Magyar river upp Orbáns barnskyddslagar – för att få hem EU-miljarder

Ungerns nye premiärminister Péter Magyar river upp centrala delar av den lagstiftning som Viktor Orbáns regering införde för att skydda minderåriga från sexuellt innehåll och påverkan i frågor om könsidentitet och sexuell läggning. Beslutet välkomnas av EU-kommissionen och hbtqi+-organisationer men möter motstånd från den konservativa oppositionen. Bakom kursändringen finns också starka ekonomiska intressen. Kort efter parlamentets beslut meddelades att EU frigör 4,2 miljarder euro i tidigare frysta bidrag till Ungern. Samtidigt finns frågetecken kring hur stort folkligt stöd Magyar har för just denna del av sin politik.

Det ungerska parlamentet röstade på tisdagen för att avskaffa flera centrala bestämmelser i den barnskyddslag som antogs 2021 under Viktor Orbáns regeringstid. Med röstsiffrorna 139 mot 51 godkändes lagändringarna, som innebär att tidigare begränsningar av hur homosexualitet och könsbyte får skildras eller främjas i material riktat till minderåriga tas bort.

Beslutet är en av de tydligaste förändringarna hittills sedan Péter Magyar och hans parti Tisza vann parlamentsvalet i april och därmed avslutade Orbáns 16 år långa regeringsinnehav.

Magyars parti har en egen tvåtredjedelsmajoritet i parlamentet och kunde därför genomföra förändringarna utan stöd från oppositionen. Orbáns parti Fidesz och dess kristdemokratiska samarbetsparti KDNP röstade emot.

Föräldrarna skulle bestämma – inte skolan

Den ursprungliga lagstiftningen från 2021 hade två huvudsakliga syften enligt Orbánregeringen – att skärpa kampen mot pedofili och sexuella övergrepp mot barn samt att begränsa minderårigas exponering för sexuellt innehåll och påverkan i frågor om sexuell läggning och könsidentitet.

LÄS ÄVEN: EU-pampen slår fast att Ungern är befriat: ”Gator fyllda av glädje och stolthet”

Lagen innebar bland annat restriktioner för skolundervisning, medier och annat material som kunde nå barn under 18 år. Böcker med vissa hbtqi+-relaterade teman omfattades av särskilda försäljningsrestriktioner. Skolor begränsades i möjligheten att använda undervisningsmaterial som ansågs främja homosexualitet eller könsbyte.

För Orbán och hans regering handlade lagstiftningen framför allt om föräldrarnas rätt att bestämma över sina barns uppfostran och sexualundervisning. I juni 2021 försvarade Orbán lagen i ett offentligt uttalande där han framhöll att sexualundervisning i skolorna inte skulle stå i konflikt med föräldrarnas vilja.

Undervisningen skulle enligt honom vara ett komplement till föräldrarnas egen fostran, med tydligt definierat innehåll och krav på föräldrarnas samtycke. Orbán betonade samtidigt att vuxna människor själva måste få bestämma hur de vill leva sina liv och att lagstiftningen inte var avsedd att reglera vuxnas privata relationer.

LÄS ÄVEN: EU-pampens invandringsplaner för Ungern: ”Vi kommer arbeta mycket nära”

Regeringens dåvarande talesperson för internationella frågor, Zoltán Kovács, utvecklade resonemanget i en debattartikel i Euronews. Han argumenterade för att barn behöver skyddas från innehåll som de ännu inte är mogna att hantera och att frågor om sexualitet och könsidentitet därför måste introduceras vid en lämplig ålder. Enligt regeringen var det nödvändigt för att värna barns psykiska och emotionella utveckling.

Kritikerna menade dock att lagen gick betydligt längre än att skydda barn från pornografi eller annat explicit sexuellt material. Genom att särskilt begränsa skildringar av homosexualitet och könsbyte riskerade den enligt kritikerna att stigmatisera homosexuella och transpersoner, även när innehållet var sakligt och åldersanpassat.

Miljontals ungrare stödde den restriktiva linjen

Att Orbáns lagstiftning hade ett betydande folkligt stöd framgår av den folkomröstning som genomfördes i april 2022, samtidigt med parlamentsvalet. Väljarna fick ta ställning till fyra frågor som bland annat gällde sexualundervisning utan föräldrarnas samtycke, främjande av könsbytesbehandlingar för minderåriga och barns tillgång till visst sexuellt medieinnehåll.

Resultatet visade ett överväldigande stöd för den restriktiva linje som Orbán förespråkade. På frågan om skolor skulle få undervisa minderåriga om olika sexuella läggningar utan föräldrarnas samtycke svarade drygt 92 procent av dem som avgav giltiga röster nej. Det motsvarade omkring 3,6 miljoner väljare. På frågan om främjande av könsbytesbehandlingar för minderåriga var motståndet ännu större, närmare 96 procent av de giltiga rösterna.

LÄS ÄVEN: EU-pampen har tyglat Ungern – nu regnar bidragsmiljarder: “Mångfald är vår styrka”

Folkomröstningen blev dock inte juridiskt giltig eftersom färre än hälften av de röstberättigade avgav giltiga röster på respektive fråga. En omfattande kampanj från lagstiftningens motståndare uppmanade dessutom väljare att sabotera omröstningen genom att lämna ogiltiga röster.

Resultatet kan därför inte med absolut säkerhet tolkas som att över 90 procent av hela befolkningen stödde lagstiftningen. Frågorna var också formulerade utifrån den dåvarande regeringens prioriteringar och motsvarade inte en direkt omröstning om lagens samtliga bestämmelser.

Men det visar att flera miljoner ungrare och eventuellt en majoritet av befolkningen ställde sig bakom de barnskyddsprinciper som Orbán drev. Det är också mot denna bakgrund som den nya regeringens beslut kan bli politiskt känsligt.

LÄS ÄVEN: Norsk public service kritiserar pressfriheten i Magyars Ungern

Magyar vann visserligen en tydlig seger i vårens parlamentsval, men valrörelsen dominerades av andra frågor, framför allt korruption, ekonomisk utveckling och kritik mot hur Orbán styrt landet. Magyar undvek i stor utsträckning att profilera sig i frågor om homosexuellas och transpersoners rättigheter.

Det finns därför ingen självklar grund för att likställa hans allmänna valframgång med ett folkligt mandat att avskaffa just dessa delar av barnskyddslagstiftningen.

EU:s krav och miljarderna i frysta bidrag

En central förklaring till kursändringen är Ungerns relation till EU. Under Orbáns regeringstid hamnade landet i återkommande konflikter med Bryssel om bland annat rättsstatens principer, domstolarnas oberoende, korruption och hbtqi+-personers rättigheter.

EU har under flera år hållit inne omfattande ekonomiska bidrag till Ungern i utpressningssyfte att tvinga landet att ändra sin politik. Barnskyddslagen från 2021 blev en särskilt uppmärksammad konfliktfråga.

EU-kommissionen ansåg att bestämmelserna stred mot unionsrätten, och i april i år slog EU-domstolen fast att lagstiftningen innebar allvarliga överträdelser av EU:s grundläggande värden. Magyars regering har därefter arbetat med att ändra flera av de lagar som föranlett konflikterna.

Det ekonomiska sambandet blev särskilt tydligt efter tisdagens omröstning. Bara minuter efter parlamentets beslut meddelade Budapest att EU gått med på att frigöra 4,2 miljarder euro i tidigare frysta medel. Det motsvarar omkring 45 miljarder svenska kronor.

EU-kommissionen hade redan föregående månad konstaterat att den nya ungerska regeringen vidtagit åtgärder mot flera brister i rättsstaten som påverkat EU:s budget. Kommissionen hade också uppmanat medlemsländerna att frigöra pengarna och åter öppna för Ungerns deltagande i forskningsprogrammet Horizon Europe och studentutbytesprogrammet Erasmus+.

Samtliga dessa pengar har inte hållits inne enbart på grund av barnskyddslagen. Konflikten om EU-medlen omfattar ett betydligt bredare spektrum av frågor där Ungerns konservativa politik krockat med EU-kommissionens mer vänsterliberala värderingar.

Men för Magyar är de ekonomiska incitamenten betydande. Ungern har länge varit en stor nettomottagare av EU-stöd, och de frysta bidragen har inneburit en stor påfrestning för landets ekonomi. Att återställa relationerna till Bryssel och få tillgång till pengarna är därför en viktig del av den nya regeringens politiska och ekonomiska projekt.

Konservativ bakgrund – men ny politisk kurs

Péter Magyar har själv en bakgrund inom Orbáns konservativa politiska miljö. Han var tidigare knuten till Fidesz och den politiska maktapparat som han senare kom att utmana.

Brytningen med Orbán handlade framför allt om kritik mot korruption, maktmissbruk och det politiska system som vuxit fram under Fidesz långa regeringsinnehav. Magyar har inte profilerat sig som någon traditionell vänsterliberal politiker.

Han har fortsatt att inta konservativa positioner i flera frågor, däribland invandringen. Det gör det svårt att entydigt tolka regeringens omsvängning i barnskyddsfrågan som resultatet av en genomgripande ideologisk förändring. Den kan lika gärna, åtminstone delvis, tolkas som en politisk och ekonomisk anpassning och eftergift till EU:s krav.

LÄS ÄVEN: Brittisk tidning: ”Den auktoritära liberalismen på frammarsch i Ungern”

Magyar själv har varit försiktig med att beskriva förändringarna som ett ideologiskt ställningstagande för hbtqi+-rörelsen. Inför omröstningen framhöll han i stället att syftet var att stärka skyddet för barn oavsett sexuell läggning. I en intervju med den finländska tidningen Helsingin Sanomat betonade han också att frågorna är känsliga och att han som premiärminister måste företräda alla ungrare.

Det är en försiktighet som kan spegla att Tiszas väljare inte nödvändigtvis delar samma uppfattning i kultur- och värderingsfrågor, trots att de enats bakom Magyar i opposition mot Orbán.

Fidesz: Barnskyddet försvagas av EU-trycket

Den konservativa oppositionen anklagar regeringen för att ge efter för påtryckningar från Bryssel. Fidesz menar att förändringarna urholkar den ursprungliga lagens skydd för minderåriga.

Även det kristdemokratiska KDNP har riktat skarp kritik mot beslutet. I ett uttalande på partiets webbplats framhåller kristdemokraterna att det inte finns någon plats för främjande av hbtqi+-innehåll i skolor eller medier. Oppositionens invändning handlar inte om vuxnas rätt att leva i samkönade relationer, utan om vilket innehåll barn ska exponeras för och vem som ska ha rätt att fatta beslut om deras sexualundervisning.

Det är samtidigt en gränsdragning som den nu delvis upprivna lagens kritiker ifrågasätter. De menar att det är stor skillnad mellan att skydda barn från pornografiskt material och att hindra dem från att ta del av saklig information om att människor kan ha olika sexuella läggningar och könsidentiteter. Enligt kritikerna innebar den tidigare lagstiftningen att även sådant material kunde omfattas av restriktionerna.

Skyddet mot pornografi och våld blir kvar

Den nya lagstiftningen innebär inte att Ungern helt avskaffar begränsningar av sexuellt innehåll för minderåriga. Förbuden mot pornografiskt och våldsamt material riktat till barn blir kvar.

Däremot tas de särskilda restriktionerna mot skildringar och främjande av homosexualitet och könsbyte bort. I stället införs en mer allmänt formulerad bestämmelse om att minderåriga ska skyddas från innehåll som allvarligt kan skada deras fysiska, intellektuella, känslomässiga eller moraliska utveckling.

Szilvia Gyurkó, statssekreterare vid ministeriet för sociala frågor och familjefrågor, förklarar att regeringen vill komma bort från en ordning där barnskydd kopplas till sexuell läggning eller könsidentitet. Enligt henne ska utgångspunkten i stället vara vad som faktiskt är skadligt för barn.

LÄS ÄVEN: Efter EU-kraven: Ungern får HBTQI-aktivist som minister

Hbtqi+-aktivistiska organisationer välkomnar föga förvånande förändringen. Tamás Dombos från organisationen Háttér Society beskriver beslutet som ett viktigt steg framåt, men anser samtidigt att regeringen behöver gå betydligt längre. Han pekar bland annat på kvarvarande begränsningar för samkönade pars möjligheter att adoptera och transpersoners möjligheter att ändra juridiskt kön.

Även vänsterliberala Human Rights Watch har framhållit att andra bestämmelser som organisationen betraktar som diskriminerande fortfarande finns kvar. Det gäller bland annat skrivningar i grundlagen och regler som tidigare använts för att begränsa Pride-evenemang.

Fortsatt konflikt om barn, föräldrar och statens ansvar

Den ungerska kursändringen illustrerar en större värderingskonflikt inom EU. För Orbán och hans anhängare har utgångspunkten varit att föräldrar ska ha det avgörande inflytandet över sina barns sexuella fostran och att staten ska kunna begränsa ideologisk påverkan på minderåriga.

För lagstiftningens motståndare har samma bestämmelser inneburit en otillåten begränsning av yttrandefriheten och homosexuellas och transpersoners rättigheter. Magyar försöker nu förena ett fortsatt uttalat barnskydd med de krav som EU ställer på likabehandling och grundläggande rättigheter.

LÄS ÄVEN: EU: Ungern måste ge upp Orbán-politik – kräver 27 förändringar för att släppa frysta miljarder

Samtidigt har hans regering ett starkt ekonomiskt intresse av att undanröja de konflikter med Bryssel som hindrat Ungern från att få tillgång till miljardbelopp i EU-stöd. Den avgörande politiska frågan är om den nya regeringen också har en majoritet av det ungerska folket bakom sig när det gäller just denna förändring.

Valet i april gav Magyar ett tydligt mandat att styra landet och förändra den politiska kursen. Men eftersom barnskyddslagstiftningen inte var någon framträdande valfråga, samtidigt som miljontals väljare tidigare uttryckt stöd för Orbáns restriktiva linje, är det ännu oklart hur ungrarna ställer sig till att delar av den nu avskaffas. Det återstår att se om frågan återigen blir en politisk stridsfråga mellan Ungerns konservativa läger och den nya regeringen.

LÄS ÄVEN: Elon Musk när Soros firar Orbáns fall: ”Soros har tagit över Ungern”