Från nazikollaboratörens begravning raka vägen till 16 JAS Gripen – gratis av Kristersson

Bara kort innan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj reste till Sverige för ceremonin där statsminister Ulf Kristersson skänkte 16 JAS Gripen-flygplan, deltog han i en annan ceremoni kopplad till en person som beskrivs som nazistkollaboratör. Samtidigt har Zelenskyj beslutat att hedra specialstyrkorna med kopplingar till samma upprorsarmé som under andra världskriget samarbetade med Nazityskland och genomförde etniska rensningar av polacker. Besluten med statsbegravningen och specialstyrkornas nya namn har väckt starka reaktioner i Polen men även Israel. Polens president Karol Nawrocki vill nu dra tillbaka landets högsta utmärkelse som tidigare tilldelats Zelenskyj.

Tidigare i veckan uppmärksammades att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj reste till Sverige inför en nyhet som skulle presenteras tillsammans med regeringen. Det visade sig att statsminister Ulf Kristersson (M) beslutat att Sverige ska överlåta upp till 16 JAS Gripen C/D-stridsflygplan till Ukraina i det pågående kriget.

Samtidigt meddelade Ukraina att man avser att anskaffa 20 JAS Gripen E/F, den modernare versionen av stridsflygplanet från Saab.

Finansieringen kopplas till omfattande internationellt ekonomiskt stöd och låneupplägg från bland annat EU, som möjliggör större försvarsinköp trots Ukrainas pressade statsfinanser.

Upplägget har dock i stora delar varit känt sedan tidigare, då både den ukrainska regeringen visat intresse för JAS Gripen-systemet och den svenska regeringen öppnat för att bidra med stridsflyg i det pågående kriget mot Ryssland. Beskeden kan därför ses som en bekräftelse på en process som pågått under en längre tid.

Zelenskyj: ”Hjälte”

Det som däremot inte har uppmärksammats i svenska medier, men som har rapporterats av internationella medier, är att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anlände till ceremonin kring Sveriges omfattande stödpaket med stridsflygplan till Ukraina direkt från en begravningsceremoni i hemlandet. Där återbegravdes den nationalistiske ledaren Andrij Melnyk under en officiell hedersceremoni.

LÄS ÄVEN: Sverige skänker Jas Gripen till Ukraina

Efter mer än 60 år i exil har kvarlevorna efter den ukrainske nationalistledaren Andrij Melnyk, som samarbetade med Nazityskland under andra världskriget, nämligen återförts till Ukraina.

Den tidigare nazikollaboratören avled 1964 och begravdes i Luxemburg, där hans kvarlevor vilat fram tills nu. Men tidigare i veckan grävdes både hans och hustruns kvarlevor upp för att föras tillbaka till Ukraina.

Han har därefter hedrats av den ukrainska statsledningen och återbegravts vid den nationella militärkyrkogården i Kiev. President Volodymyr Zelenskyj har dessutom beskrivit den tidigare nazikollaboratören som ”ikonisk” och som en ”hjälte”.

Zelenskyj deltog också i ceremonin och höll ett tal.

– Nu, när vi befinner oss på ukrainsk mark, under vår ukrainska flagga, till ljudet av vår ukrainska nationalsång och när vi hedrar våra ukrainska hjältar, känner vi i våra hjärtan allt det som ukrainarna har tvingats gå igenom, allt som vårt folk har fått uthärda, sa Zelenskyj.

LÄS ÄVEN: Wallenberg: Vi är inte förberedda för fred i Ukraina

Melnyk var en kontroversiell historisk figur och ledare för en egen fraktion från Organisationen för ukrainska nationalister (OUN), som under andra världskriget samarbetade med Nazityskland.

Melnyk var en av de mest framträdande personerna inom den ukrainska självständighetsrörelsen under 1900-talet. OUN stred tillsammans med Nazityskland och samarbetade djupt under perioder mot både polskt och sovjetiskt styre.

Initiativ från Zelenskyjs nya kollega

Kyrylo Budanov är mest känd från Ukrainas militära underrättelsetjänst och ska nu ha tagit över posten som chef över presidentkansliet efter flera korruptionsskandaler inom administrationen, beskrivs som en av drivkrafterna bakom återförandet av Andrij Melnyks kvarlevor till Ukraina.

LÄS ÄVEN: Zelenskyjs närmaste man åtalas i korruptionshärva

– Tillsammans med Kyrylo Budanov och teamet vid presidentkansliet, utrikesministeriet, Ukrainas regering och alla berörda, ger vi nu ett stort innehåll åt ett ord som ofta används och som måste bära sin fulla tyngd – ordet respekt, respekt för ukrainska hjältar, sa Zelenskyj.

Zelenskyj uppmärksammade Kyrylo Budanov vid namn på begravningen. I ukrainska medier har presidentkansliets chef även tackat president Volodymyr Zelenskyj för stödet till projektet. Mycket tyder på att Budanov varit en av de drivande krafterna bakom initiativet att lyfta fram Melnyk som en nationell hjälte.

– Ukraina återför sina hjältar, sitt historiska minne och sin nationella historia. Att föra hem kvarlevorna efter överste Andrij Melnyk, en av ledarna för 1900-talets frihetskamp, är en historisk handling för att återställa rättvisa, sa Budanov nyligen enligt ukrainska media.

Kyrylo Budanov beskrivs som en av de mer inflytelserika personerna inom landets säkerhetsapparat. Han har en bakgrund inom militära specialförband och har fått en central roll i Ukrainas underrättelse- och säkerhetsarbete under kriget.

I ryska och internationella sammanhang har han ofta kopplats till Ukrainas mer offensiva underrättelseverksamhet riktad mot mål på djupet inne i Ryssland – däribland bilbomber och drönarattacker.

Han har vid upprepade tillfällen pekats ut som arkitekten bakom flera av Ukrainas mest uppmärksammade operationer djupt inne på ryskt territorium.

Enligt Budanov är återbegravningen av nazikollaboratören Melnyk ett viktigt steg i arbetet med att återupprätta Ukrainas historiska minne. Han beskriver också processen som starten på ett nationellt minnesprojekt för personer som anses ha haft stor betydelse för Ukraina.

Etnisk rensning – 100 000 polacker

Efter att Organisationen för ukrainska nationalisters (OUN) grundare Jevhen Konovalets mördades 1938 splittrades rörelsen i två delar – den ena fraktionen av Andrij Melnyk (OUN-M) och den andra av Stepan Bandera (OUN-B).

Båda falangerna är fortfarande omdebatterade på grund av sina handlingar under andra världskriget och sina relationer till Nazityskland. Melnyks falang var i högre grad inriktad på politiskt och organisatoriskt arbete samt samarbete med tyska myndigheter, medan Banderas falang intog en mer militant linje och kom att få ett nära samband med den väpnade motståndsrörelsen UPA.

Båda falangerna inom OUN är fortfarande föremål för historisk debatt och har kopplats till övergrepp mot civila under andra världskriget. Särskilt omstridda är massakrerna på den polska civilbefolkningen i Volynien och östra Galizien 1943–1944, där historiker uppskattar att mellan 80 000 och 100 000 polacker dödades.

Massakrerna utfördes huvudsakligen av UPA och lokala nationalistiska formationer med nära kopplingar till OUN-B, medan frågan om de olika OUN-fraktionernas ansvar och roll fortsatt diskuteras inom forskningen.

Massmorden och den etniska rensningen riktades mot den polska civilbefolkningen i områden som ukrainska nationalister ville göra etniskt ukrainska.

Dessa händelser är väldokumenterade i Polen och fortsätter att skapa långvariga spänningar mellan länderna.

Trots detta hyllas både Melnyk och Bandera än idag av många i Ukraina som nationalhjältar. Bandera har statyer i städer som Lviv, och hans ansikte syns på tavlor i restauranger och offentliga lokaler runt om i landet.

Greps senare av Nazityskland

Samtidigt som de ukrainska grupperingarna samarbetade med Nazityskland accepterade tyskarna aldrig idén om ett självständigt Ukraina som Melnyk förespråkade. Relationen mellan tyskarna och de ukrainska nationalisterna försämrades senare kraftigt.

Melnyk sattes så småningom i husarrest av nazisterna och fördes därefter till koncentrationslägret Sachsenhausen. Efter kriget levde han i exil i Västtyskland och Luxemburg, där han uppges ha fortsatt arbeta för ett självständigt Ukraina och försökte samla den ukrainska diasporan runt om i världen.

Under sina sista år var han fortsatt aktiv inom den exilbaserade nationalistiska rörelsen och verkade för att stärka samarbetet mellan ukrainska organisationer utanför Sovjetunionen. Melnyk avled 1964 i Luxemburg och begravdes där, innan hans kvarlevor nu alltså – mer än 60 år senare – återfördes till Ukraina för en officiell återbegravningsceremoni där president Volodymyr Zelenskyj deltog.

Israel kritiserar Zelenskyj

Ett land som har kritiserat Ukrainas statsbegravning för nazikollaboratören är Israel som tydliggjorde hans kopplingar i ett inlägg på plattformen X.

”Vi beklagar beslutet att hålla en officiell statsceremoni för återbegravning av OUN-ledaren Andrij Melnyk, som samarbetade med nazisterna. Det finns ingen plats för att ignorera historisk sanning och minnet av offren som mördades av nazisterna och deras kollaboratörer”, skrev Israels utrikesdepartement.

Men inom EU har reaktionerna varit få, om ens några. Inte heller den svenska Tidöregeringen med statsminister Ulf Kristersson (M), som annars brukar vara snabb att reagera på frågor som rör nazism och antisemitism, har kommenterat Zelenskyjs uttalanden om den tidigare nazikollaboratören.

SE VIDEO: Ukrainska ”SS-soldater” trakasserar 74-årig morfar

Händelsen tycks i stället i stor utsträckning ha passerat obemärkt förbi, samtidigt som den åter aktualiserat frågan om de nationalistiska och historiskt kontroversiella strömningar som fortfarande har inflytande inom delar av Ukrainas politiska och militära sfär.

Frågan har under årens lopp även uppmärksammats genom dokumentärer och granskningar av bland annat Azovregementet och andra nationalistiska grupper i Ukraina, där användning av nazistisk symbolik, hakkorsflaggor och hyllningar av personer med kopplingar till Nazityskland har dokumenterats och väckt internationell debatt.

SE VIDEO: Här hyllas ukrainsk naziveteran i Kanadas parlament

Samtidigt har ämnet med tiden fått mindre uppmärksamhet i västerländska medier, och invändningar mot sådana inslag har inte sällan avfärdats som rysk propaganda. Även Sveriges Television publicerade tidigare en uppmärksammad dokumentär om dessa krafter i Ukraina, men den avpublicerades plötsligt efter kritik från Ukrainas ambassad.

Att kritisera den ryska politiken i Ukraina är naturligtvis viktigt. Att angripa fri journalistik (även om man tycker den är dålig) är att sätta krokben för sitt eget uppdrag – nämligen ökad demokrati.

– Martin Aagård i Aftonbladet 2016.

Att dessa frågor i stor utsträckning har hamnat i skymundan i svensk politik kan ses i ljuset av att stödet till Ukraina fortsatt är en central del av både svensk politik och EU:s linje i konflikten.

Sverige har dessutom varit ett av de medlemsländer som mest aktivt verkat för ett utökat stöd till Ukraina. Omständigheter som riskerar att komplicera den politiska samsynen kring stödet har därför sällan stått i fokus.

Sveriges stöd till Ukraina uppgår till omkring 153 miljarder kronor och har av regeringen beskrivits som ett av de största i världen. Det framgår av en sammanställning på regeringens hemsida.

LÄS ÄVEN: Efter 1 000 miljarder till Ukraina: Tidöregeringen oroas att länder slutar skänka pengar och vapen

Försvarsminister Pål Jonson (M) skryter att det placerar Sverige bland de största givarna, i vissa sammanställningar som tredje störst, beroende på hur stödet räknas. Samtidigt har frågan om stödets omfattning och inriktning varit föremål för relativt begränsad offentlig debatt.

Polen vill dra tillbaka högsta utmärkelsen

Det är inte bara Israel som har riktat kritik mot den ukrainska ledningen, utan även grannlandet Polen. Under senare år har det framför allt varit Polen som återkommande kritiserat Ukrainas hyllningar av nationalistiska ledare och grupper med kopplingar till nazistiskt samarbete under andra världskriget.

Den här gången är det dock inte återbegravningen i sig som har väckt störst uppmärksamhet i Polen, utan ett annat kontroversiellt beslut.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tilldelat ett av landets specialförband en hederstitel som bär samma namn som den UPA-milis som var involverad i massakrerna på omkring 100 000 polacker i Volynien och östra Galizien under andra världskriget.

”UPA:s hjältar”, lyder namnet.

UPA är en förkortning för Ukrainas upprorsarmé och var en nationalistisk gerillarörelse som verkade under och efter andra världskriget med målet att skapa ett självständigt Ukraina. Organisationen är samtidigt starkt kontroversiell i Polen, eftersom den enligt polska historiker låg bakom massakrer på civila polacker under 1940-talet.

Mellan 1943 och 1945 dödades enligt polska uppskattningar omkring 100 000 polacker i våldsaktioner kopplade till UPA i Volhynien och östra Galizien.

I Polen har beslutet väckt kraftiga reaktioner över hela det politiska spektrumet. Utrikesdepartementet har kallat namngivningen smärtsam för polacker och menar att den försvårar dialogen mellan länderna.

Utmärkelsen tilldelades Zelenskyj 2023 av den dåvarande polske presidenten Andrzej Duda som ett uttryck för Polens stöd till Ukraina efter Rysslands invasion. Nawrocki anser nu att beslutet bör omprövas och kräver att frågan behandlas vid nästa möte den 8 juni.

Polens president Karol Nawrocki har nu meddelat att han vill inleda en process för att frånta Volodymyr Zelenskyj landets högsta utmärkelse, Orden av Vita örnen. Beskedet har uppmärksammats av flera internationella medier, däribland Reuters.

Enligt Nawrocki är det oförenligt med verklig försoning mellan Polen och Ukraina att hedra UPA. UPA-frågan är en av de mest känsliga i relationerna mellan Polen och Ukraina.

I Ukraina ses UPA däremot av vissa som en del av kampen för självständighet mot både Nazityskland och Sovjetunionen, vilket gör tolkningen av historien djupt splittrad.