Debatten om den planerade moskén i Skärholmen har aktualiserat frågor om islamism, integration och religiöst inflytande i Sverige. När Samnytt besökte Skärholmens kyrka för att tala om mosképrojektet utvecklades samtalet snabbt till en bredare diskussion om terror, HBTQ-frågor, Israel, Iran och Svenska kyrkans syn på islam. Den kvinnliga prästen återkom gång på gång till samma budskap – extremismen är farlig, men den finns inom alla religioner.
Samnytt har under våren gjort flera besök i Skärholmen för att undersöka det omdebatterade moskébygget och ta reda på vad invånarna i området egentligen tycker. Vid ett av dessa besök träffade vi även en präst i Skärholmens kyrka, och samtalet kom snart att handla om betydligt mer än bara moskén.
Samtalet inleds med relationen mellan kyrkan och områdets muslimska grupper. Prästen beskriver hur kyrkan under lång tid haft kontakter med lokala muslimer och hur dessa relationer blivit särskilt viktiga i tider av konflikt.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Hon berättar bland annat om tiden kring de uppmärksammade koranbränningarna i området. När den danske aktivisten Rasmus Paludan genomförde en av sina manifestationer i Skärholmen sökte muslimska företrädare stöd hos kyrkan.
– Den första bränningen var ju här. Våra muslimska vänner kom då hit och frågade om vi också kunde vara där och visa oss, berättar hon.
LÄS ÄVEN: Kristna hittar hem i ortodoxa kyrkan: ”Svenska kyrkan känns mindre kristen”
Enligt prästen handlade kyrkans roll om att bidra till lugn och minska spänningarna i området.
Hon beskriver Skärholmen som en plats där människor med olika religioner och bakgrunder lever sida vid sida och där samexistensen i vardagen är viktigare än de konflikter som ofta dominerar den offentliga debatten.
Prästen berättar vidare att hon inte har upplevt att det har varit några negativa diskussioner om jättemoskén som nu byggs intill centrum, delvis finansierad av Stockholms stad och andra utländska finansiärer, bland andra den turkiska islamistiska och ultranationalistiska grupperingen Milli Görüş, som Samnytt skrivit om tidigare.
Milli Görüş är en turkisk islamistisk rörelse som grundades av den tidigare turkiske premiärministern Necmettin Erbakan på 1970-talet. Rörelsen förespråkar en stark islamisk identitet i samhället och har byggt upp ett omfattande nätverk av moskéer och föreningar i Europa, särskilt i Tyskland.
Kritiker har beskrivit organisationen som islamistisk och anklagat den för att motverka integration.
LÄS ÄVEN: Misstanken: Turkiska islamister samlar in pengar till jättemoskén i Stockholm
Hamas, Hizbollah och kristna abortmotståndare
När samtalet kommer in på islamistisk extremism blir resonemanget mer ideologiskt. Samnytt tar upp Hamas, Hizbollah, salafism och de många islamistiska terrordåd som drabbat Europa under de senaste decennierna. Prästen avvisar dock tanken att islam som religion skulle vara kärnan i problemet.
Men då vill jag fråga dig, är alla bombattentat och mord som sker i Sverige mot uppsatta politiker, kommer det från muslimer? Fundamentalister finns överallt.
Svensk, kvinnlig präst, Skärholmen
I stället återkommer hon gång på gång till att fundamentalister finns inom alla religioner.
LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan mellan tro och politik – en växande konflikt
Som exempel nämner hon kristna fundamentalister i USA och abortmotståndare som hon menar skrämmer människor och bidrar till ett klimat av rädsla.
När Samnytt frågar efter konkreta exempel på kristna organisationer som bedriver internationell terrorverksamhet motsvarande Hamas, Islamiska staten eller al-Qaida blir svaren däremot betydligt mindre konkreta.
LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan uppmanar till samverkan med muslimska församlingar
Kan du ge något konkret exempel på kristna terrorister som spränger bomber och dödar människor?
– Kristen fundamentalism, ja, absolut. Googla på USA och kristna fundamentalister – och de är ofta väldigt kristna.
Men du jämför islamistiska terrorgrupper med den kristna högern i USA, kan du ge några exempel?
– Men då vill jag fråga dig, är alla bombattentat och mord som sker i Sverige mot uppsatta politiker, kommer det från muslimer? Fundamentalister finns överallt.
LÄS ÄVEN: Bränna ned socialchefens hus inte tillräckligt grovt för utvisning
Akilov på Drottninggatan, då han körde ihjäl fem personer, däribland en liten flicka. Taimour Abdulwahab försökte döda många på samma gata, men lyckades endast spränga sig själv…
– Men hans samröre med andra var ju ifrågasatt, han hade ju inte någon tydlig koppling till islam.
Taimour Abdulwahab var den irakiskfödde svenske medborgare som den 11 december 2010 genomförde Sveriges första självmordsattentat.
Efter att först ha placerat en bilbomb vid Olof Palmes gata tog han sig vidare mot Bryggargatan nära Drottninggatan med ett bombbälte och flera sprängladdningar fyllda med spik och metallfragment.
Planen var att slå till mitt under julruschen i centrala Stockholm, men attentatet misslyckades när en av bomberna detonerade för tidigt och dödade honom själv. Utredare bedömde senare att tiotals människor kunde ha dödats om laddningarna fungerat som avsett.
Kort före attentatet skickade Abdulwahab ett meddelande till TT och Säpo där han hänvisade till Sveriges militära närvaro i Afghanistan och till Lars Vilks Muhammedteckningar.
Även islamistens hustru motsäger Svenska kyrkan-prästens försök att tona ned hans koppling till islam. I sitt vittnesmål uppgav hon att han före attentatet blivit allt mer religiöst engagerad och att han regelbundet bad fem gånger om dagen.
– När jag tittar tillbaka så blev han mer religiös. Han var en aktiv muslim, bad fem gånger om dagen, fastade vid Ramadan och skänkte pengar till välgörenhet. Han avskärmade sig från folk runt omkring. Färre och färre människor kom till huset för att hälsa på, berättade hon tidigare för Expressen.
Under åren före attentatet hade han blivit allt mer radikaliserad och haft kontakter med islamistiska miljöer i Storbritannien och Mellanöstern.
Attentatet klassades som islamistisk terrorism och betraktas ofta som det första större jihadistiska terrordådet på svensk mark, flera år före islamisten Akilovs attack på Drottninggatan 2017.
Men den kvinnliga prästen i Skärholmen vill hellre prata om Anders Behring Breiviks terrordåd i Norge.
Att muslimer skulle vara mer våldsbenägna, det kan jag aldrig gå med på, det är helt otänkbart,
Svensk, kvinnlig präst, Skärholmen
Den 22 juli 2011 genomförde Anders Behring Breivik två terrorattentat i Norge. Först sprängde han en bomb vid regeringskvarteren i Oslo och därefter genomförde han en masskjutning på Arbeiderpartiets ungdomsläger på Utøya. Totalt dödades 77 människor. Breivik agerade ensam och dömdes 2012 till förvaring, Norges strängaste straff.
Tror du att det kan uppfattas som naivt och en relativisering, att inte också se de islamistiska terrordåd som skett i Europa de senaste decennierna. Ska vi bara vända andra kinden till, menar du?
– Ja, det ska vi på ett sätt. Men det är klart att jag inte tycker att det är kul. Hon fortsätter:
– Jag har många judiska vänner och alla där håller ju inte med sionisterna.
Samnytt tar upp situationen för avfällingar, konvertiter och religiösa minoriteter i muslimska miljöer. Även moderata muslimer lyfts fram som grupper som ofta hamnar i konflikt med islamistiska rörelser och därför kan leva under hot.
LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan fortsätter samarbetet med Islamic Relief
Prästen accepterar dock inte resonemanget att detta skulle säga något grundläggande om islam som religion.
– Att muslimer skulle vara mer våldsbenägna, det kan jag aldrig gå med på, det är helt otänkbart, säger hon.
I stället menar hon att människor i Skärholmen i huvudsak försöker leva sina liv, bilda familj och skapa en trygg vardag oavsett religiös tillhörighet. Enligt henne förstärks motsättningarna ofta när religion reduceras till sina mest extrema uttryck.
Regnbågsflaggan och islam
I kyrkan syns både den regnbågsfärgade Pride-flaggan och ”Progress-flaggan”, vilket leder in samtalet på relationen mellan Svenska kyrkans HBTQ-engagemang och den traditionella islams syn på homosexualitet.
LÄS ÄVEN: Svenska kyrkans beslut: Präster måste viga samkönade par
Samnytt frågar hur kyrkan hanterar att de flesta muslimska grupper har en betydligt mer konservativ syn på homosexualitet än Svenska kyrkan.
Prästen vill dock inte beskriva detta som en grundläggande konflikt.
Hur ställer du dig till att homosexualitet inom islam inte är accepterat?
– Det är klart att det finns många muslimer som är öppet homosexuella. Nu sätter de ju upp en föreställning på Kulturhuset, “Säg inget till mamma”. Det är här som i Libanon, man har alltid levt med alla religioner.
SE ÄVEN: VIDEO: Svenska kyrkans transpräst predikar i Pride-kläder
När Samnytt påpekar att homosexuella i många muslimska miljöer riskerar social utfrysning, hedersförtryck eller i vissa länder betydligt värre konsekvenser återkommer prästen till att hon inte accepterar bilden av muslimer som särskilt intoleranta eller våldsamma.
För henne handlar kyrkans uppdrag om att skapa gemenskap snarare än att förstärka motsättningar mellan olika grupper.
Israel, Iran och Svenska kyrkans vägval
Samtalet avslutas med den pågående konflikten mellan Israel och Iran. När Samnytt frågar om Iran och landets stöd till Hamas, Hizbollah och andra väpnade grupper – och Israel – vill prästen inte ta ställning mellan parterna.
I stället beskriver hon kyrkans uppgift som att hjälpa människor att leva tillsammans och möta varandra med gästfrihet och respekt.
LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan i interreligiöst samarbete med moské kopplad till Irans regim
Hon försvarar samtidigt användningen av begreppet ”apokalyptisk sionism”, som användes i SVT:s rapportering, och menar att det finns kristna grupper, framför allt i USA, som betraktar utvecklingen i Israel genom ett religiöst perspektiv kopplat till Jesu återkomst och den yttersta tiden.
Men är inte den iranska ayatollans världsbild apokalyptisk?
– Jag tror att man ska akta sig för att ställa människor mot varandra.
Prästens resonemang ligger nära den linje som under lång tid präglat stora delar av Svenska kyrkan.
LÄS ÄVEN: Präst om svenskar som emigrerade till USA: De var gängkriminella och gruppvåldtog
Interreligiös dialog har blivit ett centralt begrepp och på flera håll i landet samarbetar kyrkor med muslimska organisationer, imamer bjuds in till kyrkliga arrangemang och gemensamma projekt mellan kyrkor och moskéer har vuxit fram.
För kritiker är detta ett tecken på att Svenska kyrkan blivit allt mer ovillig att tala klarspråk om islamism och religiös extremism. Under intervjun återkommer Samnytt gång på gång till islamism, jihadistisk terrorism, avfällingar och religiöst förtryck.
Prästen återkommer lika konsekvent till ett annat perspektiv – att islam inte bör särbehandlas och att extremism finns inom alla religioner, kanske allra mest inom kristendomen. Där lämnas också samtalet.
LÄS ÄVEN: Svenska kyrkan plockar ned kors och satsar på ”religionsneutralitet“
123 083 33 50
