Vindkraftverk kan innebära en okänd PFAS-risk. Det hävdar Madeleine Staaf Kura från Vindkraftsupplysningen, som nu uppmanar kommunerna att stoppa nya vindkraftsetableringar tills riskerna är bättre utredda.

Det är i en debattartikel i Hallandsposten som vindkraftskritikern uppmärksammar att PFAS-ämnen i vindkraftverk och risken för att de ska spridas till naturen är fortfarande en fråga där det saknas tydliga besked.

Madeleine Staaf Kura pekar framför allt på rotorbladen, som utsätts för ständig nötning under vindkraftverkens livslängd. Enligt Staaf Kura kan partiklar från bladen spridas till mark och vatten och hon efterlyser besked om vilka ämnen som faktiskt finns i materialen.

Frågan har även lyfts till EU-kommissionen. Europaparlamentarikern Gerald Hauser har frågat kommissionen om PFAS-utsläpp från vindkraftverk. I sitt svar uppger kommissionen att vindkraftverk omfattas av den pågående granskningen av det europeiska förslaget om att begränsa PFAS, som Sverige tillsammans med fyra andra länder lämnade in 2023.

LÄS ÄVEN: Studie visar: Vindkraftverk kan vara stora miljöbovar

EU:s kemikaliemyndighet Echa har ännu inte slutfört sin bedömning. Staaf Kura framhåller att det därför fortfarande är oklart både om vindkraftverk faktiskt leder till PFAS-spridning och vilka konsekvenser det i så fall skulle kunna få.

Madeleine Staaf Kura. Foto: Vindkraftsupplysningen.se

Hon hänvisar samtidigt till försiktighetsprincipen i miljöbalken. Enligt hennes resonemang bör osäkerheten vara ett skäl för kommunerna att inte tillstyrka nya vindkraftsprojekt innan det finns ett bättre kunskapsunderlag.

LÄS ÄVEN: AVSLÖJAR: Flera tidigare miljöbrister hos kollapsade vindkraftverket

PFAS är en samlingsbeteckning för en stor grupp kemikalier som är mycket svårnedbrytbara och kan finnas kvar länge i miljön. Staaf Kura lyfter därför särskilt fram risken för att ämnen ska hamna i mark och grundvatten.

Hon menar att kommunerna har ett särskilt ansvar eftersom de behöver ta hänsyn till bland annat dricksvattenförsörjningen.

Först kunskap, sedan riskbedömning, därefter beslut. Till dess bör kommunerna säga nej, och Försvarsmakten bör kräva svar innan den säger ja.

I debattartikeln kopplar Staaf Kura också frågan till Försvarsmaktens tidigare erfarenheter av PFAS-föroreningar. Hon hänvisar till Ronneby, där dricksvattnet förorenades av PFAS från brandskum som användes vid flygflottiljen F 17.

LÄS ÄVEN: Vindkraftsindustrin pressar politiker att godkänna projekt – kritiska invånare stämplas “klimatförnekare” och “rysk påverkan”