Sverigedemokraternas toppolitiker Tobias Andersson, som till vardags är ordförande i riksdagens näringsutskott, har öppnat upp om spelet bakom Sveriges intåg i Nato och den plötsliga omsvängning som partiet gjorde i frågan. Detta utan någon folkomröstning och han beskriver att det handlade om en röd linje. Enligt Andersson var ett Natomedlemskap ett krav från de borgerliga partierna för att ett samarbete om att styra Sverige skulle vara möjligt.
Det var i en intervju tidigare i veckan som SD-toppen, som även sitter i partistyrelsen, fick frågan av Riks chefredaktör Jacob Hagnell om huruvida partiet har tonat ned vissa nationalistiska delar och accepterat andra för att kunna bli en del av ett samarbete med de liberala högerpartierna.
Hagnell beskrev en bild där populära politiska ämnen att diskutera på sociala medier inom den politiska högern ofta kretsar kring frågor som EU, Nato, relationen mellan Israel och Palestina samt diskussionen om att fokus bör riktas mot Sverige snarare än konflikter i ”långbortistan”.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
– Där börjar det bli en gruppering som ganska tydligt manar till en mer nationalistisk princip, där man har en idé till hur man gynnar svenska intressen först och främst, inte att man tar ställning till konflikter långbortistan eller ovillkorligen ger det.
LÄS ÄVEN: MSB i propagandaoffensiv – ska lära svenskarna älska Nato
Hagnell frågade om det finns någon självkritik i ämnet.
– Ser du något utrymme för självkritik här att man har släppt på en del nationalistiska principer och köpt en del av det här programpaketet för att bli mer en del av ett samarbete med borgerligheten, frågade han och fortsatte utveckla frågan:
– Synen på EU, synen på Nato, Israel-Palestina-konflikten, ni är ju troligen det mest pro-israeliska partiet i riksdagen i dagsläget. Ser du något utrymme där att man måste försöka navigera och hitta en tydligare klar bild att det är här sverigedemokratisk utrikespolitik?
Därefter svarade Tobias Andersson utförligt på frågan och framhöll bland annat att det knappast vore särskilt nationalistiskt att enbart hänga upp sig på utrikespolitiken.
SD-toppen tydliggjorde samtidigt att partiet tidigare förespråkade en folkomröstning frågan om Nato, men att opinionsmätningar som visade ett stöd på omkring 80 procent för ett Natomedlemskap förändrade förutsättningarna och påverkade partiets hållning i frågan.
Nato-inträde för att få styra
Men det avgörande var att övriga Tidöpartier helt enkelt krävde ett Nato-medlemskap för att möjliggöra samarbetet.
– Det var ett tydligt krav från de andra partierna som vi samarbetar med att om vi är emot Nato, eller driver att vi ska lämna EU eller är pro-ryska eller vad det nu är för röda linjer som de har gentemot oss så kommer vi inte kunna styra Sverige tillsammans.
– Så det går ju också att argumentera att vi accepterade ett Nato-medlemskap när folket ville det, möjliggjorde också för oss att vara med och påverka politiken i Sverige. Så det hade ju inte varit så nationalistiskt att hänga upp sig på utrikespolitiska frågor och därför underminera sina egna chanser att påverka nationell politik.
LÄS ÄVEN: Är Nato en försvarsallians efter regimskiften i Libyen och Irak? Så svarar Rutte
SD-toppen upprepar därefter att partiets förändrade eller nyanserade hållning i vissa enskilda utrikespolitiska frågor var en grundförutsättning för att SD skulle kunna vara en del av det politiska styret i Sverige under dessa år och därmed, som han själv uttrycker det, att göra Sverige friare, tryggare och minska den asylrelaterade invandringen sedan 1980.
– Det hade varit konstigt om vi hade sagt nej till att göra Sverige tryggare, friare och minska invandring för att vårt motstånd mot Nato skulle väga tyngre än de reella politiska effekter vi kunde få gehör för i Sverige.
Partikollegor för fokuserade utrikes
Vidare är Anderssons uppfattning att väljarna i Sverige inte bryr sig så mycket om utrikespolitik som media tror.
– Alltså, vi har demonstrationer om Palestina-Israel, absolut, vi har demonstrationer om Ukraina, absolut, men det där är ju någonstans självförverkligande i den benämningen att om du lever i ett otryggt område, om du inte har råd att betala hyra eller mat, då är det inte så viktigt vad som händer i Mellanöstern eller östra Europa eller var vi nu tittar.
Han har en viss kritik mot att partikollegor som under den här mandatperioden har ägnat alltför stort fokus åt utländska konflikter.
– Jag tycker utrikespolitik har fått för mycket fokus i valdebatten och även från vissa partikollegor som har lagt kanske mer energi än rimligt på utrikespolitik. Det intresserar mig inte så mycket, jag är svensk politiker, jag sitter i Sveriges riksdag och bryr mig om Sverige och det svenska folket.
Se hela intervjun här, där Andersson även kommenterar utdelningen av medborgarskap samt andra partier som AFS och Örebropartiet.
