Tio månader efter att återvandringsbidraget höjdes till 350 000 kronor per vuxen har drygt 200 personer fått ja. Intresset sjunker nästan månad för månad, och migrationsminister Johan Forssell stänger dörren för fler ändringar.

Sedan den 1 januari har 786 ansökningar kommit in, visar Migrationsverkets månadsstatistik till och med september. Av dem är 635 avgjorda. Drygt 200 har beviljats, 350 har fått avslag och knappt 80 har avskrivits eller avvisats, till exempel för att den sökande dragit tillbaka ansökan.

Det är en kraftig ökning jämfört med 2025, då bidraget var 10 000 kronor. Då sökte 133 personer och en enda fick pengarna. Det är ändå långt från myndighetens egen prognos.

Efter de första veckorna bedömde Migrationsverket att omkring 600 personer per år skulle få bidraget. Med ett kvartal kvar har drygt en tredjedel av den nivån nåtts.

Rusning i januari, sedan tyst

Ansökningarna kom i en våg direkt efter höjningen, sedan Migrationsverket annonserat om de nya reglerna i sociala medier. I januari kom 276 ansökningar och i februari 160. Därefter har kurvan pekat nedåt, och septembers 24 nya ansökningar är årets lägsta siffra.

LÄS MER: Migrationsverket: 600 per år kommer få återvandringsbidraget

Bidraget betalas ut i tre steg. En femtedel betalas medan mottagaren är kvar i Sverige. Resten delas mellan ankomsten till det nya landet och en sista utbetalning tidigast 15 månader efter avresan.

Till och med augusti hade Migrationsverket betalat ut 13,5 miljoner kronor, till största delen första delbetalningar. Informationsinsatserna hade under samma tid kostat omkring 9,1 miljoner kronor, enligt myndighetens redovisning till regeringen.

Fel tillstånd stoppar flest

Det vanligaste skälet till avslag är att den sökande har fel sorts uppehållstillstånd, vilket gäller 145 av avslagen. Ytterligare 31 har fått nej för att tillståndet beviljats efter den 12 september 2024.

Enligt Migrationsverkets presstjänst kan det också gälla den som är här på arbetstillstånd eller vill flytta vidare inom EU. Skulder stoppar många andra. 42 har fått nej på grund av skulder hos Kronofogden och 34 på grund av CSN-lån.

Syrier dominerar stort och står för 465 av ansökningarna. Därefter följer irakier med 37, medborgare i Kongo-Kinshasa med 35 och afghaner med 25. Migrationsverket bedömer själv att säkerhetsläget och svårigheter att föra över pengar till länder som Syrien kan ha hållit tillbaka intresset.

LÄS MER: Trögt för återvandringen – bara drygt hundra personer har flyttat trots kraftigt höjt bidrag

Forssell vill inte ändra något

Johan Forssell anser att det har varit tydligt vem bidraget riktar sig till. ”Vårt intryck är att det varit tydligt, men givet höjningen har också intresset ökat”, skriver han i ett svar till DN.

Några planer på att begränsa bidraget eller göra om det finns inte heller.

”Det är inte aktuellt för en övergångsregering att se över ytterligare ändringar”, skriver Forssell.

Regeringen Kristersson är en övergångsregering sedan statsministern begärde sitt entledigande efter valet den 13 september. Den sköter främst löpande ärenden tills en ny regering tillträder. Magdalena Andersson röstades ned den 15 oktober, och på tisdag prövas C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist.

Sverigedemokraterna, som drev igenom höjningen tillsammans med regeringen, kallar den i sitt valmanifest ett steg i rätt riktning. Partiet vill gå längre och låta även naturaliserade svenska medborgare som avsäger sig medborgarskapet få bidraget.

LÄS MER: SD vill använda återvandringsbidraget även för svenska medborgare