Invånarna i den lilla engelska byn Piddington har i en symbolisk folkomröstning röstat för att lämna Storbritannien. Bakgrunden är regeringens planer på att placera upp till 1 256 manliga asylsökande på en tidigare militärbas i närheten – i ett område där själva byn bara har omkring 350 invånare.

Omröstningen saknar juridisk betydelse, men resultatet var desto tydligare. Av 312 avgivna röster röstade 285 för att Piddington skulle lämna Storbritannien. Endast 26 ville stanna kvar och en röst var ogiltig.

Folkomröstningen arrangerades av byrådet sedan den brittiska regeringen meddelat att den tidigare militäranläggningen MoD Bicester i Oxfordshire kan tas i bruk som förläggning för upp till 1 256 manliga asylsökande.

– Vi är Piddington, byn som ryter, sade Susannah Parden, vice ordförande i byrådet i en kommentar till BBC, när resultatet tillkännagavs.

Byrådets ordförande Tim McNally beskrev omröstningen som ett exempel på demokrati i praktiken.

– Vi gick in i den här byhallen som underdogs – vi hade en djärv idé. Vi har skickat ett budskap till världen, sade han.

Kvinnor varnar för otrygghet

Motståndet mot asylförläggningen har varit omfattande i Piddington. Särskilt uppmärksammat har ett brev blivit som undertecknats av fler än 130 kvinnor i byn och skickats till samtliga kvinnliga ledamöter i det brittiska parlamentet.

Kvinnorna skriver att de befarar att deras trygghet och rörelsefrihet kommer att påverkas om över tusen manliga asylsökande placeras i närheten av den lilla byn.

– Som kvinnor kommer ni att förstå de allvarliga risker som detta utsätter oss för. Vår trygghet, vår säkerhet och vår frihet kommer att hotas. Vi kommer inte att känna oss trygga när vi går på våra gator, skriver de.

Några av kvinnorna har uttryckt farhågor om att ”livet som vi känner det kommer att förstöras” om regeringens planer genomförs.

Även lokala politiker och organisationer som arbetar med asylsökande har ifrågasatt platsen. Hari Reed från Oxfordshireorganisationen Asylum Welcome pekar på att de asylsökande skulle hamna långt från den hjälp och service de behöver, samtidigt som belastningen riskerar att öka på den begränsade lokala samhällsservicen.

Regeringen tänker inte backa

Den brittiska regeringen visar dock inga tecken på att överge planerna. Kulturminister Lisa Nandy sade till BBC att regeringen förstår den oro som förändringar av detta slag kan skapa i ett lokalsamhälle, men att alternativet är att andra områden som redan tagit emot många asylsökande får bära en ännu större börda.

– Alternativet skulle vara att be samhällen som redan har sett sin lokalbefolkning fyrdubblas att ta en ännu större del av bördan – och jag tycker att det vore djupt orättvist, sade hon.

Nandy hänvisade också till den stora eftersläpning av asylärenden som Labourregeringen säger sig ha ärvt. Enligt henne behandlas ansökningarna nu snabbare samtidigt som personer utan rätt att stanna i landet avvisas.

Regeringens linje är samtidigt att Storbritannien måste fortsätta uppfylla sina skyldigheter och ordna boende åt människor som söker skydd medan asylsystemet hanteras.

”Vår röst kan höras”

För Piddingtonborna har den uppmärksammade folkomröstningen framför allt blivit ett sätt att försöka tvinga regeringen att lyssna. 26-åriga Christina Gower sade att hon var besviken över att byborna behövt ta till något så ”drastiskt och desperat” för att få premiärministerns uppmärksamhet.

– Man ser sådant här på tv, framför 10 Downing Street, inte i lilla tappra Piddington mitt i Oxfordshire, sade hon.

63-årige Ian Darby beskrev sig som mycket känslosam när resultatet lästes upp. Den omfattande mediebevakningen hade enligt honom fått invånarna att inse att även en mycket liten by kan göra sin röst hörd.

Byrådsledamoten Joe Marshall skämtade efter omröstningen om att det nybildade ”furstendömet” skulle kunna utse egna ledare och utfärda egna identitetskort. Som förebild nämnde han Sealand, den gamla militärplattformen utanför den engelska kusten som 1967 utropade sig till självständig stat.

Bakom humorn finns dock ett uttalat politiskt syfte. Marshall hoppas att protesten ska inspirera andra lokalsamhällen som anser sig överkörda av centrala myndigheter att göra liknande markeringar.

Över tusen män vid byar med några hundra invånare

Den aktuella militäranläggningen, kallad ”Site A”, ligger mellan Piddington och byarna Upper och Lower Arncott. Inrikesdepartementet presenterade planerna i juni som ett led i arbetet med att flytta asylsökande från hotell till andra typer av boenden. Liknande planer fanns redan 2005 men övergavs då av den dåvarande Labourregeringen.

Även Oxfordshire County Councils ledare Tim Bearder har kritiserat både valet av plats och hur regeringen hanterat frågan. Han menar att myndigheterna inte i tillräcklig utsträckning har förankrat projektet hos lokalbefolkningen eller undersökt om platsen över huvud taget är lämplig.

– Det är fel plats för lokalsamhällena, för de asylsökande själva och för skattebetalarna, sade han.

Områdets liberaldemokratiske parlamentsledamot Calum Miller har tidigare anklagat regeringen för att ha omgärdat processen med hemlighetsmakeri och för att inte ha garanterat allmänheten något verkligt inflytande.

Regeringen har därefter öppnat för ett offentligt samråd om planerna. För invånarna i Piddington räckte det emellertid inte. Med röstsiffrorna 285 mot 26 valde byn i stället att – åtminstone symboliskt – säga farväl till Storbritannien.