Gängvåldet under Tidöregeringen: Lägsta nivån sedan 2017

Antalet dödsskjutningar i Sverige har under årets första sex månader sjunkit till den lägsta nivån sedan polisen började föra statistiken 2017. Enligt polisen beror utvecklingen inte så mycket på myndighetens egna insatser. I stället lyfts allmänhetens ökade benägenhet att rapportera misstänkta beteenden fram som en central förklaring till att planerade våldsdåd kunnat stoppas i ett tidigt skede. Att fler gängkriminella gripits i utlandet har dock haft en nedkylande effekt.

Under första halvåret har åtta personer skjutits ihjäl i Sverige, enligt statistik som Sveriges Radio rapporterat om. Det är den lägsta siffran för årets sex första månader sedan mätningarna inleddes.

Polisens nationella operativa avdelning pekar på flera orsaker bakom nedgången. En av de viktigaste är, enligt polisens underrättelsechef Alexander Wallenius, att människor i samhället blivit mer uppmärksamma och snabbare slår larm när de ser något som avviker. Man har efter decennier av grovt våld i samhället utvecklat en vaksamhet som inte fanns tidigare.

– Kanske personal på ett tåg reagerar på en person som beter sig märkligt, där många olika aktörer informerar polisen om ett beteende eller någonting som de tycker avviker, vilket leder till att polisen kan följa upp det här och ingripa, säger Wallenius till Sveriges Radio.

När Wallenius han får frågan om allmänheten blivit bättre på att hjälpa polisen svarar han jakande.

– Ja, jag skulle säga att samhället är betydligt mer medvetet om hur problemet ser ut och betydligt mer benäget att informera polisen och att uppfatta det som att det är ett ansvar som vi alla delar, alla samhällsfunktioner.

Polisen lyfter fram allmänhetens insats

Uttalandena ligger i linje med budskap som rikspolischef Petra Lundh tidigare fört fram om att kampen mot den organiserade brottsligheten inte kan vinnas av polisen ensam utan kräver insatser från alla medborgare i hela samhället.

Enligt Wallenius har polisens möjlighet att avbryta brottslighet i planeringsstadiet förbättrats genom en kombination av tips från allmänheten, ökad medvetenhet hos olika samhällsaktörer men också tillgång till hemliga tvångsmedel som Tidöregeringen beslutat om.

– Där är det väldigt mycket en samhällsgemensam insats som ligger till grund för att vi idag gör det i större utsträckning än vad vi historiskt har gjort. Sen har givetvis access till telefoner, access till hemliga tvångsmedel och liknande också betydelse, säger han.

Färre gängkrig annan förklaring

Polisen pekar samtidigt på förändringar inom den kriminella miljön som en viktig förklaring till att antalet dödsskjutningar minskat. Framför allt att polisen genom att gripa arga konkurrenter har gett det ökända Foxtrot-nätverket med ledaren Rawa ”Kurdiske räven” Majid som numera sköter brottsverksamheten från utlandet.

Enligt Wallenius har de rivaliserande nätverken Rumba och Dalen försvagats sedan centrala ledargestalter gripits och frihetsberövats. Kvar med det polisen beskriver som ”nationell påverkan” finns i huvudsak Foxtrotnätverket som därmed kan verka ostört och inte behöva lägga tid och resurser på gängkring.

– De höga nivåerna av våld får vi ofta när flera nätverk som har självständig tillgång till väldigt våldsdrivande system ställs mot varandra. Och det läget har vi inte nu, säger Wallenius.

Resonemanget innebär att en del av nedgången kan förklaras av att konflikterna mellan de största nätverken minskat snarare än att den organiserade brottsligheten som sådan försvunnit. Polisens bedömning är att nätverkens förmåga att bedriva verksamhet förändrats när konkurrerande grupper försvagats.

Fler gängkriminella grips utomlands

Polisen uppger samtidigt att allt fler personer med koppling till den svenska gängkriminaliteten grips utanför landets gränser. Enligt Polismyndigheten har omkring 700 personer identifierats som befinner sig utomlands men fortfarande påverkar den organiserade brottsligheten i Sverige.

LÄS ÄVEN: Efter Tidöregeringens besök i Tunisien – SR-rapparen Mohamed gripen och ska utlämnas

Under årets första sex månader har 124 internationellt efterlysta personer gripits utomlands, jämfört med 86 under motsvarande period i fjol. Enligt biträdande rikspolischef Stefan Hector är utvecklingen en följd av att kriminella aktörer i ökande utsträckning flyttat sin verksamhet till andra länder när trycket från svenska myndigheter ökat.

Detta på initiativ av Tidöregeringen i allmänhet och justitieminister Gunnar Strömmer i synnerhet. Han har i sin tur varit föremål för påtryckningar från Sverigedemokraterna.

– I takt med att vi utvecklat och förändrat våra arbetsmetoder så har kriminella förflyttat sig till andra länder. Till en början skedde det till andra europeiska länder, men allt oftare till länder utanför Europa och Schengen, säger Hector.

LÄS ÄVEN: ”Jordgubben” gripen i Turkiet

Polisen har därför intensifierat sitt internationella samarbete och fördjupat kontakterna med bland annat Turkiet, Irak, Förenade Arabemiraten och USA för att kunna lokalisera och lagföra personer som styr eller deltar i brottslighet riktad mot Sverige från utlandet.

Myndigheten deltar också i ett gemensamt europeiskt arbete mot den digitala rekryteringen av ungdomar till grov brottslighet. Inom ramen för den Europol-ledda insatsen OTF Grimm samarbetar svensk polis med flera andra länder för att bekämpa så kallad ”violence-as-a-service”, där mord, sprängningar och andra våldsuppdrag förmedlas via digitala plattformar på ett sätt som liknar vanliga platsannonser.

LÄS ÄVEN: Här grips svenske gängledaren ”Greken” i Mexiko

Bombdåden kvar på höga nivåer

Samtidigt som skjutningarna minskat har utvecklingen för sprängdåden inte följt samma mönster. Polisen beskriver att det som kallas ”strategiskt våld” i större utsträckning flyttats från skjutvapen till explosiva laddningar. Syftet är enligt myndigheten ofta att skrämma, utöva påtryckningar eller demonstrera makt snarare än att döda. Det är alltså mer en omfördelning av våldet än en minskning.

– Historiskt såg vi att man utövade strategiskt våld – det vill säga våld som inte handlar om att döda utan snarare skrämma, utöva utpressning eller utöva makt – också var ett skjutvapenrelaterat våld i form av exempelvis dörrskjutningar. Det ser vi inte i dagens läge i alls samma utsträckning, utan det har till stor del ersatts med explosivt våld mot en port eller ett hus, säger Wallenius.

Utvecklingen innebär att minskningen av dödsskjutningar inte nödvändigtvis behöver betyda att det totala våldskapitalet inom den organiserade brottsligheten minskat i motsvarande grad.

Tidigare utskällda metoder tonas ned

I debatten har också tidigare brottsförebyggande satsningar hamnat gömts undan. Metoden ”Sluta skjut”, som under flera år lyfts fram som ett framgångsrikt verktyg mot gängvåldet, har kantats av hård kritik.

Professor emeritus Johannes Knutsson har beskrivit projektet som ett ”myndighetshaveri” och ifrågasatt påståenden om att insatsen haft mätbara effekter på våldsutvecklingen. Kritiken har framför allt handlat om att utvärderingar inte kunnat visa statistiskt säkerställda resultat.

LÄS ÄVEN: ”Vegetariska wraps” ska få gängkriminella att sluta skjuta

Återkommande dystra siffror visar också att en mycket stor andel av de gängkriminella som deltagit i projekten har återfallit i grova brott. Uppgifter har också förekommit att man använt de pizzakvällar som polisen bjudit in till som mötesplatser för att planera nya brott.

Samtidigt väljer polisen i dag i stället att betona andra faktorer bakom nedgången i dödsskjutningar – däribland allmänhetens ökade vaksamhet, fler inkomna tips och förändringar i de kriminella nätverkens struktur.

När polisen själv beskriver orsakerna bakom årets historiskt låga nivåer av dödsskjutningar är det därför inte myndighetens egna insatser som lyfts fram. I stället pekar man på en kombination av samhällsengagemang, underrättelsearbete och förändrade maktförhållanden inom den kriminella miljön.