Tyska myndigheter som ansvarar för medietillsyn arbetar med ett nytt regelverk som kan ge statligt utvalda nyhetsmedier en fördel i sociala mediers algoritmer.
Enligt uppgifter diskuteras ett system där vissa medier klassas som särskilt trovärdiga, vilket skulle kunna leda till att deras innehåll visas oftare för användarna på plattformar som X, Facebook, Instagram och TikTok. Planerna ingår i arbetet med ett nytt digitalt medieavtal mellan de tyska delstaterna.
Thorsten Schmiege, som leder Bayerns medietillsyn och även står i spetsen för de regionala medieorganen i landet, har sagt att ett första lagförslag väntas presenteras under sommaren. Målet uppges vara att lyfta fram information som anses pålitlig i användarnas flöden.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Det läckta underlaget beskriver hur processen skulle fungera i praktiken. Först ska medieföretag kunna få en särskild status som samhällsviktiga aktörer. Beslutet ska fattas av ZAK, en kommission där cheferna för Tysklands 14 regionala medietillsynsmyndigheter ingår.
LÄS ÄVEN: Valet: Statsmedia mobiliserar – snyftreportagen kommer allt tätare
Kritiker pekar samtidigt på att dessa personer utses genom råd och organ som i flera fall är kopplade till delstatsparlamenten. Därför menar man att politiken indirekt får inflytande över vilka medier som anses tillförlitliga.
När ett mediehus väl fått godkänd status ska även enskilda artiklar och videor kunna märkas som innehåll i allmänhetens intresse. Plattformarna kan då bli skyldiga att ge detta material större synlighet genom förändringar i sina rekommendationssystem. I dokumentet nämns även möjligheten att införa någon form av kvot för hur mycket sådant innehåll som måste prioriteras i användarnas flöden.
Alternativmedia motarbetas
Förslaget motiveras bland annat med en oro över att sociala medier i dag ofta premierar material som uppfattas som polariserande, vilseledande eller utformat främst för att skapa uppmärksamhet. Samtidigt har kritiker reagerat på att samma myndighetsstruktur både skulle definiera vad som räknas som desinformation och avgöra vilka nyhetskällor som ska gynnas.
Liknande system finns redan i begränsad form. Sedan 2025 har medier med speciell status fått bättre placeringar i vissa appbutiker och smart-tv-tjänster, där bland annat public service-kanalerna ARD och ZDF prioriterats högt. Det nya förslaget skulle innebära att samma princip flyttas över till sociala medier.
De regionala medietillsynsmyndigheterna har tidigare hamnat i konflikt med alternativa och mindre etablerade medier. Den Berlin-Brandenburg-baserade tillsynsmyndigheten använde exempelvis medielagstiftning för att ingripa mot den högerorienterade sajten Nius efter en publicering om migrantfrågor.
Formella varningar
Journalisten Alexander Wallasch uppges också ha fått krav på att radera flera artiklar och genomföra en genomgång av sitt publicerade material. Sedan 2020 ska tyska myndigheter ha skickat ut ett stort antal formella varningar till nätpublikationer, där mindre oberoende aktörer ofta varit föremål för granskningarna.
Motståndare till förslaget varnar för att systemet kan skapa ett klimat där redaktioner börjar anpassa sin rapportering efter myndigheternas förväntningar för att undvika att förlora synlighet på stora plattformar.
Även om de tyska medietillsynsorganen beskriver sig som självständiga från staten menar kritiker att kopplingen till politiskt tillsatta organ gör frågan känslig. Om lagförslaget går igenom kan myndigheternas bedömningar få direkt påverkan på vilket innehåll som når användarna i sociala medier.
LÄS ÄVEN: 101 miljarder till statsmedia de kommande tio åren
