Svenskar kommer att behöva arbeta allt längre innan de kan gå i pension. Enligt OECD:s senaste prognos väntas den ordinarie pensionsåldern stiga till 70 år för den generation som nu går ut i arbetslivet – en av de högsta nivåerna i Europa. Samtidigt väcker utvecklingen frågor om huruvida höjd pensionsålder verkligen är den enda lösningen när arbetsmarknaden förändras snabbt av både AI och andra strukturella faktorer.
Den genomsnittliga pensionsåldern i EU väntas öka med omkring två år fram till slutet av 2060-talet. För män stiger den från 64,7 till 66,7 år och för kvinnor från 64,0 till 66,6 år. Men Sverige går betydligt längre än genomsnittet.
Enligt OECD:s rapport ’Pensions at a Glance 2025’ väntas den ordinarie pensionsåldern för personer som började arbeta 2024 uppgå till 70 år, både för män och kvinnor. Det innebär en höjning med omkring fyra år jämfört med dagens nivå och placerar Sverige bland de länder som får Europas högsta pensionsålder.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Bara Danmark väntas hamna högre, med en pensionsålder på hela 74 år, medan Estland når 71 år. Även Italien, Nederländerna och Cypern väntas landa på 70 år.
I andra änden av skalan återfinns Slovenien och Luxemburg, där pensionsåldern enligt nuvarande lagstiftning väntas stanna vid 62 år. För kvinnor inom EU väntas Polen även i framtiden ha den lägsta pensionsåldern, 60 år.
OECD: Höjd pensionsålder stärker pensionssystemen
OECD konstaterar att allt fler länder väljer att höja pensionsåldern för att stärka de offentliga pensionssystemens långsiktiga finansiering.
LÄS ÄVEN: Gröna miljardfiaskon dränerar pensionssystemet – kritik mot AP-fondernas investeringar växer
Organisationen pekar på tre huvudalternativ: höja pensionsåldern, höja pensionsavgifterna eller sänka pensionsnivåerna. Enligt OECD är den första vägen den vanligaste eftersom den kan förbättra de offentliga finanserna utan att pensionerna behöver sänkas.
Sverige sticker redan ut på arbetsmarknaden
Samtidigt finns en viktig skillnad mellan Sverige och många andra OECD-länder. Sverige hör redan i dag till de länder där flest äldre arbetar. OECD lyfter fram Sverige tillsammans med bland annat Danmark, Estland, Island, Japan och Nya Zeeland som länder där sysselsättningen bland personer mellan 55 och 64 år ligger mycket nära den för befolkningen i övriga arbetsför åldrar.
Det innebär att Sverige redan har ett ovanligt högt arbetskraftsdeltagande bland äldre jämfört med stora delar av Europa.
Analys: Åldersdemografin bara en del av bilden
OECD motiverar de stigande pensionsåldrarna främst med en åldrande befolkning, färre barn och en växande andel pensionärer i förhållande till antalet personer i arbetsför ålder. Organisationen bedömer att antalet personer över 65 år per 100 invånare i arbetsför ålder kommer att öka från 33 år 2025 till 52 år 2050 inom OECD.
Men den bilden är inte okontroversiell. Flera ekonomer har pekat på att försörjningsbördan inte enbart avgörs av åldersdemografin. Produktivitetstillväxt, teknisk utveckling, sysselsättningsgrad och hur stor del av befolkningen som faktiskt arbetar spelar också en avgörande roll för de offentliga finanserna.
LÄS ÄVEN: De yrkesgrupperna är äldst vid pensionering
Under 2000-talet har Sverige exempelvis genomgått en betydande åldersdemografisk förändring utan att de farhågor som ofta framfördes i början av seklet – bland annat i den uppmärksammade debatten om det så kallade ”köttberget” – fullt ut har besannats. Högre produktivitet, automatisering och ett ökat arbetskraftsdeltagande bland äldre har bidragit till att dämpa effekterna.
Samtidigt har flera analyser visat att invandringens ekonomiska effekter varierar kraftigt beroende på hur väl nyanlända etablerar sig på arbetsmarknaden. OECD framhåller själv att invandringens påverkan på de offentliga finanserna beror på faktorer som utbildningsnivå, sysselsättning och integration, men hävdar samtidigt att det inte kan beskrivas med ett enkelt nettoresultat, i huvudsak beroende på att det funnits ett motstånd mot att räkna på invandringens kostnader.
AI kan förändra spelplanen
En annan faktor som OECD:s pensionsprognoser bara i begränsad utsträckning tar hänsyn till är den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens. Flera internationella analyser pekar på att AI kan automatisera en stor del av dagens arbetsuppgifter – även inom kvalificerade tjänstemannayrken – samtidigt som tekniken väntas höja produktiviteten och skapa nya arbetsuppgifter.
Hur nettoeffekten blir är fortfarande osäkert. OECD betonar att forskningen hittills inte visar några tydliga tecken på omfattande nettominskningar av sysselsättningen, även om många yrken påverkas av tekniken. McKinsey bedömer samtidigt i kontrast att så mycket som över hälften av Europas nuvarande arbetstimmar i teorin skulle kunna automatiseras med teknik som redan finns tillgänglig.
Det innebär att den arbetsmarknad som dagens 20-åringar möter när de närmar sig pensionsåldern sannolikt kommer att se helt annorlunda ut än den OECD:s modeller bygger på.
Framtiden är inte avgjord
Att pensionsåldern enligt dagens lagstiftning väntas stiga till 70 år innebär inte att utvecklingen är fastslagen. Pensionssystem reformeras regelbundet och påverkas av politiska beslut, ekonomisk utveckling, produktivitet, sysselsättning och den tekniska omvandlingen.
Frågan är därför inte bara hur länge svenskar kan arbeta – utan också hur arbetsmarknaden kommer att se ut när dagens unga närmar sig pensionen.
