En anställd inom Göteborgs hemtjänst slår larm om rekryteringar där personer med bristande svenskkunskaper ska ha intervjuats på enhetschefens modersmål. Samtidigt vittnar han om språkproblem bland personalen och omsorgstagare som inte förstår vad som sägs.
– Det är helt horribelt, säger Jörgen Fogelklou (SD).
Samnytt har varit i kontakt med en anställd vid den kommunala hemtjänsten i Askim i Göteborg. Han vill vara anonym av rädsla för konsekvenser på arbetsplatsen.
Enligt källan har språkproblemen funnits tidigare, men situationen ska ha förändrats sedan en ny enhetschef tillträdde i våras. Tidigare chefer försökte enligt honom upprätthålla svenska som gemensamt arbetsspråk.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Vi har alltid haft chefer som har försökt och haft den här viljan – det ska skötas. Sen när en enhetschef kommer in och beter sig så här, då känns det som att hon har släppt allt.
Enhetschefen som kritiken riktas mot är från Etiopien. Källan säger sig känna till två fall där nyanställda själva ska ha berättat för kollegor att deras anställningsintervjuer genomförts på ett annat språk än svenska.
LÄS ÄVEN: Ambulanssjuksköterska slog larm om språkkaos på demensboende – nu har det stängts
Källan var själv inte närvarande vid intervjuerna. Uppgifterna bygger alltså på vad de nyanställda enligt honom senare berättat på arbetsplatsen.
– Det kommer en ny kollega, man vill prata. Så märker man att de kan ju knappt svenska. Då har de uppgett: ”Nej, men hon tog det på vårt språk.”
Intervjuerna ska enligt källan ha genomförts före och efter sommaren. Källan uppger även att åtminstone en person ska ha fått en tillsvidareanställning utan undersköterskeutbildning, men är tydlig med att han själv inte sett några anställningshandlingar.
– Nej, det kan jag ju egentligen inte belägga. Men det är vad jag har hört.
LÄS ÄVEN: 79-åriga Eva serverades kattmat av hemtjänsten: ”Språksvårigheter”
Enhetschefen är vid sidan av chefsjobbet politiskt engagerad för Moderaterna och sitter som ledamot i Göteborgs stads nämnd för demokrati och medborgarservice. Hon är även engagerad i Svenska Lottakåren och har utbildats till stabsassistent med befattning i Hemvärnet.
”Man gissar sig till vad de menar”
När det gäller de dagliga språkproblemen handlar det däremot om sådant källan säger sig själv ha upplevt. Ett område är den dokumentation som personalen måste göra kring omsorgstagarna.
– Man kan inte läsa dokumentationen. Man gissar sig till vad de menar ungefär.
Källan pekar också på läkemedelsdelegering och andra arbetsuppgifter där missförstånd kan få betydligt större konsekvenser. Personal med svaga svenskkunskaper kan enligt honom även få stora problem med de utbildningar som krävs innan de får delegering.
LÄs ÄVEN: Dement person dog efter insulinhaveri i hemtjänsten – personal saknade behörighet
Källan betonar samtidigt att kritiken inte handlar om att personal har utländsk bakgrund eller brytning.
– Det finns folk med invandrarbakgrund som talar duglig svenska. Det finns många och det funkar. Det är inte så att det måste vara perfekt. Men man måste kunna göra sig förstådd.
Reaktioner från äldre och anhöriga på att personalen inte kan tillräckligt bra svenska är enligt honom mycket vanliga.
– Det är ju inte deras uppgift att lära någon att prata svenska. Det handlar ju om deras omvårdnad och trygghet.
Hur många i personalen har utländsk härkomst?
– Det är nio av tio, ungefär.
Beskriver språkliga grupperingar
Källan beskriver också vad den uppfattar som språkliga grupperingar bland personalen. Somalier, etiopier och araber tenderar enligt källan att delvis hålla sig till sina respektive grupper, där andra språk än svenska används.
– Det förekommer ofta att folk pratar somaliska, persiska och andra språk. Jag kan inte veta vilka språk de pratar.
Hur känner du dig då som medarbetare när du inte förstår vad som sägs?
– Man känner sig utanför.
Det är inte första gången Samnytt rapporterar om språkproblem inom svensk äldreomsorg. I ett tidigare fall berättade Marika om sin 86-åriga mamma Astrid i Lindome, där hon beskrev språk- och kompetensproblem inom hemtjänsten och hur modern till slut inte längre kunde återvända hem.
LÄS ÄVEN: Astrid, 86, skadades av hemtjänsten med dålig svenska – kan aldrig återvända hem
Samnytt har också berättat om 98-åriga Britt på äldreboendet Villa Tule. Dottern Karin beskrev hur personal talade arabiska inför de äldre och hur hennes strokedrabbade mamma upplevde att hon hamnade utanför. En anställd ska enligt dottern till och med ha försökt lära den dementa kvinnan arabiska.
I ytterligare ett uppmärksammat fall berättade en undersköterska om en äldre kvinna som krävde arabisktalande personal och där sonen fick fungera som tolk. Undersköterskan beskrev hur hon till slut fann sig själv säga: ”Förlåt för att jag inte kan arabiska.”
LÄS ÄVEN: ”Förlåt för att jag inte kan arabiska” – den mening som säger mest om Sverige 2026
Enhetschefen lovade återkomma – verksamhetschefen ringde
Samnytt kontaktade enhetschefen för att ge henne möjlighet att bemöta uppgifterna. Hon uppgav att hon skulle återkomma, men gjorde inte det.
I stället ringde hennes överordnade, verksamhetschef Madeleine Stenqvist. Under samtalet påpekade Samnytt att det ursprungligen var enhetschefen som sökts för en kommentar.
Vi har fått uppgifter om att anställningsintervjuer har genomförts på ett annat språk än svenska. Stämmer det?
– Alla anställningsintervjuer är på svenska och vi har en tydlig rekryteringsprocess.
Stenqvist upprepar beskedet och säger att det ibland är flera personer involverade i rekryteringen. Cheferna får enligt henne också introduktion och stöd kring hur rekryteringar ska genomföras.
När det gäller utbildningskraven är svaret mindre kategoriskt. Ambitionen är enligt Stenqvist att så många som möjligt ska vara undersköterskor, men rekryteringsbehovet kan innebära individuella bedömningar.
– Det är en bedömning som man får göra från fall till fall.
LÄS ÄVEN: Ny studie: Äldre tvingas själva hålla ihop hemtjänsten – blir ”inofficiella medarbetare”
Svenska ska vara arbetsspråket
Stenqvist är samtidigt tydlig med att svenska ska vara det gemensamma arbetsspråket. Hon bekräftar dock att andra språk förekommer bland personalen.
– Det förekommer att man kan prata ett annat språk än svenska. Och det är någonting som vi jobbar tillsammans med på enheten för att det ska vara en inkluderande miljö.
Källan menar att just detta kan skapa motsatsen till inkludering och reagerar särskilt på att även en chef använder ett annat språk med vissa medarbetare.
– Det förekommer ju tyvärr att alla gör det. Men när en chef gör det, då känns det som att… alla börjar göra det. Men vi har ju bara ett språk, svenska.
LÄS ÄVEN: Dagerlind: Den förbjudna valfrågan – hur Sverige svek sina äldre
”Om man inte förstår är man inte inkluderad”
Samnytt frågar Stenqvist vad hon konkret menar med en inkluderande miljö.
När du säger inkluderande, vad betyder det?
– En del är språket. Alla ska ju… arbetsspråket är svenska.
Men om man inte förstår vad som sägs så är man ju inte inkluderad?
– Till exempel…
Samnytt pressar henne därefter om motsättningen mellan ambitionen om inkludering och de språkproblem som den anställde beskriver.
Du säger att det är viktigt att man talar med varandra, att man pratar med varandra. Men hela den här problematiken som vi lyfter handlar ju om att man just inte kan förstå varandra eftersom man talar olika språk?
Stenqvist svarar att uppgifterna måste tas på allvar.
– Man behöver ta alla synpunkter och uppgifter som kommer på allvar. Det är nummer ett. Och så undersöker man hur det är.
LÄS ÄVEN: Christer, 76, om livet på äldreboendet: ”Kritiserar man blir man kallad främlingsfientlig”
Hur skulle en sådan undersökning kunna se ut?
– Jag kan tyvärr inte svara dig på vad det skulle kunna vara. Men alla synpunkter och alla uppgifter vill jag bara lyfta. Oavsett vad det handlar om så är det självklart att man ska lyssna på dem.
Stenqvist vidhåller att uppgifterna ska tas på allvar, men specificerar inte vilka konkreta åtgärder som nu kommer att vidtas.
LÄS ÄVEN: Pensionär fick ättiksprit av hemtjänsten i stället för saft – flera liknande fall
Fogelklou: ”Helt horribelt”
Samnytt har även talat med Jörgen Fogelklou, gruppledare för Sverigedemokraterna i Göteborg. När han får höra uppgifterna om anställda med mycket svaga svenskkunskaper reagerar han kraftigt.
– Det är helt horribelt om vi anställer människor som inte kan svenska språket.
Fogelklou hänvisar till de språkkrav som införts inom Göteborgs äldreomsorg och säger att det avgörande är att en person som anställs faktiskt kan svenska tillräckligt bra för arbetsuppgifterna.
Det är klart att vi ska ta upp det här i en enkel fråga och interpellation till och med kanske, att tala om varför vi har fått till oss att det är så här. // Vi ska prata med enhetschefen. Det kan jag säga. Vi har ju goda relationer med henne. Så det kan vi absolut göra. Ställa kritiska frågor till henne.
Jörgen Fogelklou (SD)
– Det måste säkerställas att den som man anställer kan svenska, kan dokumentera, förstår språket och att den är införstådd med att på arbetet pratar vi svenska.
LÄS ÄVEN: Jessica Stegrud om ”rötan” i äldreomsorgen: Varnar för klanstyre
När Samnytt berättar att tipsaren beskriver somalisk- och etiopisktalande och andra grupper som pratar sina respektive språk på arbetsplatsen är Fogelklou lika tydlig:
– Man ska inte prata över huvudet på andra brukare eller annan personal. Man ska prata svenska. Svenska är det språket vi pratar på arbetet inom kommunen.
LÄS ÄVEN: 20 hemtjänstanställda stängdes av – vårdtagare halvnakna, nekades toa och inga mediciner
”Äldreomsorgen ska aldrig vara ett integrationsprojekt”
Fogelklou reagerar också på verksamhetschefens återkommande hänvisning till en ”inkluderande miljö”.
– Vi ska inte ha en inkluderande miljö, vi ska ha en äldreomsorg som tar hand om de äldre. Äldreomsorgen ska aldrig någonsin vara ett integrationsprojekt.
Han pekar särskilt på dokumentationen, där även han säger sig ha fått uppgifter om stora problem inom Göteborgs omsorg.
– Vi ska ju inte ha anställda som inte klarar av sin arbetsuppgift för det första. Det är ju grundproblemet.
LÄS ÄVEN: Efter Samnytts avslöjande – SVT-syriern jobbar inte längre i äldreomsorgen
Göteborgs stad beskriver själv dokumentation som en del av det ordinarie arbetet i hemtjänsten. Personalen får information om besöken digitalt och ska efter varje besök dokumentera vad som gjorts i journalsystemet.
Jörgen Fogelklou lägger det yttersta politiska ansvaret på Socialdemokraterna, som styr Göteborg tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Högst upp i det rödgröna styret sitter kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S), som själv lyft äldreomsorgen och hemtjänsten som prioriterade frågor.
Enligt Fogelklou är språkproblemen därför inte bara en fråga om enskilda chefer eller rekryteringar, utan ytterst ett resultat av hur den politiska ledningen har valt att styra verksamheten.
Tonar ner själva intervjuspråket
När frågan återkommer till uppgifterna om anställningsintervjuer på enhetschefens modersmål nyanserar dock Fogelklou sin kritik. Han säger att det kan vara naturligt att två personer med samma modersmål använder det sinsemellan.
– Det har jag väl inte jätteproblem med. Men det måste säkerställas att personen man anställer kan svenska inom den kommunala hemtjänsten.
LÄS ÄVEN: Skyddsombud slår larm om kris i äldreomsorgen: ”Låt mig inte bo här”
För Fogelklou är alltså kärnfrågan inte vilket språk varje del av intervjun genomförs på, utan om rekryteringsprocessen faktiskt säkerställer att den sökande har tillräckliga kunskaper i svenska.
Jag försökte få en arbetskollega att våga prata. Men hon ville inte ”ha besvär”. // Problemen har ju alltid funnits. Men vi har tidigare haft chefer som har försökt och haft den här viljan – att det här ska skötas.
Samnytts källa i hemtjänsten Askim
Detta blir samtidigt centralt i Askimfallet. Källans uppgift är just att personer som enligt denna har mycket svaga kunskaper i svenska ändå ska ha fått anställning efter intervjuer på ett annat språk.
LÄS ÄVEN: IVO: Äldre utsätts för våld, övergrepp och allvarliga brister i äldreomsorgen
Verksamhetschef Madeleine Stenqvist bestrider att intervjuerna genomförts på andra språk och säger att samtliga anställningsintervjuer sker på svenska.
SD lovar ta upp fallet politiskt
Fogelklou säger att partiet nu tänker gå vidare med uppgifterna från Askim. Han nämner både en enkel fråga och en möjlig interpellation i Göteborgspolitiken.
– Det är klart att vi ska ta upp det här i en enkel fråga och interpellation till och med kanske, att tala om varför vi har fått till oss att det är så här.
Han säger också att SD kommer att kontakta enhetschefen direkt.
LÄS ÄVEN: Undermålig svenska i äldreomsorgen hos tre av fyra kommuner
– Vi ska prata med enhetschefen. Det kan jag säga. Vi har ju goda relationer med henne. Så det kan vi absolut göra. Ställa kritiska frågor till henne.
Rädd för konsekvenser
Samnytts källa uppger att fler medarbetare känner till problemen, men att det finns en ovilja att tala med medier.
– Jag försökte få en arbetskollega att våga prata. Men hon ville inte ”ha besvär”.
Själv vill källan vara anonym eftersom den är orolig för konsekvenser på arbetsplatsen. Enligt källan har personer som haft egna åsikter eller klagat tidigare blivit omplacerade. Samnytt har inte kunnat verifiera den uppgiften.
Källan understryker samtidigt att språkproblemen inte började med den nuvarande enhetschefen. Skillnaden är enligt denna vilken signal ledningen skickar.
– Problemen har ju alltid funnits. Men vi har tidigare haft chefer som har försökt och haft den här viljan – att det här ska skötas.
LÄS ÄVEN: När den inbillade godheten går före ansvaret – och de äldre får betala priset
När en chef själv använder ett annat språk, menar källan, blir det svårare att upprätthålla principen om svenska som gemensamt arbetsspråk bland övriga anställda.
Madeleine Stenqvist står fast vid att svenska är arbetsspråket och att alla anställningsintervjuer genomförs på svenska.
