Svenskar som utsätts för rasism i sitt eget land får inte samma uppmärksamhet och stöd som andra grupper. Det anser sex sverigedemokratiska riksdagsledamöter som i en motion kräver att svenskfientlighet officiellt erkänns och att regeringen tar fram en nationell åtgärdsplan. Motionärerna pekar bland annat på våldtäkter, misshandel och andra övergrepp där gärningsmän med invandrarbakgrund uttryckt förakt mot sina svenska offer.

Motionen, med rubriken Stoppa svenskfientligheten, lämnades in till riksdagen på torsdagen. Huvudmotionär är Sverigedemokraternas Tobias Andersson, som tillsammans med partikamraterna Pontus Andersson Garpvall, Josef Fransson, Denice Westerberg, Leonid Yurkovskiy och Jonas Andersson vill se en förändring av hur svenskfientlighet uppmärksammas och bekämpas.

Motionärerna konstaterar att det i Sverige råder en bred politisk samsyn om att rasism och diskriminering är oacceptabelt. Men enligt dem upphör samsynen när det handlar om rasism riktad mot svenskar. De pekar på att begrepp som islamofobi, antisemitism, afrofobi och antiziganism är etablerade i samhällsdebatten, medan svenskfientlighet fortfarande ifrågasätts eller förnekas.

Kritiserar föreställning att svenskar inte kan utsättas för rasism

Enligt motionärerna bottnar motståndet delvis i ideologiska föreställningar om att rasism endast kan förekomma i en riktning, från en majoritetsbefolkning mot olika minoritetsgrupper. De riktar särskild kritik mot teorier om att så kallad omvänd rasism inte existerar och att relationen mellan olika grupper alltid måste förstås utifrån en maktordning.

LÄS ÄVEN: Journalist efterlyser drabbade av svenskfientlighet – hånas av vänstern

Motionärerna menar att sådana resonemang leder till att rasism mot svenskar inte tas på samma allvar som rasism mot andra grupper. De framhåller samtidigt att Sverige är svenskarnas enda hemland och att det därför är särskilt allvarligt när svenskar utsätts för etniskt grundad fientlighet i sitt eget land.

Våldtäktsoffer och misshandlade kallas ”svennejävlar”

I motionen hänvisas till vittnesmål som under flera decennier förekommit om hur svenskar utsatts för förakt, hot och våld på grund av sin etniska bakgrund. Det handlar enligt motionärerna dels om svenska elevers erfarenheter från skolmiljöer, dels om uppgifter i brottmålsdomar där gärningsmän under misshandel, våldtäkter och andra övergrepp uttryckt svenskfientliga förolämpningar.

LÄS ÄVEN: Pojke skulle se hockeymatch – stoppades av ’arabgäng’ och förnedringsrånades: ”Jävla svenne”

Som exempel nämns att brottsoffer kallats ”svennejävel” eller ”svennehora”. Motionärerna menar att det finns fall där offren valts ut just för att de är svenskar och där den etniska tillhörigheten således utgör en del av motivbilden. De riktar också kritik mot att personer som påtalar sådana rasistiska inslag själva riskerar att anklagas för rasism.

Invandrare utsätter svensk för förnedringsvåld med pinne intryckt i anus.

Frågan har tidigare aktualiserats i samband med uppmärksammade förnedringsrån, där unga brottsoffer inte enbart berövats sina tillhörigheter utan också utsatts för förödmjukelser, misshandel och kränkningar. I debatten har det särskilt uppmärksammats fall där gärningsmännen haft invandrarbakgrund och offren varit etniska svenskar.

LÄS ÄVEN: Afghan förnedringsrånade 13-årig svensk: ”Det är såna offer som dig vi fucking gillar”

Huruvida ett sådant brott också utgör ett hatbrott beror dock på om det går att belägga att offrets etniska tillhörighet varit ett motiv för gärningen. Samma fråga kan aktualiseras vid andra brott där gärningsmän väljer ut offer som tillhör en annan etnisk grupp. Att offer och gärningsman har olika bakgrund är i sig inte tillräckligt för att fastställa ett rasistiskt motiv.

Vill förändra lagstiftning och myndigheters arbete

Motionärerna nöjer sig inte med att kräva ett erkännande av svenskfientlighet. De vill också att regeringen vidtar konkreta åtgärder. Bland de områden som pekas ut finns hatbrottslagstiftningens utformning, skolans undervisning om rasism, myndigheternas arbete mot diskriminering och den officiella brottsstatistiken.

Enligt motionärerna behöver svenskfientlighet uppmärksammas och behandlas på motsvarande sätt som andra former av rasism. De vill därför att berörda departement och myndigheter får i uppdrag att utarbeta en särskild nationell åtgärdsplan.

LÄS ÄVEN: Åttaårig pojke tvingades klä av sig naken i förnedringsdåd i Umeå: ”Han såg ut som en rasist”

Motionen innehåller tre konkreta yrkanden till riksdagen – att svenskfientlighet ska erkännas, att åtgärder ska vidtas för att motverka den och att en särskild åtgärdsplan ska tas fram. Några detaljerade förslag till lagändringar presenteras däremot inte. Motionärerna vill i första hand att riksdagen ska slå fast problemets existens och ge regeringen i uppdrag att gå vidare.

Brå har fått i uppdrag att granska hatbrott mot svenskar

Frågan om svenskfientliga hatbrott har tidigare lyfts på regeringsnivå. Brottsförebyggande rådet (Brå) har fått ett regeringsuppdrag att ta fram ett fördjupat kunskapsunderlag om hatbrott, där även brott riktade mot den svenska majoritetsbefolkningen uttryckligen ska ingå.

Myndigheten ska bland annat undersöka hur olika befolkningsgrupper drabbas av hatbrott och vilka likheter och skillnader som finns mellan brott riktade mot minoriteter respektive majoritetsbefolkningen.

LÄS ÄVEN: Dagerlind: Dålig stämning på Expo när Brå utreder svenskfientliga hatbrott

Brå ska också studera andra länders hatbrottslagstiftning och hur den används för att skydda olika grupper, inklusive majoritetsbefolkningen. En annan del av uppdraget är att undersöka mörkertalet och varför vissa hatbrott aldrig polisanmäls. Uppdraget ska redovisas senast den 14 oktober 2027.

Att svenskfientliga motiv tidigare sällan uttryckligen uppmärksammats i rättsliga sammanhang har varit en återkommande invändning från Sverigedemokraterna och andra debattörer. Svensk lagstiftning utesluter emellertid inte hatbrott mot majoritetsbefolkningen.

Den särskilda straffskärpningsregeln i brottsbalken omfattar bland annat brott där motivet varit att kränka en person på grund av dennes nationella eller etniska ursprung. Den avgörande frågan är därför inte enbart vad lagen medger, utan också hur den tillämpas, vilka motiv som uppmärksammas under brottsutredningar och vilka som slutligen får genomslag i domstol.

Vill se samma skydd för svenskar som för andra grupper

Den nya SD-motionen går ett steg längre än det pågående regeringsuppdraget genom att kräva ett uttryckligt politiskt erkännande av svenskfientlighet och en särskild handlingsplan. Motionärerna framhåller att enskilda sverigedemokrater under lång tid försökt uppmärksamma problemet, men att det hittills inte lett till tillräckliga åtgärder.

De menar att det första steget måste vara att samhället erkänner att svenskar kan utsättas för rasism just därför att de är svenskar. Först därefter, argumenterar de, kan effektiva åtgärder utformas. Motionen har ännu inte behandlats av riksdagen.