Svenskarnas förtroende för att valen går rätt till har fallit kraftigt. Bara 69 procent litar nu på att valen genomförs korrekt och för ett år sedan var andelen 77 procent.
Det visar en ny mätning som Indikator Opinion har gjort i oktober på uppdrag av Sveriges Radio Ekot. 69 procent svarar att de har ett ganska eller mycket stort förtroende för att de allmänna valen genomförs på ett korrekt sätt.
När Indikator Opinion ställde samma fråga i SOM-institutets undersökning 2025 var andelen 77 procent. Det är en nedgång med åtta procentenheter på ungefär ett år. Nästan en tredjedel av svenskarna uppger alltså inte längre ett stort förtroende för att valen går rätt till.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och en av Sveriges mest kända valforskare. Han pekar ut det misstänkta valfusket i Borlänge som den främsta förklaringen.
– Det som har hänt i Borlänge är väl det som förmodligen orsakar den största nedgången, sa Henrik Ekengren Oscarsson till SR.
Var fjärde SD-väljare har mycket litet förtroende
Ekots diagram visar stora skillnader mellan partiernas väljare. Bland Vänsterpartiets och Centerpartiets väljare har 91 procent ett stort förtroende för att valen går rätt till. Hos Miljöpartiet är andelen 89 procent.
Bland Sverigedemokraternas väljare ser det helt annorlunda ut. Bara 32 procent har ett ganska eller mycket stort förtroende, medan 48 procent har ett ganska eller mycket litet förtroende.
LÄS ÄVEN: DOLDKAMERA: Samnytt testar vård för illegala invandrare
Var fjärde SD-väljare, 25 procent, svarar att de har mycket litet förtroende för att valen genomförs korrekt. Bara 7 procent har mycket stort förtroende.
Även bland Moderaternas väljare är tilliten lägre än genomsnittet. 62 procent har stort förtroende och 22 procent litet. Bland Kristdemokraternas väljare har 65 procent stort förtroende, bland Socialdemokraternas 81 procent och bland Liberalernas 82 procent.
Bland samtliga tillfrågade har 16 procent ett litet förtroende för valen. Hur många som har svarat och hur stor felmarginalen är framgår inte av statsradions redovisning.
Tillslag och misstänkta i Borlänge
Misstankarna i Borlänge gäller valfusk under förtidsröstningen inför riksdagsvalet i september. En förundersökning inleddes, men lades ned bara dagar före valet.
Efter valet tog utredningen fart igen. I oktober gjorde polisen tillslag mot tre adresser i Borlänge. Tre personer är nu misstänkta i utredningen. Misstankarna gäller bland annat otillbörligt verkande vid röstning och tagande av otillbörlig förmån vid röstning.
LÄS ÄVEN: Tre misstänkta i valfuskhärvan i Borlänge
Samtidigt har valet överklagats i en omfattning som saknar motstycke. Runt 24 000 överklaganden har kommit in till Valprövningsnämnden och ordföranden Svante O Johansson sa till SVT att prövningen kan bli klar först till våren.
Tekniskt fel drabbade förtidsrösterna
Under förtidsröstningen drabbades Valmyndigheten dessutom av ett tekniskt fel i sitt it-system. Omkring 4 000 väljare kan ha prickats av två gånger eller fått sin röst registrerad på en annan väljare.
LÄS ÄVEN: Tekniskt fel drabbar förtidsröstningen – tusentals väljare berörda
Valmyndigheten stoppade felet tillsammans med it-leverantören Skatteverket. Men händelserna har väckt frågor om hur väl det svenska valsystemet egentligen skyddas.
Sandlådan i riksdagen
Medan förtroendet för valen sjunker har partierna i riksdagen ännu inte lyckats ge Sverige en ny regering. Det har gått 51 dagar sedan valet, och Ulf Kristersson sitter kvar som statsminister i en övergångsregering.
Den 15 oktober röstades S-ledaren Magdalena Andersson ned som statsminister med 248 nej mot 99 ja. Därefter fick C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist sondera för en mittenregering, men den 26 oktober konstaterade hon att det saknas majoritet för en sådan.
LÄS ÄVEN: Talmannen prövar C-ledaren som statsminister – väntas falla
Ändå prövar riksdagen i dag klockan 13 talmannen Andreas Norléns förslag att göra just henne till statsminister för en regering med C, S, KD, MP och L. Både KD och L väntas rösta nej.
Magdalena Andersson kallar talmannens beslut ”anmärkningsvärt” och anser att Ulf Kristersson borde ha fått sondera först. Faller Thand Ringqvist går uppdraget till Kristersson.
Talmannen får lägga fram högst fyra förslag till statsminister. Röstas alla ned blir det extraval, något Sverige inte har haft sedan 1958.
