Polis besvärad av kritiska frågor om sitt skönmålande av gängvåld – går till attack mot Samnytt

Samtidigt som bombdåden avlöser varandra i bostadsområden väljer Polismyndigheten gång på gång att tona ned faran i sina uttalanden i medier. Poliser framhåller ofta att det inte finns någon anledning till oro och beskriver händelserna som ”isolerade”, trots att gängvåldet fortsätter att breda ut sig över landet. I Mölndal blir Niklas Svensson en symbol för en större kris – nämligen polisens roll som narrativbyggare snarare än sanningsenlig verklighetsförmedlare. När Svensson fick kritiska frågor gick han till angrepp mot fri media och beskrev frågorna som “jättekonstiga”, ifrågasatte om reportern är journalist och ville veta vem som äger tidningen.
– SD? Då förstår jag hur du försöker vinkla det här, sa polismannen.

När handgranater detonerar i svenska bostadsområden är det inte längre en fråga om “upplevd otrygghet”. Det är verklighet. Ändå är polisens officiella kommunikation ofta nedtonad, förminskande och ibland direkt vilseledande.

LÄS ÄVEN: Polischef om korankravaller: “Isolerad händelse”

Ett färskt exempel är Kållered i Mölndals kommun, där två granatattacker nyligen inträffat vid samma adress inom loppet av en månad sommaren 2025. Trots detta menar kommunpolis Niklas Svensson att “Kållered inte är farligt” och att bombdåd inte bör tolkas som tecken på en lokal gängkonflikt.

– Man ska inte tro att just Kållered är farligt för att det här har hänt. För det är det inte, sade Svensson till lokaltidningen efter bombdåden

Enligt Niklas Svensson handlar det om individer i större kriminella nätverk, inte om området i sig när bombdåden och skjutningar avlöser varandra. Med andra ord: inget att oroa sig för. Enligt Svensson skulle nämligen bombdåden “lika väl ha hänt i Örebro eller Malmö”.

Det är inte första gången Niklas Svensson tonar ned oron för gängvåldet som breder ut sig och nu även skakar bostadsområden. I en tidigare intervju med Svenska kyrkan menade han att brottsligheten i Mölndal är lägre än riksgenomsnittet och att mycket av otryggheten bottnar i hur sociala medier förstärker enstaka händelser.

LÄS ÄVEN: Polisens förklaring till otrygghet: “Mörker och sociala medier”

Men vad händer när polisen börjar kommunicera som en PR‑byrå? När tryggheten inte mäts i faktisk säkerhet utan i hur väl medborgarna lyckas anpassa sin oro efter myndigheternas behov av lugn? När bombdåd blir en fråga om narrativ – inte om verkliga risker.

Polisen: Granatattacker? “Inget lokalt problem”

På måndagen kontaktade Samnytt kommunpolis Niklas Svensson för att höra mer om gängvåldet i Kållered och hans uttalanden om att kommuninvånarna inte behöver oroa sig för bombdåden.

LYSSNA: Hela intervjun med polisens “Bagdad-Bob”

Du säger att “man ska inte tro att Kållered är farligt för att det här har hänt” och då menar vi de sista två granatattackerna mot ett flerfamiljshus i området. Hur definierar du själv vad som är ett farligt område – och vid vilken punkt anser du att ett område har passerat gränsen?

LÄS ÄVEN: Tonåringar sköt mot par som kommit hem med matkassar – frun mördades i “felskjutningen”

– Det är ju en väldig skillnad på vad jag säger och vad journalister skriver, och hur man tolkar det. Det som jag har uttryckt är ju att det inte sticker ut att det här skulle vara knutet till Kållered, det här våldet i sig. I det här fallet så var det en individ som hade koppling till Kållered som blev utsatt, men det kunde lika väl ha hänt i Örebro eller Malmö eller Härryda, eller vad det nu må vara. Svensson går vidare:

– Det som är skillnaden idag är att det inte är lokalt, förut, kanske 10-15 år tillbaka var gängen, de här grupperingarna, väldigt lokalt knutna. Det ser vi inte idag, idag är de utspridda, de är allierade i olika nätverk, säljnätverk, vi har våldsyttringar i Spanien som var kopplade till Frölunda. Han fortsätter:

LÄS ÄVEN: Rosengård i lågor efter islamkritik – Polisen: “Isolerad händelse”

– Det som jag är ute efter är att det här lokala…, på ett sätt kan de här sakerna ske varsomhelst, men självklart i vissa områden så är risken högre, om man ser på de här utsatta områdena, där det bor många cylinderpersoner [se illustration nedan] som vi pratar om, som är knutna till olika gäng. Det är lite det jag vill ha fram, de pratar ju mycket om att det skulle finnas något kriminellt Möldalsgäng, men nej, inte i den utsträckningen. Det finns nätverk som har folk som bor i Mölndal, Härryda och Hovås. Men det här är inte knutet till Mölndals kommun.

Ser du en fara i att polisen i sin kommunikation fokuserar mer på att tona ned bilden av våldet – än att erkänna, synliggöra och agera kraftfullt mot det?

– Vi agerar kraftfullt mot det, hela tiden. Vi försöker bara ge en riktig bild, som inte är vinklad.

Hur tänker du när du säger “vinklad”?

– För er del [journalister, reds. anm.], så handlar det ju mycket om att sälja tidningar också, i det här fallet att få folk att läsa. Därför behöver man ha den där första bra rubriken, så att man höjer ögonbrynen. Och det kan bli väldigt snedvridet. Vi jobbar jättemycket hela tiden, vi utvecklar hela tiden, vi går ner i åldrarna, vi jobbar med unga för att minska rekryteringen till de här olika gängen. Han fortsätter:

Förr fokuserade vi mycket på högstadiet, åttonde klass. Nu försöker vi rikta oss mot sjätteklassarnas föräldrar. För det börjar allt tidigare. Tidigare kanske man blev rekryterad när man var femton, numera kan det vara åttaåringar som blir utsatta.

Niklas Svensson, lokalpolis Mölndal, till Mölndalsposten juli 2025

– Vi jobbar med ekonomin. Vi jobbar med samverkan, jag sitter ju nere på kommunen och på polishuset. Hur ska vi öka tryggheten i våra kommuner och våra områden? Det gör vi ju tillsammans och det handlar mycket om att informera – och vi försöker berätta om vad som händer och sker och varför. Sen handlar det ju inte om att försköna eller göra det mindre allvarligt än vad det är, absolut inte.

LÄS ÄVEN: Sju döms för förnedringsrån och arab-terror i Mölndal

I intervjun med Samnytt beskriver Svensson hur barn i 8-årsåldern idag matas med vålds- och drogrelaterat innehåll via internet. Men han förnekar att han skulle ha sagt att barn så unga som åtta år rekryteras till gäng.

Men så här svarade Niklas Svensson på en fråga i Mölndals-Posten för bara några dagar sedan:

“Förr fokuserade vi mycket på högstadiet, åttonde klass. Nu försöker vi rikta oss mot sjätteklassarnas föräldrar. För det börjar allt tidigare. Tidigare kanske man blev rekryterad när man var femton, numera kan det vara åttaåringar som blir utsatta…”

Men när du beskriver hur barn så unga som åtta år rekryteras till gäng – och samtidigt avslutar med att folk “inte ska vara för rädda” – hur förklarar du den motsägelsen?

– Det har jag inte sagt. Jag kan berätta exakt vad jag sade. Jag sade att det som jag kunde när jag var femton år gammal, när det gäller våld, droger och porr och de här bitarna… Ja, det blir man matad med som 8-åring idag, genom internet och sociala medier, och när man är så ung så har man inte den kunskapen att hantera sådan information. Och då blir det väldigt snett, därför måste vi tidigt få föräldrarna att prata med sina ungdomar om de här sakerna.

LÄS ÄVEN: Rikspolischefen besvärad – lägger över ansvaret för gängkriminaliteten på medborgarna

Men du har ju tidigare sagt att sociala medier förstärker bilden av otrygghet. Är det verkligen sociala medier som skapar rädslan, eller är det granatattackerna i sig själva?

– Ja, självklart är det granatattacken… Men jag kan ta ett exempel; för ett antal år sedan, en kille som blev ryckt på sin sportväska. Efter ungefär två veckors tid hör media av sig och undrar hur det går med de tolv rånen som varit i det här området. Då är det ju så att det här har fått ett eget liv på sociala medier, och folk delar och fram och tillbaka, säger Svensson och fortsätter:

– På sociala medier finns det ju ingen kontroll. Det ni skriver är ju kontrollerat, om man ser på media och tidningar. Så är det ju inte på sociala medier, på samma sätt. Och då blir det ju väldigt fel och snedvridet. Och det skrämmer upp väldigt många människor.

Går till attack mot fri media: Vem äger tidningen?

Därefter går polismannen till attack mot Samnytts reporter och ifrågasätter om han “överhuvudtaget är journalist”. Han vill också veta vem som äger tidningen – som om vi befann oss i en auktoritär stat. Det är oklart om Svensson gör liknande utspel mot etablissemangsmedia under intervjuer.

Men om man tittar på våldsutvecklingen i Sverige, där vi idag är ett av de allra våldsammaste länderna i Europa, när det gäller bombdåd, så blir det ju ändå lite konstigt att höra från polisen att det är inget farligt här.

– Det är ingen som har sagt det, det är du som vill ha det till det. Vem representerar du, vad är det för tidskrift du håller på med?

LÄS ÄVEN: Brå: Sverige dödligaste landet i Europa på grund av gängkriminaliteten

Vi har ju läst det du har sagt.

– Nej, du har läst vad journalister har skrivit att jag har sagt. Det är en stor skillnad, ska jag säga dig.

Är du överhuvudtaget journalist? De här frågorna är ju jättekonstiga.

Niklas Svensson, kommunpolis

Vi såg en filmad intervju, där du pratar helt öppet.

– Vem skriver du för?

Jag skriver för Samnytt.

– Vem ägs ni av?

Samnytt ägs av Kent Ekeroth.

– SD? Då förstår jag hur du försöker vinkla det här.

LÄS ÄVEN: Nadim Ghazale har SD-hatisk tavla i polishuset

Samnytt försöker därefter gå vidare i intervjun, men polismannen är märkbart irriterad. Niklas Svensson är så pass besvärad av de kritiska frågorna att han ifrågasätter om Samnytts reporter ens är journalist och beskriver frågorna som “jättekonstiga”.

Jag försöker inte vinkla någonting, jag vill bara höra vad du säger. Du berömmer fastighetsägaren Victoriahem för att de snabbt “snyggade upp” skadorna efter den senaste granatattacken. Tror du att invånare känner sig tryggare för att porten målats om, snarare än att förövarna gripits eller våldet upphört?

– Är du överhuvudtaget journalist? De här frågorna är ju jättekonstiga.

– Men det kan jag ju säga rent erfarenhetsmässigt, att när vi har haft alla våra sprängningar och skjutningar och allting, och det som de boende hela tiden har uttryckt att de har varit irriterade för, är att det tar så lång tid innan de rättar upp det igen. Och det är det, som enligt dem, har skapat trygghet i deras område, att man snabbt får undan, och det är det vi pratar med fastighetsägarna om.

LÄS ÄVEN: Vänsteraktivister tvångsutbildar poliser – polischef vägrar svara

Men det låter ju som att man försöker sopa bort problemet?

Då hånskrattar Niklas Svensson under intervjun.

– Du vet ju inte vad du pratar om. Sopa bort problemet? Ska det stå kvar uppbrunna bilar och sådana här saker? Alla vet ju att det har hänt.

När Samnytt därefter försöker förtydliga frågan, avbryter Svensson med orden:

– Nu får det räcka, och slänger därefter på luren.

Lyssna på hela intervjun

Vill du lyssna på hela intervjun med Niklas Svensson? Bli då Plus-prenumerant och stöd Samnytt. Just nu har vi dessutom halva priset på prenumerationer för 6 och 12 månader.

KLICKA HÄR FÖR ATT LYSSNA PÅ HELA INTERVJUN!

Priset för att tala klarspråk: Fallet Springare

Detta är inte ett isolerat fenomen. I samband med bombdådsvågen i början av 2024 höll Polismyndigheten flera presskonferenser där man betonade att attackerna “ofta har ekonomiska motiv” och var riktade mot företag. Det fanns en tydlig strävan att avdramatisera händelserna som hot mot allmänheten – trots att bomber exploderade i trapphus, på gårdar och utanför bostäder. Inte sällan utan att någon gripits.

I andra fall har lokala polischefer upprepat att “det finns ingen ökad risk för allmänheten”, även i områden där flera skjutningar eller bombdåd inträffat inom loppet av veckor. Strategin verkar vara att hålla nere oron – snarare än att tala klarspråk om läget.

Det finns dock undantag. Poliser som valt att tala öppet om våldsutvecklingen har ibland fått betala ett högt pris. Ett tydligt exempel är Örebropolisen Peter Springare, som 2017 publicerade ett uppmärksammat Facebookinlägg om kopplingen mellan migration och grov brottslighet.

LÄS ÄVEN: Polisen köper ut Peter Springare

Han anmäldes för hets mot folkgrupp, granskades internt, frystes ut av kollegor och förlorade karriärmöjligheter – trots att ärendena lades ner.

Så vad säger det om svensk polis? När tur blivit ett bärande inslag i trygghetsarbetet. När det viktiga är att snabbt snygga till efter ett bombdåd, snarare än att besvara människors frågor om varför det skedde – och hur det kunde förhindras. Och när den som talar klarspråk blir föremål för utredning, medan den som mörkar går fri.

Den som söker ansvar får möta en leende PR-maskin, eller någon som slänger på luren, inte en statlig garant för säkerhet. Och medan bombdåd fortsätter – inte bara i Kållered – fortsätter också budskapet att inget är fel, allt är under kontroll. Det är bara du som känner fel.

Gillar du den här artikeln?

Om du uppskattar Samnytts journalistik och vill att vi ska överleva bli då gärna prenumerant!

• JUST NU: Halva priset på prenumeration – klicka här.
• Den som vill stötta genom Swish kan skicka valfri donation till: 123 083 3350 
• Vill du hellre donera på andra sätt finns mer information om det här

LYSSNA: Hela intervjun med polisens “Bagdad-Bob”