AfD förslag om förändrade forskningsprioriteringar har utlöst en intensiv debatt i Tyskland. Medan företrädare för partiet menar att universiteten bör lägga större vikt vid frågor som demografi, kritisk klimatforskning och islamstudier, menar ett antal akademiska organisationer att det är politiska ingrepp i forskningen som hotar den akademiska friheten.
Det tyska partiet Alternative für Deutschland (AfD) har i sitt valmanifest för delstaten Sachsen-Anhalt presenterat omfattande förslag för högskole- och forskningssektorn. Bland annat vill partiet stärka forskning om befolkningsutveckling, etablera ett institut för kritiska islamstudier samt ge ökat utrymme åt kritisk klimatforskning.
Samtidigt föreslår partiet att så kallad genusvetenskap ska avskaffas som akademiskt ämne eftersom man menar att det mer vänsterideologi än riktig forskning. AfD argumenterar för att forskningsresurser i högre grad bör riktas mot områden som enligt partiet har större samhällelig relevans och som i dag är underrepresenterade inom akademin.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Kritik från universitet och forskningsorganisationer
Förslagen har dock mötts av högljudd kritik från flera tyska forskningsorganisationer och universitetsföreträdare. Där menar man att politiker inte bör styra vilka forskningsfält som är legitima eller inte, och varnar för att sådana reformer kan inskränka universitetens självständighet.
LÄS ÄVEN: Ny mätning: AFD största parti – etablissemangspartier rasar
Företrädare för den tyska universitetsrektorskonferensen och andra vetenskapliga institutioner har uttryckt uppskruvad oro för att det man kallar politiskt motiverade förändringar kan påverka den öppna akademiska debatten och forskarnas möjligheter att själva avgöra vilka frågor som bör studeras.
AfD: Akademisk frihet kräver också mångfald i perspektiv
AfD avvisar kritiken och menar att förslagen tvärtom syftar till att bredda forskningen. Partiföreträdare har argumenterat för att vissa ämnen och perspektiv under lång tid haft en stark ställning inom akademin, medan andra frågor fått mindre uppmärksamhet.
Enligt partiet behövs en mer öppen diskussion om exempelvis demografiska förändringar, migrationens långsiktiga konsekvenser och alternativa perspektiv inom klimatforskningen. Förespråkarna menar att en sådan omprioritering skulle kunna bidra till större pluralism snarare än mindre.
Växande folkligt stöd ger frågan tyngd
Debatten har fått extra uppmärksamhet eftersom AfD under senare tid haft ett starkt stöd i flera opinionsmätningar. Partiet har i vissa mätningar varit det största enskilda partiet på nationell nivå och väntas spela en betydande roll i kommande val.
LÄS ÄVEN: AFD: Tysklands ekonomi rasar samman
Det innebär att diskussionen om forskningens inriktning inte längre är en fråga som endast berör akademiska miljöer, utan också speglar bredare samhällsdebatter om politik, kultur och vetenskapens roll.
Strid om forskningens framtid
Kontroversen kring AfD forskningspolitik illustrerar en större konflikt som märks i flera västländer – hur balansen ska se ut mellan universitetens självständighet och politikers möjlighet att påverka hur offentliga forskningsmedel används.
Medan kritiker ser risker för politisk styrning av vetenskapen, menar anhängare att även dagens forskningsprioriteringar är resultatet av politiska och institutionella vägval med den enda skillnaden att de är mer vänsterliberala än konservativa.
