Närmare 50 personer har nekats anställning eller praktik i Botkyrka kommun sedan kommunen införde utökade bakgrundskontroller vid rekryteringar. Efter ett två år långt pilotprojekt har kommunen nu beslutat att göra kontrollerna permanenta och utvidga dem till samtliga förvaltningar.
Pilotprojektet pågick mellan januari 2024 och april 2026 och omfattade rekryteringar inom bland annat utbildnings-, social- samt kultur- och fritidsförvaltningen. Totalt genomfördes 2 483 bakgrundskontroller. Av dessa ledde 49 fall till att personer inte erbjöds anställning eller praktik efter en individuell prövning.
Kontrollerna har främst riktats mot tjänster där personal arbetar nära barn och unga eller innehar chefsbefattningar med ekonomiskt ansvar och tillgång till känslig information.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Socialdemokratisk gängprofil i Botkyrka åtalas – igen
Efter pilotprojektets resultat har kommunledningen beslutat att införa bakgrundskontroller i hela den kommunala organisationen.
– Vi ska självklart inte anställa någon kriminell i våra verksamheter, bakgrundskontroller är ett sätt att skydda Botkyrkaborna, säger Stina Lundgren (M) kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka.
Organiserad brottslighet
Bakgrunden är en växande oro för att personer med kopplingar till organiserad brottslighet försöker ta sig in i offentliga verksamheter. Regeringen har därför successivt skärpt regelverket. Sedan tidigare finns utökade möjligheter för kommuner att kontrollera belastningsregistret – och i vissa fall även misstankeregistret – inför anställningar i särskilt känsliga verksamheter.
Lagändringarna beskrivs av regeringen som ett led i arbetet mot kriminell infiltration av välfärden. Tidöregeringen har samtidigt aviserat ytterligare åtgärder. Under 2025 tillsattes en statlig utredning som ska ta fram ett mer heltäckande och rättssäkert regelverk för bakgrundskontroller i både offentlig och privat verksamhet.
Syftet är att göra det lättare för arbetsgivare att upptäcka personer med kopplingar till organiserad brottslighet innan de anställs samtidigt som den personliga integriteten ska värnas.
Bättre kontrollmöjligheter
Frågan har också blivit aktuell inom äldreomsorgen och hemtjänsten. Regeringen har betonat att kommuner och privata utförare ska ha bättre möjligheter att kontrollera personer som ska arbeta nära äldre och andra särskilt utsatta grupper.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) har uttryckt stöd för Botkyrkas modell och framhållit att samma höga säkerhetskrav bör gälla oavsett om verksamheten drivs i kommunal eller privat regi.
Sedan november 2023 styr Botkyrka av en borgerlig minoritetskoalition som kallar sig ”Botkyrkas bästa”.
Svenskar i minoritet
Botkyrka kommun, som ligger söder om Stockholm, har omkring 96 000 invånare och är en av landets mest mångkulturella kommuner. Kommunen omfattar bland annat Tumba, Tullinge, Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg och Vårsta-Grödinge.
Botkyrka har den högsta andelen invånare med utländsk bakgrund i Sverige. Omkring 63 procent av befolkningen har utländsk bakgrund, vilket innebär att de antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Drygt 40 procent av kommuninvånarna är själva födda utomlands.
Den utlandsfödda befolkningen har sina rötter i ett stort antal länder. De största grupperna kommer från Turkiet, Syrien, Irak, Finland, Polen, Iran, Libanon, Somalia och länderna i det forna Jugoslavien, främst Bosnien och Hercegovina samt Serbien. Totalt finns invånare med ursprung från över 170 länder och fler än 100 olika språk talas i kommunen.
Kommunens befolkningssammansättning har vuxit fram under flera invandringsvågor. Under 1960- och 1970-talen dominerade arbetskraftsinvandringen, framför allt från Finland, Turkiet och dåvarande Jugoslavien. Under de följande decennierna ökade flykting- och anhöriginvandringen från bland annat Balkan, Mellanöstern och Afrikas horn. Efter inbördeskriget i Syrien blev syrier en av de största nyanlända grupperna i kommunen.
LÄS ÄVEN: Stor lättnad på Sida då man slipper flytta till Botkyrka
