En röstning på ett demensboende i Gävle väcker frågor om både väljarens självbestämmande och hur vanligt förfarandet är. Demensföreningen reagerar efter att en dement boende uppges ha ”fått hjälp” till vallokalen utan anhörig vid sin sida. När en anhörig senare frågade mannen om röstningen ska han enligt henne inte ha förstått någonting.
Valnämnden menar samtidigt att det inte finns något krav på att en anhörig måste närvara och uppger att det aktuella fallet har kontrollerats.
Det var när Elisabet Bergström, som sitter i styrelsen för Gävle demensförening, besökte Fleminggatans vård- och omsorgsboende för att hjälpa sin egen man att rösta som hon reagerade. Hon såg då hur en annan dement boende fördes till och från vallokalen av en chef på boendet.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
När Bergström frågade hur personalen kunde veta vad mannen ville rösta på fick hon enligt egen utsago svaret att mannen själv hade pekat ut en valsedel. Det fick henne att reagera starkt.
– Jag är på boendet fyra dagar i veckan och den mannen har bott där i flera år, jag vet hur han är. När jag frågade honom om röstningen fattade han ingenting, säger Elisabet Bergström till GD.
Hon misstänker samtidigt att mannen inte var den enda boende som fick hjälp att rösta på detta sätt.
LÄS ÄVEN: Här är hemtjänst-kvinnan som rotar i dementas hem – fångades på övervakningsfilm
Oro för påverkan
Bergström anser att situationen väcker två principiella frågor. Den ena handlar om huruvida en person med omfattande kognitiva svårigheter verkligen kan göra sin vilja känd i en valsituation utan stöd från någon som känner personen väl.
– De vet ju inte ens vilken dag det är. Men jag har varit gift med min man i 40 år. Har man varit tillsammans så länge vill jag tro att man har en känsla för hur personen röstar, säger hon till GD.
Den andra frågan gäller risken för att en person som hjälper den röstande också skulle kunna påverka valet. Enligt henne finns det en risk att de har försökt att fiska röster.
Fleminggatans vård- och omsorgsboende har sex avdelningar med totalt 56 boende. Inför valet har personalen informerat de boende om möjligheten att rösta och frågat vilka som vill göra det.
Enligt Emma Rondina Bisi, verksamhetschef för vård och omsorg i Gävle kommun, uppger att personal eller chef följer med boende som behöver fysisk hjälp att ta sig till vallokalen.
Röstmottagare ska säkerställa
Det yttersta ansvaret för att valet genomförs korrekt ligger hos valnämnden, medan valkansliet sköter det praktiska genomförandet. Roger Persson (MP), ordförande i Gävles valnämnd, uppger att det inte finns någon särskild rutin för väljare på demensboenden som får hjälp av omsorgspersonal.
Vid den ambulerande röstmottagningen på kommunens vård- och omsorgsboenden ska däremot röstmottagare finnas med genom hela processen.
Demensföreningen har lämnat in ett klagomål till valnämnden. Enligt Persson har kommunen gått igenom händelsen med både de ambulerande röstmottagarna och ansvariga chefer på boendet.
– Vi har kontrollerat med både ambulerande röstmottagare och ansvariga chefer för det aktuella boendet att allt har gått rätt till, oberoende av varandra har de intygat detta. Det verkar i klagomålet snarare vara ett missförstånd om att anhöriga måste närvara när en person på ett demensboende röstar, säger Roger Persson (MP) till GD.
Valnämnden uppger att samtliga incidentrapporter följs upp, däribland klagomålet från Demensföreningen i Gävle.
Rösta utan ID
I slutet av augusti testade Samnytt hur det fungerar att rösta utan legitimation. Detta genom att besöka en vallokal och få sin identitet styrkt av en annan person, utan att själv behöva visa något.
LÄS ÄVEN: Samnytt testar: Så enkelt är det att rösta utan ID
I praktiken innebär det att personen som står framför valförrättaren kan vara någon annan än den person vars namn finns i röstlängden. Se vårt reportage nedan.
