Italien har hamnat på kollisionskurs med både EU-kommissionen och den tyska regeringen efter att ha vägrat ta emot migranter som Tyskland vill skicka tillbaka enligt EU:s nya gemensamma asylsystem. Sedan reglerna började gälla den 12 juni har den italienska regeringen avslagit samtliga tolv formella begäranden om återtagande från Tyskland.
Enligt EU-kommissionens första utvärdering av det nya systemet har Italien ännu inte genomfört de överföringar som reglerna kräver. Kommissionen konstaterar att landet har gjort förberedelser för det nya regelverket men att konkreta åtgärder krävs för att överföringarna ska kunna genomföras i praktiken.
Den tyska inrikesministern Alexander Dobrindt uppgav så sent som i slutet av 2025 att han hade nått en överenskommelse med både Italien och Grekland om att dessa länder skulle ta tillbaka migranter som först anlänt dit innan de rest vidare till Tyskland. Italiens agerande tyder dock på att någon sådan överenskommelse inte omsätts i praktiken.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Europa håller på att byta befolkning – men politikerna talar fortfarande om integration
Sedan premiärminister Giorgia Meloni tillträdde hösten 2022 har hennes regering gjort en kraftigt minskad illegal invandring till en av sina viktigaste politiska prioriteringar. Regeringen har kombinerat ett närmare samarbete med nordafrikanska länder, hårdare åtgärder mot människosmugglare, skärpt kontroll av Medelhavet och en mer restriktiv hållning gentemot räddningsfartyg som drivs av frivilligorganisationer.
Meloni har samtidigt drivit linjen att asylansökningar i större utsträckning ska hanteras utanför EU:s territorium. Ett uppmärksammat exempel är avtalet med Albanien där Italien byggt mottagnings- och förvarsanläggningar för migranter som plockats upp på Medelhavet.
Regeringen har beskrivit modellen som ett sätt att minska den irreguljära migrationen och bekämpa människosmugglarnas affärsmodell.
Kraftigt minskade ankomster
Under Melonis tid vid makten har antalet illegala migrantankomster över centrala Medelhavet minskat avsevärt jämfört med toppnivåerna under tidigare år.
De senaste siffrorna från FN:s flyktingorgan UNHCR visar att 14 388 personer anlände sjövägen till Italien under årets första sex månader. Det är en minskning med 48 procent jämfört med samma period 2025, då drygt 30 000 personer anlände.
Även jämfört med de mycket höga nivåerna 2023 och tidigare år är inflödet betydligt lägre, något som Melonis regering lyfter fram som ett bevis på att den förda migrationspolitiken har haft effekt.
Del av en större europeisk konflikt
Konflikten mellan Rom och Bryssel illustrerar den växande spänningen kring hur EU:s nya migrationspakt ska tillämpas. Regelverket bygger på att medlemsländerna ska dela ansvaret för asylprocessen och att personer som rest vidare inom unionen ska kunna skickas tillbaka till det första EU-land där de registrerades.
EU-kommissionen anser att medlemsländerna måste följa dessa regler för att systemet ska fungera. Den italienska regeringen har däremot fortsatt att prioritera sin nationella migrationspolitik och har hittills inte visat någon vilja att börja ta emot de migranter som Tyskland vill överföra enligt det nya regelverket.
LÄS ÄVEN: Så många miljoner invandrade till Europa
