Var tredje 15-åring i EU klarar inte en grundläggande nivå i läsning eller matematik, och andelen har ökat med drygt elva procentenheter sedan 2015. EU-kommissionen pekar ut digitala distraktioner, okritisk användning av AI, minskat engagemang från föräldrarna och lärarbrist som förklaringar. Elevernas migrationsbakgrund finns däremot inte med bland de faktorer som lyfts fram, trots att resultatskillnaderna är stora i länder som Sverige.

Siffrorna kommer från kommissionens första analys av Pisa 2025 ur ett EU-perspektiv, som publicerades den 5 oktober. I matematik når 33,9 procent av eleverna inte upp till nivå 2 på Pisas skala, den nivå som räknas som ett minimum för att kunna delta aktivt i samhället. I läsning gäller det 31,3 procent och i naturvetenskap 25,9 procent.

Utvecklingen har gått snabbt. Sedan 2015 har andelen underpresterande elever ökat med 11,6 procentenheter i matematik och 11,3 procentenheter i läsning. Nästan hälften av ökningen i läsning har skett under de senaste tre åren.

Medlemsländerna har enats om att andelen ska vara under 15 procent senast 2030. I läsning och matematik når inte ett enda EU-land dit, och i naturvetenskap är Estland ensamt om att klara målet. Samma gräns var satt redan till 2020 men nåddes aldrig, påpekar Europaportalen i sin genomgång av rapporten.

Även de duktigaste eleverna blir färre. Bara 4,8 procent når toppnivå i läsning, 6,4 procent i naturvetenskap och 6,8 procent i matematik, långt under målet på 12 procent. Ministerrådet nöjde sig med den nivån, trots att kommissionen hade föreslagit 15 procent. Jämfört med Kanada, Japan, Singapore, Sydkorea, Storbritannien och USA har EU störst andel svaga elever i läsning och naturvetenskap och lägst andel toppelever i samtliga tre ämnen.

Fyra förklaringar

Kommissionen betonar att Pisa-data inte kan visa orsakssamband, men lyfter fram fyra faktorer som forskningen kopplat till sämre resultat. Nästan var tredje elev, 30,5 procent, distraheras ofta av digitala verktyg under lektionerna. De eleverna får i genomsnitt 13 poäng lägre i naturvetenskap, även när hänsyn tagits till socioekonomisk bakgrund. Enligt OECD:s tumregel motsvarar ungefär 20 poäng ett läsår.

Ungefär lika många, 31,2 procent, använder ofta AI för att sammanfatta texter de själva borde läsa. De presterar i snitt 18 poäng sämre. AI-verktygen går enligt analysen ofta från att vara ett stöd till att användas för att slippa tänka själv, men eftersom tekniken slog igenom först efter 2022 kan den bara förklara de senaste årens fall och inte den långsiktiga trenden.

Allt färre elever uppger samtidigt att familjen intresserar sig för vad de lär sig i skolan. Andelen har sjunkit från 66,0 till 57,5 procent sedan 2022. Den fjärde faktorn är lärarbristen, som enligt kommissionen är mer specifik för EU än de övriga. Fyra av tio elever går på skolor där rektorn uppger att brist på lärare försvårar undervisningen, att jämföra med 28,3 procent 2018.

Elever från socioekonomiskt missgynnade hem löper omkring fyra gånger så stor risk att underprestera i naturvetenskap som elever från gynnade hem.

Migrationen nämns inte

I den drygt 30 sidor långa rapporten förekommer varken migration, invandring eller utländsk bakgrund. Avsnittet om ojämlikhet behandlar enbart socioekonomisk bakgrund, mätt med OECD:s index för föräldrarnas utbildning, yrke och ägodelar i hemmet.

Hur stor skillnaden kan vara framgår av Skolverkets egen Pisa-rapport. Av de svenska eleverna som deltog har 23,2 procent utländsk bakgrund. 12,4 procent är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och 10,8 procent är själva födda utomlands. I läsning ligger elever som är födda i Sverige med utländsk bakgrund 57 poäng efter elever med svensk bakgrund. För utlandsfödda elever är skillnaden 90 poäng.

Gapet är större i Sverige än genomsnittet i OECD. Skillnaderna kvarstår även när hänsyn tas till elevernas socioekonomiska bakgrund, även om de då ungefär halveras. Att gapet för utlandsfödda elever minskat sedan 2022, från 108 poäng, beror enligt Skolverket främst på att resultaten bland elever med svensk bakgrund har sjunkit.

Totalt når 31 procent av de svenska 15-åringarna inte grundnivån i läsning och 34 procent inte i matematik, upp från 24 respektive 27 procent 2022. Det ligger i nivå med EU-snittet. Resultatet i läsning, 466 poäng, är det lägsta Sverige någonsin uppmätt i Pisa, framgår det av Skolverkets sammanställning.

Liknande mönster syns i andra medlemsländer. I Österrike har nästan var femte 15-åring fått gå om en årskurs, och bland elever med invandrarbakgrund är andelen ännu högre.

Utbildningspaket i november

Analysen ska ligga till grund för det utbildningspaket som kommissionen lägger fram i november, och tonen i slutsatserna är skarp.

”Pisa 2025-resultaten är ingen subtil varningssignal. De är ett direkt hot mot EU:s framtida konkurrenskraft, vår sociala sammanhållning och européernas förmåga att stå emot i en föränderlig värld”, skriver rapportförfattarna vid kommissionens generaldirektorat för utbildning.

Kommissionen hänvisar till en OECD-studie som visar att sjunkande grundkunskaper bland unga kan minska den långsiktiga produktivitetstillväxten med omkring tre procent om inget görs. Utbildningspolitiken är medlemsländernas ansvar, men sedan i våras kopplas grundläggande färdigheter till EU:s årliga samordning av den ekonomiska politiken, vilket gör att frågan kan dyka upp i de rekommendationer varje land får från Bryssel.

Som exempel på länder som stått emot nedgången eller förbättrat sina resultat nämner kommissionen Estland, Irland, Polen, Slovakien och Italien.