Svenska myndigheter ska kunna ta reda på vem som finansierar ett moskébygge och stoppa pengarna om de riskerar att stärka antidemokratiska krafter. Det är tanken bakom ett lagförslag som dock möter motstånd från både Diskrimineringsombudsmannen och Svenska kyrkan. DO vill höja tröskeln för att ens inleda en granskning. Svenska kyrkan anser att förslaget riskerar att misstänkliggöra trossamfunden.
När justitieminister Gunnar Strömmer (M) den 23 juni tog emot utredningen om utländsk finansiering av trossamfund var islamism ett uttryckligt skäl till uppdraget. Regeringen hade bett den särskilde utredaren Michael Målqvist att föreslå regler för att motverka utländsk finansiering av verksamheter med koppling till islamism, extremism och andra antidemokratiska intressen.
Den lag Målqvist presenterade vid pressträffen gäller registrerade trossamfund oavsett religion. Även ideella föreningar och stiftelser som har till ändamål att bedriva eller främja religiös verksamhet ska omfattas. Bakgrunden till förslaget blir däremot konkret när utredningen går igenom vad som redan är känt om hur svenska moskéer har finansierats.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Utlandsbidrag gav givare inflytande
En rapport från Försvarshögskolan som återges i betänkandet visar hur givare i bland annat Qatar, Kuwait och Saudiarabien har finansierat moskébyggen och fastighetsköp i Sverige. En saudisk givare stod enligt rapporten för hela kostnaden på 67 miljoner kronor för Göteborgs moské. I Gävle fick stiftelsen Al-Rashideen omkring åtta miljoner kronor från Qatarbaserade Eid Charity för att köpa en fastighet till moskén.
Det som bekymrar utredningen är vad som kan följa med pengarna. Enligt Försvarshögskolans rapport fick givare i flera fall inflytande över mottagarens verksamhet. Samtidigt har svenska myndigheter haft begränsade möjligheter att ens upptäcka de ekonomiska förbindelserna. Rapporten pekar bland annat på att stiftelser saknar skyldighet att särskilt redovisa utländska bidrag.
Utredningens egen kartläggning visar hur svårt det är att bedöma en betalning enbart utifrån bankuppgifter. Under åren 2020–2025 gick omkring 3,5 miljarder kronor i gränsöverskridande betalningar till verksamheter som bankerna redovisade i kategorin religiösa samfund. Siffran omfattar olika trosinriktningar. Vad en enskild betalning avsåg, eller vilka villkor givaren ställde, går inte att utläsa.
De flesta anmälningar ska lämnas utan åtgärd
Utredningen vill därför att den som tänker ta emot utländsk finansiering till ett värde över 150 000 kronor som huvudregel ska anmäla det minst en månad i förväg. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, föreslås få ansvaret för prövningen.
De flesta anmälningar väntas kunna lämnas utan åtgärd. För att MUCF ska gå vidare och granska ett mottagande närmare ska det finnas ”anledning att anta” att det finns grund för ett förbud.
LÄS ÄVEN: Jättemoskén i Skärholmen: Hemlig finansiering, islamistiska kopplingar – och oro bland boende
Myndigheten ska kunna stoppa finansieringen om den kan skada Sveriges säkerhet eller allmän ordning, eller om mottagaren motverkar samhällets grundläggande värderingar. MUCF ska också kunna godkänna mottagandet med villkor. Ett förbud mot framtida finansiering från en viss givare ska kunna gälla ett år i taget.
DO vill se starkare misstankar redan från början
Det är bland annat tröskeln för att öppna en granskning som Diskrimineringsombudsmannen vänder sig mot. I sitt remissvar den 9 november avstyrker DO lagförslaget i dess nuvarande form. Myndigheten påstår sig dela uppfattningen att Sverige behöver kunna ingripa mot finansiering av våldsbejakande extremism, men vill att det redan innan en granskning inleds ska framstå som sannolikt att det finns grund för förbud.
Hur DO menar att en sådan bedömning skulle kunna göras utan föregående granskning är oklart. Man fokuserar på risken för att exempelvis muslimska trossamfund ska känna sig utpekade om de blir föremål för en myndighetsgranskning.
”Följden av en låg och vag grund är att långt fler aktörer än nödvändigt riskerar bli misstänkliggjorda och granskade”, skriver DO.
Myndigheten efterlyser tydligare besked om vad som exempelvis ska ge en handläggare anledning att anta att ett samfund bryter mot principen om alla människors lika värde. DO framhåller också att bidrag från utlandet historiskt har gjort det möjligt för muslimer att utöva sin religion i länder där de utgör en minoritet.
Svenska kyrkan vill överväga en högre beloppsgräns
Även Svenska kyrkan avstyrker förslaget i dess nuvarande utformning. Kyrkan vill att regeringen överväger en högre beloppsgräns än 150 000 kronor. Den pekar på kostnaden för att hantera anmälningarna och anser att det kan vara svårt för en förening att avgöra om dess verksamhet omfattas. Den osäkerheten blir särskilt allvarlig, menar kyrkan, när en utebliven anmälan kan få straffrättsliga följder.
Kyrkan befarar också att mindre församlingar kan få svårare att hyra lokaler, öppna bankkonton och teckna försäkringar ”om omgivningen börjar betrakta dem med misstänksamhet” som man menar en myndighetsgranskning är liktydig med. Innan demokrativillkor som används vid fördelning av statsbidrag får avgöra om ett samfund får ta emot privata pengar vill kyrkan dessutom se en utvärdering av hur villkoren fungerar i dag.
Utredaren gör en annan bedömning av vad ökad insyn kan betyda för samfunden. Med uppgifter om vem som faktiskt har betalat och på vilka villkor skulle myndigheterna kunna rikta uppmärksamheten mot de mottagare där det finns konkreta skäl till oro. Enligt betänkandet skulle det också göra det lättare för andra samfund att slippa svepande misstankar om sina utländska kontakter.
Utredningen föreslår att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2028. Förslaget är ännu på remisstadiet.
LÄS ÄVEN: Efter valet kom ansökan – nu anklagas S för hemlig moskéuppgörelse
