessförinnan cirka 1,2 miljoner. Allt skimmat från de offentliga bidrag man fått.
Farouq har senare beskrivit ersättningsmodellen som dålig och uppgett att den hade beslutats bort redan innan Sydsvenskans publicering. Men granskningen stannade inte vid lönerna.
En redovisningsgranskning som Malmö stad beställde fann enligt Sydsvenskan allvarliga brister i möjligheten att följa pengarna och varnade för hög risk för oegentligheter. Det framkom också affärer där personer i ledande ställning inom Flamman samtidigt sålt varor och tjänster till den bidragsfinansierade föreningen.
I ett fall köptes tjänster för en halv miljon kronor från en enskild firma som tillhörde en chef inom organisationen. I ett annat köpte Flamman bland annat soffor, fåtöljer, speldatorer och gamingbord för 200 000 kronor – av samme chef.
Bidragen ströps – då rasade ekonomin
Konsekvenserna blev snabba. Malmö stad stoppade utbetalningar, inledde granskningar och polisanmälde verksamheten. Fritidsnämnden beslutade senare att helt avsluta stödet och vräka Flamman från lokalerna i Kroksbäck.
Kommunens egna handlingar beskriver hur granskningen inleddes efter uppgifterna om miljonlöner och hur flera former av stöd och samarbeten därefter synades. Även andra finansiärer drog i bromsen.
När bidragssystemet som försörjt verksamheten upphörde försvann i praktiken också Flammans ekonomiska fundament. Den 7 januari 2026 försattes Flamman Socialt Förebyggande Centrum i konkurs.
Farouq förklarade då själv situationen med att Malmö stad, statliga fonder och andra finansiärer hade stoppat eller pausat bidragen. Organisationen hade därmed, enligt honom, blivit stående utan intäkter men med kostnader kvar.
Vägrade lämna gratislokalen
Konflikten med Malmö stad fortsatte efter konkursen. Flamman vägrade lämna sin omkring 1 000 kvadratmeter stora lokal på Kroksbäcksskolan, som organisationen under många år fått disponera utan hyra. Enligt Sydsvenskan kostade lokalen skattebetalarna omkring 63 000 kronor i månaden.
När kommunen ville få tillbaka den krävde Flamman i förhandlingar minst tre miljoner kronor för att lämna. Kommunen sade nej och gick till domstol.
Samtidigt började återkraven komma. Malmö stad har krävt tillbaka miljonbelopp och avslagit nya bidragsansökningar. I februari slog fritidsförvaltningen fast att bristerna varit sådana att stöd enligt dess bedömning betalats ut felaktigt under en längre tid.
Kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) har försökt rädda ansiktet genom att framhålla att Flamman ändå under många år också gjort insatser som uppskattats av kommunen och polisen. Men efter granskningarna var beskedet ändå:
– Förtroendet är förbrukat, sade hon till Sydsvenskan i juni.
193 misstänkta grova förskingringar
Nu har historien gått in i ett betydligt allvarligare skede. Ekobrottsmyndigheten har varit inkopplad sedan hösten 2025 och åklagare Björn Rosenlöf misstänker enligt Sydsvenskan att Farouq och Paez gjort sig skyldiga till ekonomisk brottslighet under flera års tid.
På tisdagsmorgonen greps båda männen. Åklagaren vill nu ha dem häktade eftersom han anser att det finns risk för att de annars undanröjer eller förstör bevis. Han har dessutom begärt kvarstad på en fastighet som Farouq köpte under den period då den misstänkta brottsligheten ska ha pågått.
Bevisningen uppges bland annat bestå av sammanställningar av chefernas inkomster och lönespecifikationer. De misstänkta brotten bedöms enligt åklagaren kunna leda till långa fängelsestraff och omfattande återbetalningskrav.
Båda förnekar brott
Rafi Farouq och Juan Paez förnekar brott. Farouqs försvarare Kristoffer Ståhl säger att hans klient bestrider samtliga misstankar och häktningsyrkandet.
– Rafi förnekar samtliga brottsmisstankar. Han kommer att bestrida åklagarens häktningsyrkande vid kommande häktningsförhandling. Jag vill inte nu redogöra för skälen till att han förnekar brott mer än att allting har gått rätt till.
Paez försvarare Sofie Herrström lämnar samma besked:
– Min klient förnekar brott. Mer än så kan jag inte säga.
Häktningsförhandlingarna hålls under fredagseftermiddagen.
Därmed har en verksamhet som under årtionden presenterades som ett föredöme i kampen mot ungdomskriminalitet gjort en remarkabel resa – från kommunala priser, statsministerbesök och mer än 130 miljoner kronor i offentliga bidrag till konkurs, återkrav, polisutredningar och två gripna chefer.
Om åklagarens misstankar håller återstår att pröva. Men redan det som hittills kommit fram väcker frågor om hur en organisation som nästan helt levde på skattemedel under så många år kunde få växa, belönas och anförtros nya miljonbelopp utan att de ekonomiska varningssignalerna upptäcktes tidigare.
