Det amerikanska AI-gruvbolaget KoBold Metals och dess samarbetspartner har på kort tid skaffat undersökningstillstånd över omkring 5 300 kvadratkilometer svensk mark, cirka en procent av landets yta. Det är mer än någon annan aktör och nästan dubbelt så mycket som Boliden. Bland ägarna finns Sam Altman, Bill Gates, Jeff Bezos och Mark Zuckerberg.

Tillstånden breder ut sig runt Bolidens gruvor Aitik i Norrbotten och Garpenberg i Bergslagen, det visar en kartläggning från Affärsvärlden. De två gruvorna stod förra året för mer än hälften av vinsten från Bolidens gruvor, och Garpenberg ensamt för drygt 40 procent av koncernens rörelseresultat.

KoBold grundades i Kalifornien 2018 och vill hitta koppar, kobolt, nickel och litium genom att stora mängder information från gamla geologiska kartor, borrprover, forskningsrapporter och satellitbilder används. Detta analyseras sedan sedan med AI för att identifiera områden där värdefulla mineralfyndigheter kan finnas.

Bland investerarna finns också Marc Andreessen, Ray Dalio, Richard Branson, Michael Bloomberg samt Mitsubishi, BHP och Equinor. Bolaget värderas i dag till nära 30 miljarder kronor.

Ansökte samma dag som Boliden

Bakom en stor del av de svenska tillstånden står den kanadensiske geologen Francis MacDonald, vars bolag Lithologic Opportunities tog KoBold till Sverige. KoBold betalar prospekteringen och får rättigheter i projekten, medan MacDonalds bolag får kontant betalning och behåller en royalty.

Vid Nautanen nära Aitik lämnade KoBold in en egen ansökan samma dag som Bolidens tillstånd löpte ut och gruvjätten tänkte söka ett nytt. En högt uppsatt person i branschen kallar agerandet aggressivt och olämpligt. Bolidens befintliga gruvor hotas inte, och reserverna räcker enligt bolaget i 23 år till. Men malm hittas ofta nära gamla gruvor, och en ny fyndighet inom KoBolds områden kan hamna hos amerikanerna i stället.

KoBolds talesperson Justin Hamilton säger att Sverige lockar med bra berggrund och god samhällsstyrning, och att bolaget investerar mer om tesen håller. Verksamheten är ännu i ett tidigt skede.

AI-succén ifrågasätts

Boliden tar det med ro. Prospekteringschefen Jon Keisu-Lundh säger att konkurrens om samma mark förekommer då och då, och att de AI-bolag som försökt sälja sin teknik till Boliden oftast pekat ut områden som redan är kända.

Även KoBolds stora fynd, kopparprojektet Mingomba i Zambia, har ifrågasatts. Koppar hittades där redan 1979, och kritiker menar att bolaget förlängt kända malmkroppar snarare än gjort en AI-upptäckt. KoBold invänder att tekniken spelat en nyckelroll i samtliga projekt. MacDonald medger själv att hans fältarbete bygger på jordprover tagna för hand, och att KoBolds verkliga styrka är att bolaget är berett att lägga stora pengar på prospektering.

De amerikanska miljardärernas intresse för Sverige kommer samtidigt som tillgången till kritiska metaller blivit en allt viktigare ekonomisk och säkerhetspolitisk fråga.

Bland annat Kina har en dominerande ställning inom flera delar av den internationella produktionen och förädlingen av metaller som används i modern industri. För västvärlden innebär beroendet en sårbarhet vid handelskonflikter eller andra internationella kriser.

EU har därför beslutat att öka den egna produktionen av strategiska råvaror. Enligt EU:s råvaruförordning är riktmärket att unionen senast 2030 ska kunna utvinna minst tio procent av sitt årliga behov, förädla minst 40 procent och återvinna minst 25 procent.

Detta gäller om din mark berörs

Ett undersökningstillstånd enligt minerallagen kan beviljas oavsett vem som äger marken och ger ensamrätt att leta mineral i området, även gentemot markägaren. Tillståndet gäller i regel i tre år och kan enligt Bergsstaten förlängas till som längst 15 år.

Tillståndet ger ingen rätt att börja gräva direkt. Prospektören måste först delge berörda markägare en arbetsplan, och markägaren har tre veckor på sig att invända. Blir parterna inte överens prövar bergmästaren saken. Skador och intrång ska ersättas, och prospektören måste ställa en ekonomisk säkerhet för det, enligt SGU.

Blir det gruva betalar bolaget en mineralersättning på två promille av värdet av den malm som bryts. Tre fjärdedelar går till fastighetsägarna inom koncessionsområdet och en fjärdedel till staten. För varje miljon kronor i sådant mineralvärde motsvarar den ordinarie mineralersättningen alltså 2 000 kronor, varav 1 500 kronor går till markägarna och 500 kronor till staten. Detta är skilt från eventuell ersättning för skador och markintrång.

Vilka tillstånd som gäller var går att se i Bergsstatens kartvisare Mineralrättigheter.