Cancerceller dör inte utan vissa ligger kvar vilande. Långt efter symptomen avtagit eller tillfälligt helt försvunnit kan dessa ”sovande” cancerceller stanna kvar i kroppen gömda bredvid stamceller i organ som lungor, lever eller hjärna. Nu har forskare lyckats hitta vad som kan väcka upp dem igen.

I åratal har forskare försökt ta reda på vad, om något, som kan väcka de sovande cancercellerna. I en ny studie publicerad i Nature hävdas att vanliga luftvägssjukdomar som influensa och covid-19 kan göra just det.

Enligt James DeGregori , forskare vid University of Colorado Anschutz Medical Campus, kan de ”sitta där i åratal och årtionden, och vi förstår inte riktigt helt vad som väcker dem”. Vad man frågade sig var ifall en infektion i lungorna kunde väcka dem?

– Och vi fann att de kunde det, på ett ganska dramatiskt sätt, säger han.

Det DeGregori och hans team bestående av läkare och forskare har funnit är att att influensa och covid-19 kan väcka vilande cancerceller i lungorna hos möss. En separat undersökning av tiotusentals cancerpatienter från pandemin visade att samma sak kan förekomma hos människor.

LÄS ÄVEN: Det här landet slår rekord i cancer

Redan i tidigare studier har man kopplat inflammation orsakad av bakterieinfektioner eller cigarettrök till reaktivering av vilande cancerceller i lungorna så nu ville man ta reda på om luftvägssjukdomar kunde ha samma effekt. För att testa detta gav man influensa och SARS-CoV-2 till möss som hade genetiskt modifierats för att få bröstcancer. Som svar började vilande cancerceller som tyst spridit sig till lungorna att vakna upp.

I ungefär en och en halv vecka förblev cellerna vakna men i de flesta fall återgick de till att bli vilande igen när infektionen försvunnit. Respiratorisk virusinfektion orsakar utväxt av dessa celler under en period av ett par veckor, men sedan somnar de om igen – men nu har de expanderat i storleksordningen hundra gånger.

Så även om många av mössen inte omedelbart fick lungcancer ökade deras risk att återigen utveckla cancer drastiskt under infektionsperioden, eftersom vilande cancer använde tiden för att föröka sig snabbt.

Utnyttjar inflammatorisk miljö

Bakom detta återuppvaknande ligger interleukin-6, ett protein som immunförsvaret använder för att koordinera sitt svar på infektion. I princip är det bara ett protein som normalt färdas mellan celler och kan normalt vara en hälsosam sak i kroppen som hjälper till att rensa ut exempelvis en infektion. Men när IL-6 möter vilande cancerceller uppstår ett problem.

– När de vilande cellerna är närvarande utnyttjar de den inflammatoriska miljön och den används för att hjälpa dem att expandera, växa ut och vakna och skapa en situation där du har en mycket större metastatisk börda. Cancercellerna tar över en mekanism som normalt skulle användas för att bli av med viruset och gå vidare med ditt liv, säger DeGregori.

LÄS ÄVEN: Studie: Fettsyra i rött kött kan hjälpa mot cancer

Man vet inte om detta är samma situation som uppstår när människor som överlevt cancer får luftvägssjukdomar, men tidiga bevis tyder på att det är möjligt. En analys av två databaser över cancerpatienter avslöjade ett signifikant samband mellan cancerrelaterad död och metastaser i lungorna efter en coronavirusinfektion.

Data visar att cancerrelaterade dödsfall hos patienter som diagnostiserats med cancer minst fem år före pandemin var nästan dubbelt så höga som hos patienter som smittats av covid-19. I en annan grupp av specifikt bröstcancerpatienter ökade deras risk för lungcancer med nästan 50 procent med en positiv coronavirusdiagnos.

LÄS ÄVEN: Midjemått bättre på att förutsäga cancerrisk

En anledning till att vilande celler ofta slipper behandling är att de beter sig annorlunda än typiska tumörceller. Det är också därför vilande cancerceller kan dröja kvar även hos patienter i remission. Ändå kan många patienter, även de som drabbas av en luftvägssjukdom, leva resten av sina liv med vilande cancerceller som aldrig återuppstår.

Försiktighetsåtgärder viktiga

Om det som hände hos möss liknar människors reaktioner på luftvägssjukdomar kan influensa eller coronaviruset vara en betydande riskfaktor för cancerpatienter i remission. Inflammation kan ge vilande celler utrymme att föröka sig vilket kan öka den framtida risken avsevärt, även om de återigen blir vilande efter bara några veckor.

Även om läkare inte vet säkert hur många cancerpatienter som utvecklar vilande celler, baserat på sambandet mellan covid-19-infektion och lungrelaterade cancerdödsfall, kan det vara fördelaktigt för cancerpatienter att vidta försiktighetsåtgärder för att undvika luftvägssjukdomar.

LÄS ÄVEN: Läkare ser samband mellan covid-vaccin och aggressiv turbocancer

– Det är en självklarhet att människor, särskilt personer som har behandlats för cancer och kan ha långsiktiga effekter på sitt immunförsvar, bör fortsätta att vara uppdaterade med sina nuvarande vaccinationer, säger Edwin Ostrin, lungspecialist vid MD Anderson Cancer Center i Texas.

Ökar i Sverige

Parallellt med den amerikanska studiens fynd kommer nedslående uppgifter från Sverige där forskare larmar om att antalet fall av tjock- och ändtarmscancer ökar bland unga.

Enligt en ny rapport från Karolinska institutet har det skett en nästan trefaldig ökning sedan början av 1900-talet. Personer mellan 18 och 49 år drabbas i dag nästan tre gånger så mycket av tjock- och ändtarmscancer jämfört med början av 90-talet.

– Vi är nog många som tycker att det är alarmerande, säger forskaren och läkaren Cecilia Radkiewicz till TV4.

För de yngre patienterna hade sjukdomen dessutom oftare spridit sig när de diagnosticerades jämfört med patienter över 50 år. Enligt Radkiewicz har unga oftare dottertumörer, metastaser, redan när cancern diagnosticeras vilket indikerar att de har gått längre med symptom innan sjukdomen upptäcks. Det kan också tolkas som att cancersjukdomen beter sig mer aggressivt bland unga.

Skälen till utvecklingen är oklar men teorier finns. Det handlar om en stillasittande livsstil, övervikt, antibiotikaanvändning och kostrelaterade faktorer under barndomen.

LÄS ÄVEN: Forskare förbryllas över ökning av cancer hos unga

Vetenskap