Mest drabbade är kvinnor i åldern 18-24 år. Ökningen har också lett till att mer psykofarmaka skrivs ut.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga vuxna i Sverige sticker ut i Norden – här har den ökat betydligt kraftigare under de senaste 20 åren.

Under de senaste tio åren har den också mer än fördubblats bland barn. Det visar Socialstyrelsens rapport Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna som släpptes i slutet av 2017 men uppmärksammas av SVT på måndagen som en del av valupptakten.

Främst handlar det om ångest och depressioner.

“Man kanske har högre krav på sig i dag”, spekulerar Peter Salmi på Socialstyrelsen.

– Det här är diagnoser som kan vara kopplade till stress, att man har höga krav på sig. Är det tuffare i skolan eller att ta sig in på arbetsmarknaden kanske man utvecklar nedstämdhet och känner oro inför framtiden.

Totalt rör det sig om ca 190 000 barn och unga vuxna med någon slags form av psykisk ohälsa.

I procent innebär det omkring tio procent av flickor, pojkar och unga män samt 15 procent av unga kvinnor.

Även neuropsykiatriska tillstånd som adhd och autism ökar, liksom bipolärt syndrom och emotionellt instabilt personlighetssyndrom.

Speciellt bland unga män ökar diagnoser som tyder på skadligt bruk och beroende av olika substanser.

Att ökningen kan ses i hela ungdomsgruppen kan enligt rapporten tyda på att orsakerna finns i miljöer där många ungdomar vistas, exempelvis skolan eller vid första kontakten med arbetsmarknaden.

Socialstyrelsens framtidsbild är dyster och man tror på en fortsatt ökning.

– Enligt vår analys finns det inget som tyder på att det här kommer att vända den närmaste framtiden.