Två olika Tinderdejter – två våldtäktsdömda män och samma stödvittne

Samma unga kvinna anklagar inom relativt kort tid flera män för sexualbrott och får två av dem dömda. I båda rättsprocesserna återkommer samma tidigare socialsekreterare som stödvittne – samtidigt som en BUP-behandlare uppgett att kvinnan redan före den första händelsen hade ett ’manshat’. Tidigare justitierådet Göran Lambertz reagerar när Samnytt presenterar fallen: ”Det ringer en liten varningsklocka.”

Samtyckeslagen infördes 2018 och innebar att gränsen för våldtäkt flyttades till frågan om deltagandet i den sexuella handlingen varit frivilligt.

I många sådana mål finns varken utomstående vittnen eller teknisk bevisning som kan avgöra vad som faktiskt hände mellan två människor bakom stängda dörrar.

Då får berättelser, beteenden och domstolarnas bedömningar av ”trovärdighet” och ”tillförlitlighet” stor betydelse. I de två domar Samnytt har granskat har två unga män dömts efter anklagelser från samma kvinna.

De två domarna har slutligt gett kvinnan rätt till sammanlagt 405 000 kronor i skadestånd, plus ränta. Men det är långt ifrån den enda likheten mellan fallen.

Samma kvinna – samma stödvittne

Den första domen meddelades av Nyköpings tingsrätt i oktober 2023. Mannen åtalades för våldtäkt men dömdes för sexuellt övergrepp till ett års fängelse och att betala 140 000 kronor i skadestånd.

Kvinnan uppgav bland annat att mannen fört in två fingrar i hennes underliv genom hennes byxor och trosor. Tingsrätten accepterade hennes berättelse och fann mannen skyldig.

LÄS ÄVEN: Rättsskandal i tysthet: Unga män våldtäktsdöms utan bevis

I processen förekommer också en kvinna som varit målsägandens socialsekreterare. Hon hade inte bevittnat den påstådda sexuella handlingen utan berättade bland annat vad målsäganden senare sagt till henne. Ändå får hennes vittnesmål stor betydelse.

”Starkast stöd till målsägandens berättelse ger [den tidigare socialsekreterarens] vittnesmål”, skriver Nyköpings tingsrätt.

När en annan ung man knappt två år senare ställs inför rätta efter anklagelser från samma kvinna dyker den tidigare socialsekreteraren upp igen.

LÄS ÄVEN: Mor till våldtäktsdömd son: 4,5 års fängelse och 750 000 i skadestånd – för någons berättelse

Den här gången dömer Norrtälje tingsrätt mannen för två våldtäkter till fyra år och sex månaders fängelse. Tingsrätten bestämmer först skadeståndet till 315 000 kronor, men beloppet sänks senare i hovrätten till 265 000 kronor.

Tillsammans med de 140 000 kronorna från den första domen innebär det att kvinnan slutligt tilldömts 405 000 kronor från de två männen.

Från socialsekreterare till nära vän

Mellan processerna har samtidigt något hänt med relationen mellan målsäganden och hennes tidigare socialsekreterare. Den professionella kontakten har utvecklats till en nära privat vänskap.

Den tidigare socialsekreteraren berättar i det andra målet att kontakten efter att myndighetsrelationen upphört blivit ”mest privat och en vänskapsrelation”. De hade enligt hennes eget vittnesmål kontakt ”dygnet runt via sms och snapchat”.

Det är alltså samma person som i den första processen uppträdde som tidigare socialsekreterare och vars vittnesmål tingsrätten betecknade som det starkaste stödet för målsägandens berättelse, som i nästa process återkommer efter att ha utvecklat en mycket nära privat vänskap med henne.

Om det är någon som vittnar två gånger så har man anledning att vara särskilt uppmärksam och kritisk vid prövningen. Den saken är klar.

Göran Lamberts, tidigare justitieråd i Högsta domstolen och justitiekansler

Även stödvittnets egen situation väcker frågor. Den tidigare socialsekreteraren berättar i den senare rättegången att hon varit kallad som vittne vid ett tidigare rättegångstillfälle men då inte vittnat eftersom hon rökte cannabis och hade en drogpsykos.

Vid tiden för de senare påstådda våldtäkterna hade hon enligt egen utsago problem med alkohol – problem som hon säger sig ha haft ”i hela sitt liv”. Samtidigt uppger hon att hon aldrig ifrågasatt målsäganden och resonerar i rätten kring om kvinnan, på grund av sin autism, över huvud taget skulle kunna ljuga.

LÄS ÄVEN: INTERVJU: Tinder-dejt slutade i 54 månaders fängelse och nästan en miljon i skadestånd – utan bevis

BUP-behandlare: ”Har ett manshat”

Ytterligare en uppgift i den första domen sticker ut. Kvinnans ansvariga behandlare på BUP hade behandlat henne under omkring ett och ett halvt år och hördes som vittne.

I domen återges behandlarens uppgifter:

”Målsäganden har ett manshat. Det manshat som hon hade före händelsen var mest riktat mot sin pappa.”

Uppgiften gäller alltså ett manshat som enligt behandlaren fanns redan före den första av de händelser som Samnytt nu granskar. Det innebär inte i sig att kvinnan lämnat falska uppgifter om sexualbrott.

Men tillsammans med de övriga omständigheterna aktualiserar det frågan om hur noggrant alternativa förklaringar har prövats när hennes berättelser ställts mot de tilltalade männens.

Ytterligare en omständighet är att målsäganden enligt uppgifter som Samnytt tagit del av varit engagerad som aktivist i nätverket Fatta – Samtycke, som drivit frågan om samtycke i sexualbrottslagstiftningen.

Engagemanget säger i sig ingenting om sanningshalten i hennes anklagelser, men är en del av bakgrunden till ett fall där just samtycke och domstolarnas bevisvärdering står i centrum.

Uppger att tre män våldtagit henne

I den senare domen berättar kvinnan själv att hon blivit våldtagen av tre olika män – två som hon träffat via Tinder och en i en relation. Den närmast påstådda våldtäkten ska enligt hennes egna uppgifter ha inträffat omkring åtta månader tidigare.

LÄS ÄVEN: Nätverket Mannaminne leder protesterna mot rättsstatens sammanbrott

Att samma människa utsätts för flera sexualbrott är fullt möjligt. En tidigare våldtäkt innebär självklart inte att nästa anklagelse är osann.

Men när flera anklagelser mot olika män följer relativt tätt på varandra, samtidigt som samma stödperson återkommer i processerna, uppstår en rättssäkerhetsfråga – bör det tidigare mönstret få rättsväsendet att pröva nästa anklagelse särskilt kritiskt?

När Samnytt presenterar omständigheterna för Göran Lambertz, tidigare justitieråd i Högsta domstolen och justitiekansler, reagerar han.

Vi har granskat två separata sexualbrottsdomar mot två olika unga män, där samma unga kvinna är målsägande i båda fallen – och där samma tidigare socialsekreterare, senare nära vän, vittnar till hennes stöd i båda fallen. Hon har också tilldömts drygt 400 000 kronor i skadestånd i de här två fallen. Vad reagerar du på ur rättssäkerhetssynpunkt när man hör en sån här sak?

– Att om det är någon som har anmält flera sexualbrott, så behöver man vara extra noga vid prövningen av bevisningen. Han fortsätter:

– Det kan ju vara sant. Men det ringer en liten varningsklocka och man behöver verkligen kolla bevisningen extra noga.

Hur stark bevisning är egentligen ett vittne som inte sett den påstådda gärningen utan huvudsakligen kan berätta vad målsäganden själv berättat efteråt?

– Egentligen inte särskilt stark – och mitt intryck är att domstolarna fäster alltför stor vikt vid sådana vittnen. Det är ju lätt, som alla förstår, att en god vän är lojal med sin kamrat. Det ska inte räcka med en berättelse och en kompis vittnesmål.

När Samnytt berättar att samma tidigare socialsekreterare återkommer som stödvittne även i det andra målet är Lambertz tydlig.

– Om det är någon som vittnar två gånger så har man anledning att vara särskilt uppmärksam och kritisk vid prövningen. Den saken är klar.

LÄS ÄVEN: Letade upp män på dejtingsajter för att våldtäktsanklaga – nu döms hon själv

Lambertz anser dessutom att en åklagare bör uppmärksamma domstolen på en tidigare liknande process om den kan ha betydelse för bevisvärderingen.

– Jag tycker att åklagaren gör fel om åklagaren inte berättar att det har funnits något sådant fall som gör att man har anledning att fundera lite extra noga på det.

Annars riskerar relevant information att försvinna ur prövningen, menar han.

– I så fall tar man ju bort någonting från målet som faktiskt har betydelse vid bevisprövningen.

Mamman: ”Tappade hakan”

Mamman till mannen som dömdes till fyra och ett halvt års fängelse berättar för Samnytt att familjen först vid en senare jämförelse av domarna upptäckte att samma tidigare socialsekreterare förekom i båda processerna.

– Det var då jag kopplade ihop namnet, att det faktiskt är samma vittne i båda.

LÄS ÄVEN: Otrogen kvinna falskanmälde ragg för våldtäkt – döms till fängelse

När hon började läsa den tidigare domen reagerade hon även på likheterna.

– Jag drog bara efter andan och tappade hakan när jag läste första raden att de hade träffats via Tinder och de skulle gå på bio.

Hon pekar också på likheter i händelseförloppen hemma hos männen och hur målsäganden kommunicerar med personer i sin omgivning.

Mamman är särskilt kritisk till att den professionella relationen mellan socialsekreteraren och klienten utvecklades till en nära vänskap.

– Jag tycker inte alls att det känns rätt för mig. Kontakt dygnet runt och då trycka på att man ändå har haft den rollen i samhället som socialsekreterare.

LÄS ÄVEN: Samtyckeslagen: Åtal och fällande domar för våldtäkt har ökat markant

Kärvänliga meddelanden efter de påstådda våldtäkterna

Det senare målet innehåller också en rad meddelanden som skickades efter de händelser som kvinnan senare beskrev som våldtäkter. Morgonen den 6 maj, efter den andra påstådda våldtäkten, skriver kvinnan till sin tidigare socialsekreterare och nära vän att hon inte kunnat sova och:

”Vi låg” – och skickar samtidigt ett hjärta.

I tingsrätten får kvinnan frågan varför hon inte skrev att hon blivit våldtagen. Hon svarar att hon inte vet. Dagen därpå skickar hon ett nytt meddelande, denna gång direkt till mannen som hon senare anmäler för våldtäkt. Hon skriver att hon vill: ”prata med sin pussgurka”.

Kvinnan uppger i rätten att hon och mannen kallade varandra för ”pussgurka”. Meddelandet skickades inför att de planerade att träffas igen.

Mannen hänvisar själv i rätten till just detta meddelande som stöd för sin uppfattning att stämningen mellan dem fortfarande var bra. Kvinnan fortsatte alltså kontakten med mannen efter de sexuella handlingar som hon senare uppgav varit ofrivilliga och planerade att träffa honom igen.

LÄS ÄVEN: ”Oaktsam våldtäkt” efter Tinderdejt – hovrätten fastställer 54 månaders fängelse

Ett sådant beteende bevisar inte att ett sexualbrott inte ägt rum. Människor kan reagera mycket olika efter övergrepp. Men i ett mål där domstolen i efterhand ska avgöra vad som hände mellan två människor utan utomstående vittnen blir den samtida kommunikationen en viktig del av bevisbilden.

När Samnytt beskriver för Lambertz att mannen dömts till fyra och ett halvt års fängelse samtidigt som polisanmälan gjordes månader senare och kärvänliga meddelanden skickats efter händelserna reagerar han:

– Då borde varningsflaggorna gå upp.

LÄS ÄVEN: 4 års fängelse efter Tinderdejt – mamman: ”Det var hennes ord mot hans”

Anmälde först månader senare

Polisanmälan mot mannen gjordes först omkring fem och en halv månad efter de påstådda våldtäkterna. Vid det första polisförhöret berättade kvinnan dessutom inte om vaginalt och oralt samlag vid det första av de två tillfällen som senare kom att omfattas av åtalet.

Tingsrätten ansåg att hon lämnat godtagbara förklaringar till dessa omständigheter.

Även hanteringen av den digitala kommunikationen är intressant. Kvinnan uppger själv i domen att många av de meddelanden som åberopades var skärmdumpar som hon själv hade tagit. Hon hade även själv klippt in datum för att underlätta. Domen återger därefter:

”Polisen gick alltså inte igenom hennes kommunikationer.”

Allmänt sett kan man se att bevisprövningen i sexualbrottsmål är problematisk. Den lever inte upp till rättssäkerhetens krav. Det är väldigt svårt för domstolarna att säga att det är möjligt att den här personen ljuger. Den prövningen har man långt ifrån sig, man gör inte gärna den.

Göran Lamberts, tidigare justitieråd i Högsta domstolen och justitiekansler

Mannens mamma har reagerat på samma sak efter att ha gått igenom förundersökningen.

– Det är bara fragment ur hela konversationen som finns med.

LÄS ÄVEN: 3 års fängelse och kvarts miljon i skadestånd efter sex utan kondom – här är domstolens förklaring

”Framstår därför som självupplevd”

Avgörande blir till slut hur tingsrätten värderar människornas berättelser. Norrtälje tingsrätt beskriver kvinnans utsaga som lång, relativt detaljerad och återhållsam. Den anses innehålla särpräglade detaljer.

Rätten konstaterar därefter att berättelsen ”framstår därför som självupplevd”.

Just den typen av resonemang får Göran Lambertz att reagera.

Begreppet ”det självupplevdas prägel”, används ju ofta för att motivera en dom i dessa fall, hur ser du på det?

– Det är ett problematiskt begrepp. Vi försökte få bort det när jag satt i Högsta domstolen, eftersom det ofta räckte för att domstolarna skulle fälla – och vi sa att på det sättet kan man inte göra en prövning av trovärdigheten, för det räcker inte. Lambertz går vidare:

– Det kan ofta vara så att det är väldigt svårt att bedöma om det därför är sant, så att säga. Så det är en problematisk formulering, det råder det ingen tvekan om.

LÄS ÄVEN: Ville läxa upp mannen och anklagade för våldtäkt – nu döms kvinnan

Lambertz kritik går längre än de två fall som Samnytt beskriver för honom.

– Allmänt sett kan man se att bevisprövningen i sexualbrottsmål är problematisk. Den lever inte upp till rättssäkerhetens krav.

Han pekar särskilt på domstolarnas svårighet att på allvar överväga möjligheten att en målsägande inte talar sanning.

– Det är väldigt svårt för domstolarna att säga att det är möjligt att den här personen ljuger. Den prövningen har man långt ifrån sig, man gör inte gärna den.

LÄS ÄVEN: Här är kvinnorna som ljuger om våldtäkter – ”De vill ha pengar”

Enligt Lambertz finns också en psykologisk svårighet eftersom domstolar riskerar kritik om de ifrågasätter en målsägande.

– Den prövningen sker inte på det sätt som borde ske.

– Det är svårt att säga någonting utan att läsa domen, men det är väldigt viktigt i ett sådant här fall att domstolen gör en väldigt omsorgsfull prövning. Min erfarenhet är att det gör domstolarna ofta inte.

När tvivlet måste få finnas

Ingenting i de två domarna bevisar att kvinnan lämnat falska anklagelser. Inte heller det faktum att hon säger sig ha utsatts av flera män innebär att något av övergreppen inte har ägt rum.

Men rättssäkerheten bygger inte på att en tilltalad ska visa att målsäganden ljuger. Det är åklagaren som ska bevisa den tilltalades skuld bortom rimligt tvivel.

LÄS ÄVEN: ”Sverige kommer skämmas för det här” – Mannaminne kräver ny granskningskommission

I de två fall Samnytt granskat finns samma målsägande och samma stödvittne. Stödvittnet går från att vara socialsekreterare till att vara en nära vän med kontakt dygnet runt.

Kvinnans BUP-behandlare uppger att hon redan före den första händelsen hade ett ”manshat”. Kvinnan uppger själv att hon utsatts av sammanlagt tre män.

I det senare fallet finns dessutom kärvänliga meddelanden efter de påstådda våldtäkterna, planer på att träffa mannen igen, en polisanmälan flera månader senare och en digital kommunikation som enligt kvinnans egna uppgifter inte gåtts igenom i sin helhet av polisen.

Var och en av omständigheterna kan ha en förklaring. Den avgörande rättssäkerhetsfrågan är vad som händer när omständigheter som kan tala emot åtalet får förklaringar som accepteras, medan omständigheterna som talar för målsägandens berättelse läggs samman som stödbevisning. För den tilltalade kan skillnaden vara flera år bakom lås och bom.

Den unga man som dömdes till fyra år och sex månaders fängelse har försökt få domen prövad av Högsta domstolen. HD beslutade dock nyligen att inte meddela prövningstillstånd, vilket innebär att hovrättens dom står fast. Därmed är möjligheterna att få skuldfrågan prövad på nytt i ordinarie domstolsprocess uttömda.

LÄS ÄVEN: Domstolen tror – och din framtid är förlorad