Sverige ska betala 129 miljoner kronor till EU:s så kallade solidaritetspool, som avlastar Medelhavsländer med många asylsökande. Det står i övergångsregeringens budget för 2027. Samtidigt har Polen, Österrike, Tjeckien och Kroatien fått sina åtaganden nedskrivna till noll, och Ungern och Slovakien har inte lovat något alls.
Pengarna är den första svenska notan för EU:s migrations- och asylpakt. Det är de nya gemensamma asylreglerna, och de började gälla i hela unionen den 12 juni i år.
I budgetpropositionen för 2027 skriver regeringen att anslaget för migrationspolitiska åtgärder höjs med 129 miljoner kronor så att Sverige kan bidra med sin ”rättvisa andel” till poolen. Pengarna betalas ut ur 2027 års budget, men de täcker bara drygt ett halvår: 12 juni till 31 december 2026.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Vad 2027 och 2028 kostar står inte i propositionen. Regeringen ber i stället riksdagen om rätt att lova bort pengar ur framtida budgetar, upp till 578 miljoner kronor för åren 2028–2030.
LÄS ÄVEN: Demografiforskaren till riksdagen: ”Endast återvandring kan rädda Sverige”
Den ramen gäller hela anslaget, där också bland annat återvandringsbidraget ingår, och inte bara poolen. Men regeringen skriver uttryckligen att Sverige måste kunna göra utfästelser till EU:s solidaritetssystem som sträcker sig två år framåt i tiden.
Så fungerar EU:s migrantpool
Grundtanken i pakten är att det land där en asylsökande först kommer in i EU ansvarar för ärendet. I gengäld ska övriga länder hjälpa de länder vid yttergränsen som får flest. Det kallar EU för solidaritet.
Varje år räknar EU-kommissionen ut hur mycket hjälp som behövs. Varje lands andel styrs till hälften av folkmängden och till hälften av ekonomins storlek.
LÄS ÄVEN: Polens nya president vägrar acceptera EU:s migrationspakt
Länderna får välja mellan tre sätt att betala sin andel. De kan ta emot asylsökande som flyttas från ett land under tryck, betala pengar eller skicka personal och utrustning. Kombinationer är tillåtna.
Enligt EU-förordningen ska poolen varje år omfatta minst 30 000 omplacerade asylsökande och 600 miljoner euro. Det motsvarar 20 000 euro för varje asylsökande som ett land väljer att inte ta emot. Pengarna förs över till EU:s budget och öronmärks där.
LÄS ÄVEN: Polen slipper ta emot migranter – och betala för att säga nej
Den första poolen, som gäller för andra halvåret 2026, beslutade EU:s ministrar om i december. Den omfattar 21 000 asylsökande eller 420 miljoner euro, och pengarna går till Grekland, Spanien, Italien och Cypern.
Sveriges andel är 2,78 procent. Regeringen lovade 11,68 miljoner euro, alltså hela andelen, utan något avdrag.
Fortsatt massinvandring
Samtidigt genomför Spanien sin omfattande masslegalisering av illegala migranter, som hittills lockat över 1,1 miljoner ansökningar och som företrädare för den spanska polisen varnat för.
Enligt uppgifter från spanska polisen kan det sluta med uppemot tre miljoner migranter eftersom man även ska räkna in anhöriginvandringen.
LÄS ÄVEN: Spaniens amnesti för illegala växer: 3 miljoner migranter
Parallellt flyger den socialistiska regeringen i Spanien in båtmigranter som anlänt illegalt till Kanarieöarna vidare till det spanska fastlandet, där de fördelas mellan olika regioner.
LÄS ÄVEN: Spanska regeringen kallar in flygvapnet: Flyger illegala migranter till fastlandet
Eftersom Spanien samtidigt klassas som ett land under migrationstryck kan Sverige och övriga EU-länder genom unionens nya migrationspakt dessutom behöva bidra med pengar eller andra insatser för att avlasta Spanien.
Sverige röstade ja – och valde att betala
Pakten är inget avtal som länderna skriver under ett och ett. Den består av tio EU-lagar som klubbades med majoritetsbeslut, först i EU-parlamentet den 10 april 2024 och slutligt av ministerrådet, där medlemsländernas regeringar sitter, den 14 maj 2024.
Tidöregeringen med Ulf Kristersson (M) i spetsen röstade ja till alla tio. Riksdagen har sedan ändrat svensk lag för att anpassa den till pakten.
LÄS ÄVEN: EU godkänner migrationspakt – Le Pen: ”Europas självmord”
När poolen förhandlades i december 2025 slog Sverige fast att man inte skulle ta emot några omplacerade asylsökande.
– Vi kommer inte ta emot asylsökande, utan regeringens beslut är att vi istället ska ge ett ekonomiskt bidrag till nästa år, sa migrationsminister Johan Forssell (M) till SVT.
Inför förhandlingarna sa regeringen till riksdagens socialförsäkringsutskott att Sveriges stora asylmottagande genom åren borde vägas in. Så blev det inte. Sverige räknas inte som ett land med en ”betydande migrationssituation” och har därför ingen rätt att begära avdrag.
LÄS ÄVEN: Avtalet ingen rapporterat om: Svenska jobb ska matchas med uzbeker
Sverigedemokraterna har varnat för pakten från början. Redan 2023, när EU-parlamentet röstade om att inleda förhandlingarna, sa SD:s EU-parlamentariker Charlie Weimers.
– Att öppna upp för en lag som ger EU-kommissionen möjlighet att diktera migrantkvoten till Sverige anser jag är helt fel väg att gå, sa han till. SVT.
De som vägrar – och de som slapp
Danmark står helt utanför. Landet har ett undantag från EU:s samarbete om rättsliga och inrikes frågor och förordningen gäller därför inte där. Danmark deltog inte i omröstningen och finns inte med i poolen.
I omröstningen 2024 röstade Ungern och Polen nej till alla tio lagar. Slovakien röstade nej till de två lagar som handlar om solidaritet och krissituationer och lade ned sin röst i övrigt.
Tjeckien lade ned rösten i samtliga fall. Österrike röstade nej till krisförordningen och till reglerna om mottagande av asylsökande, och lade ned rösten om lagen som innehåller solidaritetsmekanismen. Det gjorde också Malta.
LÄS ÄVEN: Orbán: Invandringen det tysta vapen som tar över Europa inifrån
När notan för 2026 skulle fördelas fick sex länder rätt att begära avdrag, eftersom kommissionen ansåg att de bär en tung migrationsbörda sedan tidigare.
För Polen, Österrike, Tjeckien och Kroatien blev åtagandet noll. Estland fick ett reducerat bidrag. Bulgarien, som ingår i samma grupp, lovade ändå att ta emot 214 asylsökande.
LÄS ÄVEN: EU-pampens invandringsplaner för Ungern: ”Vi kommer arbeta mycket nära”
Ungern och Slovakien lovade varken asylplatser eller pengar. I sin årsrapport den 6 november konstaterade kommissionen att länderna därmed bröt mot reglerna. En EU-tjänsteman sa till Euronews att systemet är obligatoriskt, men något rättsligt förfarande mot länderna inleds inte för tillfället.
Slovakiens inrikesminister Matúš Šutaj Eštok svarade samma dag enligt nyhetsbyrån TASR att Slovakien inte betalar och inte kommer att betala för migranter som omfördelas från andra länder.
Åtta länder tar emot
Bland de länder som är med har viljan att ta emot människor varit liten. Bara åtta länder lovade att ta emot omplacerade asylsökande för 2026, sammanlagt 8 921 personer mot målet 21 000. Tyskland och Frankrike står för de flesta.
Nu förhandlas notan för 2027. Kommissionen föreslog i november en ny pool, men förslaget är hemligt fram till dess att ministerrådet har fattat beslut.
LÄS ÄVEN: EU:s migrationskommissionär: Invandringen är Putins fel
Samma sex länder har återigen fått rätt att begära avdrag: Bulgarien, Tjeckien, Estland, Kroatien, Österrike och Polen. Sverige, som under årtionden tagit emot en omfattande massinvandring och fortfarande brottas med konsekvenserna, finns däremot inte med bland länderna som får denna möjlighet.
