Iran är sedan slutet av december 2025 skakat av omfattande protester som vuxit snabbt från ekonomiska krav till en bredare politisk kritik mot regimens styre. Protesterna började i Teherans basarområden när handelsmän stängde sina butiker i protest mot en kollapsande ekonomi och kraftigt fallande valuta, och har sedan spridit sig till flera provinser och samhällsgrupper över landet.
Protestvågorna utlöste efter att den iranska rialen tappade rekordmycket i värde gentemot amerikanska dollarn i slutet av december 2025, vilket förstärkt inflationen och drivit upp priser på mat och basvaror. Den ekonomiska situationen, med redan hög inflation och svag valuta, gjorde att många småföretagare och basarhandlare valde att slå igen sina butiker den 28 december, vilket blev startskottet för de nuvarande protesterna.
Initialt handlade demonstrationerna om ekonomiska krav, såsom att stabilisera valutakursen, sänka priser och mildra konsekvenserna av inflationen, men de har snabbt breddats både geografiskt och politiskt.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Senaste utvecklingen
Under de senaste dagarna har protesterna fortsatt att sprida sig över stora delar av Iran, med sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor i många städer. Händelserna har rapporterats som de mest omfattande protesterna sedan 2022, både till antalet deltagare och till antalet berörda regioner.
Minst 10 personer har dödats i samband med protesterna, enligt rapporter från både rättighetsgrupper och nyhetsbyråer, och över hundra personer har gripits i flera provinser. Samtidigt har protesterna spritt sig till fler än 100 platser i minst 22 av Irans 31 provinser.
Säkerhetsstyrkor har använt tårgas och ibland skarp ammunition för att försöka skingra demonstranter, samtidigt som protesterande ropar slogans som kritiserar landets system och ledarskap.
En viral bild och video av en ensam demonstrant som blockerar säkerhetsstyrkorna i Teheran jämförs nu med den ikoniska ”Tank Man”-bilden från Kina, vilket har blivit en symbol för motståndet i de sociala medierna.
Internationella reaktioner
Internationellt har protesterna också fått reaktioner: USA:s president Donald Trump har varnat för att USA är “locked and loaded” för att skydda demonstranter om de attackeras, medan iranska tjänstemän anklagat USA för inblandning i landets interna angelägenheter.
Iraniska myndigheter har samtidigt uttryckt att de är villiga att föra dialog med protestledare och har gjort förändringar i ekonomisk ledning, inklusive utnämningen av en ny chef för centralbanken i ett försök att lugna marknaden.
Analytiker beskriver de pågående protesterna som ett uttryck för djupare och mer långvariga systemproblem i Iran, snarare än enbart en spontan reaktion på valutans fall. Enligt flera bedömare är det anmärkningsvärt att missnöjet nu omfattar betydligt fler samhällsgrupper än tidigare, där inte bara basarhandlare och småföretagare deltar, utan även universitetsstudenter och andra delar av medelklassen. Det breda deltagandet ses som ett tecken på att frustrationen är djupt rotad i samhället och inte begränsad till en enskild sektor, enligt analyser som sammanfattats av Omni.
Samtidigt framhåller flera analytiker att protesterna saknar en tydlig ledargestalt eller samlad oppositionell front. Till skillnad från vissa tidigare protestvågor finns det i dagsläget ingen enskild person eller organisation som tydligt leder rörelsen. Enligt bedömare som citeras av The Jerusalem Post gör detta ett snabbt regimskifte mindre sannolikt, men det innebär också att rörelsen är svårare för myndigheterna att slå ner genom att gripa eller neutralisera enskilda ledare.
